Inte bara nätdejting del 6

[Sleepy]

jag bor på en gård i gammalt stuk där jag älskar det gamla teglet, trägolven och spegeldörrarna och vill bevara en gammal stil - också när det krävs lite mer jobb och det är mindre modernt. Typ gamla fönster med lösa innanfönster och sånt.

 

[stjarnhimmel]

Jag tycker du går händelserna i förväg. Kanske du skulle få vara med och bestämma om du flyttade in på gården. Kanske (och förmodligen) skulle du känna att det är ditt hem precis lika mycket som hans. Saker och tankar förändras med tiden i ett förhållande...och ni har bara haft en inledande första kontakt.
Ge honom en chans om han verkar trevlig. Min åsikt.

Det var tydligt efter att ha pratat mer att man inte har en chans att påverka där.
Visst kan man ge personen en chans. Men när jag går på dejter så vill jag göra det med folk där det finns en chans att det kan bli en relation. Annars kan jag lika gärna träffa mina vänner om det handlar om att umgås med folk som vänner.
Sen beror det ju på vad man vill ha i en relation. För tio år sen ville jag bara särbo utan barn och träffas lite. Då hade det inte varit problem med släktgård eftersom jag inte skulle bo där.
Idag vill jag ha möjligheten att skaffa familj. Och då om man ska bo ihop så vill jag äga mitt boende och att det är lika mkt mitt. I detta fall var det tydligt att gården ska fortsätta gå i släkten. Dvs vid en separation ska den stanna i släkten. Det skulle inte vara ok för mig. Jag älskar mitt boende och om jag fixar och donar vill jag inte veta att om vi separerar blir det automatiskt jag som får flytta
Passar inte mig. Jag vill inte bo på låns. Jag vill att boendet är lika mkt mitt.

 

[stjarnhimmel]

Jag har hus/minigård som jag inte bor på nu men som är mitt framtida boende. Släktgård. Dvs någon annan får flytta in där om vi ska bo tillsammans. Det gör att jag undviker dejta män med små barn som bor helt galet geografiskt tex.

Jag har dock full förståelse för hur det känns att flytta in hos någon annan så, inte fått välja osv. Och är tacksam för de som faktiskt kan tänka sig det. Och beredd att göra allt jag kan utom dela med mig av ägandet, för att underlätta i en sådan situation.

Men jag köpte det ju för att hålla det kvar i släkten OCH för att jag vill bo där. Det är dessutom min pensionsförsäkring.

Men man kan öka "vårt" känslan en hel del genom renovera eller iaf tapetsera/måla om tillsammans och välja tapeter/kulörer/etc som båda tycker om och valt. Samma sak med inredning. Om man inreder tillsammans så är det stor skillnad mot att "du får ställa in dina möbler bland mina".

Och visst kostar det, särskilt om det "inte behövs". Men det kostar köpa ett gemensamt med.

Och innan någon frågar - nej någon annan skulle aldrig behöva betala en krona på lånen. Just för jag vägrar ge upp ett uns ägande. Huset ska stanna hos mig även om han inte gör det. Men vägrar jag ge upp ägande ska ingen annan betala lån heller. (Drift är en annan sak). Renoverar/bygger man om tillsammans skriver man skuldebrev/revers helt enkelt, av samma anledning. Ingen ska behöva lägga pengar på mitt hus som sen är låsta där och personen inte ser röken av om vi separerar.

Det låter ju bra att du har funderat igenom detta. Och det kan säkert funka.
För mig i detta fallet hade det inte funkat. Då hade jag "bott där på låns"
Men om du betalar - säg att han tex vill bygga ett nytt garage för det är hans intresse. Det kostar X antal hundra tusen. Du ser inte det behovet. Men det blir ju du som får betala det
Är du villig att betala tex några hundra tusen för hans intresse?
Det är ju såna frågor som dyker upp. Jag tänker att det låter bra att du ska betala men om ni vill göra olika? Har du sista ordet då? För i såna fall blir det ju inte lika mkt hans

 

[stjarnhimmel]

Särbon har aldrig och kommer aldrig att betala huslån etc fast han är här mycket periodvis. Han har hjälpt mig med renoveringar men jag har betalat materialet och vi har pratat om kompensation för arbetsinsatsen men han vill inte ha något (och han skulle säga till om han ville det). Han har köpt en del maskiner som han använder här men de är hans och han använder dem på eget initiativ. Jag har också köpt egna maskiner just för att han ska kunna använda dem när han gör saker här.

Jag tänker också att det är olika då ni är särbo. Då skulle i alla fall jag inte alls ha samma behov. För då har jag mitt boende någon annanstans.

 

[Hyacinth]

Å andra sidan så är det väl inte sådant som är snällt att komma dragande med efter ett tag heller. Så både och!

Jag har bekanta som bor på släktgård (17:e generationen) men de startade i en lägenhet, skaffade sig jobb och umgänge och efter typ 10 år längtade båda ut på landet. Det känns för mig som en sundare lösning än "här bor jag och du kan flytta in men..."

 

[Lillgrådis]

Det är så olika från person till person hur mycket ens boende och egna hus/gård/släktgård betyder. Och det är svårt att förklara för någon som inte känner på samma sätt hur det kan vara så starkt, men det är lite skönt att höra att jag inte är helt ensam om det.

Sedan om någon annan tycker att det är osunt eller självupptaget så bekymrar det inte mig, så länge jag inte samtidigt beklagar mig för att jag lever ensam. Hade det varit det viktigaste av allt i mitt liv att till varje varje pris ha en samborelation, så hade det ju i så fall också prioriterats före boendet.

Jag var ändå beredd att släppa till ett delägande till en inflyttande så jag känner mig inte alldeles rabiat. Problemet är att hålla koll på att klara av att lösa ut den andre vid en separation efter värdeökningar etc. Det blir svårt att helt friskriva sig från en osäkerhet angående ägandet. Men så långt kom det nu inte innan det havererade i mitt fall.

 

[Alexandra_W]

Det låter ju bra att du har funderat igenom detta. Och det kan säkert funka.
För mig i detta fallet hade det inte funkat. Då hade jag "bott där på låns"
Men om du betalar - säg att han tex vill bygga ett nytt garage för det är hans intresse. Det kostar X antal hundra tusen. Du ser inte det behovet. Men det blir ju du som får betala det
Är du villig att betala tex några hundra tusen för hans intresse?
Det är ju såna frågor som dyker upp. Jag tänker att det låter bra att du ska betala men om ni vill göra olika? Har du sista ordet då? För i såna fall blir det ju inte lika mkt hans

Ja jag har ju sista ordet i en garagebyggnadsfråga. Sen så ska det mycket till för att jag skulle använda argumentet "det är mitt hus". Så ja han skulle få bygga sitt garage. Men jag skulle om jag inte vill ha nåt garage se till att det placerades och byggdes så att det kunde konverteras till något jag såg bättre nytta i. Typ en lösdrift, höförråd, gäststuga etc. Dvs om det tar slut så har jag en nytta av det.

Men nej det blir aldrig lika mycket hans. Det är mitt som vi bor i. Men där jag är beredd göra det mesta utom ge upp ägande för att skapa KÄNSLAN av vårt. Det kommer aldrig bli lika mkt hans. Det är liksom det som är själva grejen.

Men jag skulle gå med på tex världens fulaste badkar som jag skulle kasta ut innan han hunnit starta bilen den sista gången han åkte. Om det verkligen var vad han ville ha. Man kompromissar liksom. Så det är klart det finns ett veto, men slänger man in det hela tiden kommer det aldrig bli vi-känsla. Och man kan byta ut badkar, kasta ut kök och riva garage om man inte står ut att se eländet.

Sen så nej för de som det är viktigt att äga sitt boende och säkert veta man kan vi kvar vid en separation (vilket många inte kan ändå vid en separation) så funkar det inte flytta ihop med de som sitter på släktgårdar. Och då får man respektera det.

 

[stjarnhimmel]

@Alexandra_W
@Lillgrådis

Tack för utförliga svar.
Ni skriver det som jag redan tänkt.
Så jag inser att träffa någon med släktgård inte är min grej.
Det blir ingen dejt med killen med släktgård.
Jag fokuserar på andra.

 

[Gnist]

Värsta frågan som finns att få i dejtingsammanhang: Vilken typ av man söker du?

Öhh, jadu.. Någon som är "rätt" i både kropp och knopp oavsett det gäller vänskap, kk, något mer seriöst. Typ

Men alltså, är det där man ska rabbla upp alla egenskaper, vad man finner attraktivt osv?
Tycker sånt där är skitsvårt och har svårt att precisera mer än jag gjort i min presentation där det ju faktiskt framgår ganska bra vad jag söker och också vad jag Inte söker, för även om någon på papperet är rätt så kan den ju vara helfel. Verkar människan vettig, intressant och intresserad så föredrar jag ju att faktiskt träffas, för att få reda på om där finns det där odefinierbara "något" eftersom jag tycker det är helt hopplöst att beskriva sånt där.

Sen är det ju så att vissa klickar avsevärt bättre i skrift, man faller på något vis in i samma jargong direkt och de tror jag ju mer på att där finns "något" även irl än hos de som iofs är trevliga, men som inte egentligen väcker någon nyfikenhet efter mer.

Män alltså. De är myskofika varelser

 

[stjarnhimmel]

Killen med släktgården berättade sen att han ville träffa en hästtjej. Han hade sparat några boxar som fanns på gården sedan tidigare generationer och hade sett ut bra hästhagar etc. Han blev nog lite förvånad när jag sa att jag inte vill ha häst hemma utan i inackorderingstall och köpa service. För annars kommer jag gå in i väggen.
Så denna killen är nog en dröm för vissa. Men dessvärre inte för mig.

 

[Bison]

Kan uppdatera att jag och australiensaren are still going strong.
Han red sin andra pay and jump med supergeten idag och var så himla duktig.
Är väldigt imponerad att han står ut med mig som ridlärare, gestapo deluxe med noll tålamod och noll pedagogik

 

[ptr]

Killen med släktgården berättade sen att han ville träffa en hästtjej. Han hade sparat några boxar som fanns på gården sedan tidigare generationer och hade sett ut bra hästhagar etc. Han blev nog lite förvånad när jag sa att jag inte vill ha häst hemma utan i inackorderingstall och köpa service. För annars kommer jag gå in i väggen.
Så denna killen är nog en dröm för vissa. Men dessvärre inte för mig.

Så är det nog ofta - inget fel på verken den ena eller den andra utan helt okej, till och med riktigt bra, men det ska passa ihop med!

 

[tott]

Det var tydligt efter att ha pratat mer att man inte har en chans att påverka där.

Om det är din bild av det hela och om det känns för jobbigt och absolut, så då är det väl inte mera att fundera på det Då är han inte mannen du söker.

Känner ändå att det kanske kunde vara bra att försöka vara lite mera laid back och inte dra på för stora växlar med framtidstankar så tidigt i en kontakt (som i övrigt känns trevlig). Det mesta ordnar sig på sätt eller annat om det är meningen. Som jag skrev så ändras tankar och värderingar i ett förhållande med tiden - bara man ger det en chans och är öppen för nya tankar.

 

[stjarnhimmel]

Om det är din bild av det hela och om det känns för jobbigt och absolut, så då är det väl inte mera att fundera på det Då är han inte mannen du söker.

Känner ändå att det kanske kunde vara bra att försöka vara lite mera laid back och inte dra på för stora växlar med framtidstankar så tidigt i en kontakt (som i övrigt känns trevlig). Det mesta ordnar sig på sätt eller annat om det är meningen. Som jag skrev så ändras tankar och värderingar i ett förhållande med tiden - bara man ger det en chans och är öppen för nya tankar.

Jag förstår tanken med att man ska vara öppen. Men- jag håller inte med alls om att saker ordnar sig bara man vill. Har du läst @Alexandra_W och @Lillgrådis inlägg om att flytta in på någons gård?
Om jag absolut inte vill ha det så- varför ska jag inleda något med personen då?

Det är samma sak som om jag tex absolut inte vill ha barn- då skulle jag inte träffa någon som absolut vill ha barn inom två år. För då måste någon ändra sig..

 

[tott]

Jag förstår tanken med att man ska vara öppen. Men- jag håller inte med alls om att saker ordnar sig bara man vill. Har du läst @Alexandra_W och @Lillgrådis inlägg om att flytta in på någons gård?
Om jag absolut inte vill ha det så- varför ska jag inleda något med personen då?

Det är samma sak som om jag tex absolut inte vill ha barn- då skulle jag inte träffa någon som absolut vill ha barn inom två år. För då måste någon ändra sig..

Såklart ska man inte inleda någonting med någon man absolut inte vill inleda nåt med.

 

[mandalaki]

Jag förstår tanken med att man ska vara öppen. Men- jag håller inte med alls om att saker ordnar sig bara man vill. Har du läst @Alexandra_W och @Lillgrådis inlägg om att flytta in på någons gård?
Om jag absolut inte vill ha det så- varför ska jag inleda något med personen då?

Det är samma sak som om jag tex absolut inte vill ha barn- då skulle jag inte träffa någon som absolut vill ha barn inom två år. För då måste någon ändra sig..

Det är ju han som är låst. Inte i första hand du.

 

[Bison]

Om det är din bild av det hela och om det känns för jobbigt och absolut, så då är det väl inte mera att fundera på det Då är han inte mannen du söker.

Känner ändå att det kanske kunde vara bra att försöka vara lite mera laid back och inte dra på för stora växlar med framtidstankar så tidigt i en kontakt (som i övrigt känns trevlig). Det mesta ordnar sig på sätt eller annat om det är meningen. Som jag skrev så ändras tankar och värderingar i ett förhållande med tiden - bara man ger det en chans och är öppen för nya tankar.

Fast det där är nog väldigt olika beroende på hur man är som person.
Jag skulle aldrig vilja flytta in på någons gård, lika lite som jag vill ha barn. Vissa saker ändrar sig inte.

 

[Kamomilla]

Fast det där är nog väldigt olika beroende på hur man är som person.
Jag skulle aldrig vilja flytta in på någons gård, lika lite som jag vill ha barn. Vissa saker ändrar sig inte.

Väntar med spänning på tråden där @Bison flyttat till en gård i Australien och har flera ungar.

 

[Bison]

Väntar med spänning på tråden där @Bison flyttat till en gård i Australien och har flera ungar.

Då får någon lobotomera mig först

 

[Alexandra_W]

Jag är seriöst nära att avinstallera Tinder nu. Jag har inga problem få matchningar men de verkar tekniskt dövstumma hela bunten? Endera inte ett enda svar/medd, eller så några och sen tystnad.