Sv: Ingen hästmänniska
Olika människor har olika toleransnivå för olika saker. T.ex. finns det de som aldrit skulle kunna tänka sig att ens låta bli och betala TV-avgiften eller anlita grannen för att måla om staketet svart, medans andra arbetar år ut och år in för boende och fickpengar. Ovanstående exempel är till och med olagligt (skattebedrägeri tror jag det klassas som) men ändå gör folk så.
Vi har också olika syn på vad som är uppfostran och vad som är för hårda tag, och det är nog även olika mellan olika hästar. Vissa hästar är hårdare än andra och behöver ordentliga tillsägningar, andra är mycket känsliga och behöver endast en lätt korrigering för att lyda. En vanlig syn i mitt förra stall var en häst som ofta och länge stog och sparkade i boxväggen (troligtvis uttråkad, stog ensam i en liten pyttehage till två-tre och sedan i en box) och ägare och stallpersonal som stog utanför och skrek och viftade. Med mina egna värderingar var det beteendet helt förkastligt, jag skulle hellst vilja slänga in lite hö eller halm, eller en leksak, eller slänga ut hästen. Men valde att inte kommentera beteendet eftersom det var deras ensak (och tyvärr hästens). Det hade inte hjälp om jag hade sagt till.
Innan vi kritiserar och korrigerar andra människor måste vi fråga oss några saker. Till exempel vad som händer om människan gör så och vad som händer om hon fortsätter med det beteendet. Kommer hästen få psykiska eller fysiska men (ex. pisksnärtskador som sitter kvar länge, bli sjuk eller dylikt, eller människoskygg). Varför människan gjorde så, vilka bakomliggande faktorer är (är hon rädd för hästen, är hästen tuff och kommer fortsätta med beteendet om den inte korrigeras ordentligt, är personen okunnig). Vilken relation man har till personen i fråga (är personen äldre, har den ridit längre på ridskolan, är det en privathästryttare) - det är extra känsligt att kommentera personer som (tror sig?) kunna och veta mera.
Sedan beror det mycket på hur vi ger vår kritik, t.ex. att säga "Det du gjorde var fel!" gör bara att personen känner ett behov av att försvara sig, blir otrevlig och lär sig ingenting. Det är också viktigt NÄR vi ger kritiken, t.ex. när hästen dansar omkring eller efteråt i lugn och ro i stallet. Bästa sättet är att börja med en fråga - "Jag såg att din häst var grässugen idag, vad hände där ute?", invänta svaret - det kan ge lite bakgrundsinformation (t.ex. sist han gjorde så blev jag så illa trampad och jag vill inte vara med om det en gång till, nu får det räcka!). Sedan beröm det personen gjorde bra, - "Jag såg att du var kvick i reaktionen när hästen drog iväg mot diket", fortsätt med en fråga -"jag tyckte att du slog till honom många gånger, fungerar det inte om du bara slår till honom en gång?". Då anklagar du inte personen utan sätter igång kuggarna i hjärnan, och kanske tänker personen efter nästa gång.
Att ge kritik handlar inte om att kunna och veta bäst, utan att hjälpa andra till att öka sin kunskapsbank. Det förstnämnda är lätt, det sistnämnda långt mycket svårare.
