Jag är kärlekskrank!!

runa

Trådstartare
Vad gör man då kroppen skriker efter beröring, kramar och kärlek??? ...men inget av dessa finns att tillgå i tillräckliga doser.

Jag är en sån som älskar beröring och just nu så fullständigt skriker min kropp efter kramar och beröring :arghh: :arghh: Vad gör man åt det?? Brukar smygpeta på en del killar på jobbet ibland, men det räcker inte. Jag vill jag vill jag vill!!!

Just det - jag är singel :crazy:
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Man får låtsas att man har ont någonstans och boka tid för massage eller andra kroppsbehandlingar för att frigöra lite oxytocin. Det funkar för mig för stunden ;)
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

En "TOUCH ME"-T-shirt, en "KRAM"-knapp och en "Kiss me, I'm Norwegian"-mössa. ;)
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Exakt hur tänker du nu?
Berätta för mig hur jag ska göra då!


Okej jag ska försöka så gott jag kan, jag är pedagogisk som en tegelsten säger mina vänner så förklaringen är nog därefter också tyvärr.

Men iaf du verkar tycka att det är skitsvårt att hitta någon, vilket det visserligen kan vara.
Det är bara det att just det för mig utstrålar något negativt som inte är positivt när man försöker hitta någon att bonda med oavsett om det är en partner, polare, arbete eller ja vad som.
Du har liksom gjort det till ett problem som då också blir ett problem.
Men om du är pigg, glad och öppen och inte ser det som ett problem att det är svårt att hitta någon är jag övertygad om att du gör det också.
Liksom ta den du vill ha, det är inte svårare än så.
Jag har ju alltid kunnat det, så då kan du med :)
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Liksom ta den du vill ha, det är inte svårare än så.
Slut på olycklig kärlek i världen! Gud så bra. En fråga bara; vad händer om två personer vill ha samma person? Måste dom dela då?
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

De fungerar på riktigt, i rätt sammanhang.

Må så vara, men tycker inte det är lämpligt för en vettig 45-åring med sånt.
...och inte hjälper det att ha sånt på sig hemma heller. ...och på jobbet är det verkligen olämpligt.
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag har precis läst boken "Alla får ligga" av Henrik Fexeus, den handlar inte bara om det titeln säger utan den ger lite mer råd för hur man ska agera för att få uppmärksamhet och så vidare av den man är intresserad av.

Den var ganska intressant och kostade bara 50kr. Jag har dock inte testat råden i verkligheten ännu, så jag kan inte garantera att den hjälper. ;)

Nästa bok jag ska läsa är, "Hemligheten : från ögonkast till varaktig relation" av Dan Josefsson.
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag har precis läst boken "Alla får ligga" av Henrik Fexeus, den handlar inte bara om det titeln säger utan den ger lite mer råd för hur man ska agera för att få uppmärksamhet och så vidare av den man är intresserad av.

Den var ganska intressant och kostade bara 50kr. Jag har dock inte testat råden i verkligheten ännu, så jag kan inte garantera att den hjälper. ;)

Nästa bok jag ska läsa är, "Hemligheten : från ögonkast till varaktig relation" av Dan Josefsson.

Har "Alla får ligga" brevid min säng. Har inte läst hela ännu.

"Hemligheten - från ögonkast till varaktig relation" finns på samma ställe. Den är läst 1½ gång. Mycket bra bok.

Har även "The Secret" vid min säng. Brukar ibland öppna den på måfå och läsa lite.
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Har "Alla får ligga" brevid min säng. Har inte läst hela ännu.

"Hemligheten - från ögonkast till varaktig relation" finns på samma ställe. Den är läst 1½ gång. Mycket bra bok.

Har även "The Secret" vid min säng. Brukar ibland öppna den på måfå och läsa lite.

Det enda jag har läst i "Hemligheten" är det jag hann läsa när jag åt frukost idag och jag kom till beskrivningen av de olika typerna, jag verkar vara som Markus(?) tror jag han heter som blir lite rädd när någon blir intresserad. Eller rättare sagt så var jag sådan tills för några månader sedan.
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag har precis läst boken "Alla får ligga" av Henrik Fexeus, den handlar inte bara om det titeln säger utan den ger lite mer råd för hur man ska agera för att få uppmärksamhet och så vidare av den man är intresserad av.

Jag läste den i vintras, lånade som e-bok från mitt bibliotek. Var väl inte så där jätteimponerad av boken medan jag läste den, men har insett att jag efter jag läst den ofta tänkt på den i olika sammanhang. Den är helt klart läsvärd och har sina poänger tycker jag.

Brukar skoja när jag ska iväg till typiska "manliga" affärer (byggvaruhus/lantbruksaffär och liknande) och säga att jag ska dit för att öva på vad man lär sig i den där boken :D
 
Senast ändrad:
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Är en väldigt taktil (eller vad man nu säger) person, behöver ta på saker (konst, ett fint träd, ett gulligt djur eller whatever) för att liksom uppleva dem och gillar att kramas, hålla hand osv så jag förstår dig precis!

Nu har jag i och för sig sambo så det är sällan ett problem. Men hittar jag på grejer utan honom så brukar ett "jag behöver en kram" fungera alldeles utmärkt :p

När jag och ett ex tog en paus för många år sedan gick jag och provade på judo med en kompis, passade mig utmärkt :angel:

annars är det väl bara att gå till närmsta dansgolv och trängas lite grann :banghead:
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Okej jag ska försöka så gott jag kan, jag är pedagogisk som en tegelsten säger mina vänner så förklaringen är nog därefter också tyvärr.

Men iaf du verkar tycka att det är skitsvårt att hitta någon, vilket det visserligen kan vara.
Det är bara det att just det för mig utstrålar något negativt som inte är positivt när man försöker hitta någon att bonda med oavsett om det är en partner, polare, arbete eller ja vad som.
Du har liksom gjort det till ett problem som då också blir ett problem.
Men om du är pigg, glad och öppen och inte ser det som ett problem att det är svårt att hitta någon är jag övertygad om att du gör det också.
Liksom ta den du vill ha, det är inte svårare än så.
Jag har ju alltid kunnat det, så då kan du med :)

Ursäkta - men vilket jävla skitsnack.:mad:
 
Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag brukar tvångsgosa med katterna. De är vana och vet att om de bara uthärdar så går det över. Hästen får också en hel del kramar, men jag vet att det inte är detsamma. Jag minns alla de gånger någon vidrört mig frivilligt sedan jag blev vuxen.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 960
Senast: malumbub
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
Svar
8
· Visningar
849
Senast: Stekspaden
·
Relationer Bakgrund: Tillsammans 12 år Gifta 9 år Två barn (4 år + 16 mån) Hus Vi har sedan några år tillbaka (4-5 år) haft mycket konflikter och...
5 6 7
Svar
133
· Visningar
16 439
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 659
Senast: Anonymisten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp