Ignorera samvetet?

[Fibusen]

Jag känner så här, hade min sambo varit otrogen mot mig så hade jag också velat veta, då hade jag velat avsluta våran relation, och jag skulle bli tacksam mot den som berättade.
För mig är tillit det viktigaste, och att man är trogen i ett förhållande. Det är han och jag och ingen annan. Jag litar på att det är så, och vore det inte det så skulle förhållandet ta slut.

Min värsta mardröm är att folk går och pratar och vet att min sambo är otrogen mot mig, men ingen skulle berätta något. Just för att det är min mardröm, att jag mår dåligt på riktigt av att bara tänka tanken så faller det sig naturligt att hade jag vetat om att nån blev bedragen så hade jag velat berätta det för den, just för att jag själv inte skulle vilja gå runt och tro att allt är frid och fröjd, medans tex grannen vet att sambon tar hem en brud så fort jag sticker till jobbet. Så jag förstår hur TS tänker, och jag ser det inte som nån "hämdförsök" från hennes sida. Mitt samvete hade inte klarat att veta och inte göra något åt det.

Visst att förhållandet skulle bli förstört, men skulle sambon vara otrogen är det som sagt inget förhållande jag vill ha kvar iallafall. Skulle bli bra mycket mer besviken om jag fick reda på det och "alla" visste men ingen sa något.

Nu är ju sitsen lite komplicerad då TS har valt att vara med kollegan under en längre period, och det är TS själv som velar att berätta eller inte, så i just den sitsen vet jag inte hur jag skulle göra för jag skulle aldrig sätta mig i sån sits.

 

[MissFideli]

Alltså grejen här är ju att TS inte vet om tjejen vill veta. Vissa vill veta, vissa inte. Och jag anser inte att TS (i detta fall) ska ta på sig rollen att bestämma över vad andra vill veta.

 

[sjoberga]

Vad i mitt inlägg var oresonligt tycker du?

Precis nyss skrev du att otrohet oavsett förutsättningar och händelseförlopp = slut, vilket är oresonligt och riskabelt för den som vill ha längre förhållanden. Så enkelt var det.

För mig är det intressant varför just förekomsten av sex med någon annan ger denna oresonlighet. Lögnerna , om de finns, är mer problematiska tycker jag.

Om min fru skulle vilja umgås med kräk eller vilsna Sverigedemokrater så visar det tydligt att våra värderingar sprungit ifrån varandra. Vilket är mer förödande än frågan om förekomsten av sex.

 

[cirkus]

Så jävla gränslöst, usch.

Ja man ska fan passsa sig för att käka middag med sin bror

Äh jag fattade vad du menar och håller helt med. Jag blir alldeles förstummad över att folk ska komma med moralpredikningar i tid och otid. Jag har också en Johan (@Petruska ) som är en av mina aboslut bästa vänner, vi är mkt förtroliga med varandra. Tidvis så har han varit mitt absolut största stöd och bollplank och vice versa, vi skulle nog nästan kunnat se förälskade ut om folk velat se det så. Jag hade bivit extremt paff om nån sagt till mig att han å jag ser ut att vara mer än vänner, till mig eller till min sambo eller till nån öht. Vi har känt varandra sen vi var 16 år. Han har känt min sambo lika länge som jag har. Jag var den allra första att träffa hans käresta när de var nyträffade.

 

[Sezziyanen]

Precis nyss skrev du att otrohet oavsett förutsättningar och händelseförlopp = slut, vilket är oresonligt och riskabelt för den som vill ha längre förhållanden. Så enkelt var det.

Det är enbart din tolkning. För mig är det en princip då jag värderar lojalitet och framförallt ärlighet. För dig är det oresonligt att ha åsikten att om man vill ha sex med andra så får man helt enkelt ta och prata med sin partner först.

Det går alldeles utmärkt att ha långa förhållanden utan att acceptera otrohet.

 

[Singoalla]

Av ren nyfikenhet, ni som inte skulle berätta för den otrognes partner, gäller det oavsett vilken relation ni har med den bedragne? Om det är en vän, kanske till och med en nära vän?

Så som jag ser det så tar man en risk vilket val man än gör. Det finns en risk att hen inte vill veta, och att man då förstör något genom att berätta. Det finns också en risk att sanningen kommer fram längre fram, och den bedragne känner sig dubbelt bedragen av att omgivningen vetat om och låtit det pågå. Jag förstår att man vill avskriva sig ansvar genom att inte aktivt ha agerat på någonting, men som bekant så är det ju även ett val att vara "passive bystander". Vi pratade mycket om det här när vi berörde moralfilosofi på vissa kurser på universitetet. Är det verkligen skillnad i ansvar när det kommer till att aktivt agerat, eller varit en passiv bystander och låtit saker ske?

Ja, bara en intressant tanke. Jag säger inte att varken eller är rätt eller fel, jag har inte riktigt bildat mig en åsikt kring detta. Men jag tycker inte alltid att "hålla sig utanför" är ett säkert kort i alla lägen heller. Man kan argumentera för att det var rätt beslut för än själv och det finns det goda argument för, men det är inte en garanti på att det faller väl ut alls.

 

[sjoberga]

Det är enbart din tolkning. För mig är det en princip då jag värderar lojalitet och framförallt ärlighet. För dig är det oresonligt att ha åsikten att om man vill ha sex med andra så får man helt enkelt ta och prata med sin partner först.

Det går alldeles utmärkt att ha långa förhållanden utan att acceptera otrohet.

Hur mycket skulle du resonera med din partner om en eventuell otrohet? Eller skulle du vara oresonlig?

Min verklighetsbild ger att långa förhållanden är mer sannolika om man kan resonera med varandra oavsett vad som händer.

 

[Petruska]

Av ren nyfikenhet, ni som inte skulle berätta för den otrognes partner, gäller det oavsett vilken relation ni har med den bedragne? Om det är en vän, kanske till och med en nära vän?

Så som jag ser det så tar man en risk vilket val man än gör. Det finns en risk att hen inte vill veta, och att man då förstör något genom att berätta. Det finns också en risk att sanningen kommer fram längre fram, och den bedragne känner sig dubbelt bedragen av att omgivningen vetat om och låtit det pågå. Jag förstår att man vill avskriva sig ansvar genom att inte aktivt ha agerat på någonting, men som bekant så är det ju även ett val att vara "passive bystander". Vi pratade mycket om det här när vi berörde moralfilosofi på vissa kurser på universitetet. Är det verkligen skillnad i ansvar när det kommer till att aktivt agerat, eller varit en passiv bystander och låtit saker ske?

Ja, bara en intressant tanke. Jag säger inte att varken eller är rätt eller fel, jag har inte riktigt bildat mig en åsikt kring detta. Men jag tycker inte alltid att "hålla sig utanför" är ett säkert kort i alla lägen heller. Man kan argumentera för att det var rätt beslut för än själv och det finns det goda argument för, men det är inte en garanti på att det faller väl ut alls.

Jag skulle inte gå i säng med nära vänners partners.

Men jag har nog samma linje oavsett: jag lägger mig inte i andras relationer. Om jag får raka frågor så besvarar jag dem i normalfallet sanningsenligt.

Sen kan vi skruva exemplen och blanda in min syster, min mamma osv. Jag vet inte vad jag gör då.

 

[Sezziyanen]

Hur mycket skulle du resonera med din partner om en eventuell otrohet? Eller skulle du vara oresonlig?

Min verklighetsbild ger att långa förhållanden är mer sannolika om man kan resonera med varandra oavsett vad som händer.

Varför envisas du med just användandet av "oresonlig" ? Jag kan absolut resonera. Jag resonerar som så att om min partner är otrogen så vill jag inte ha denne som partner längre.

Har du själv inga principer för någonting alls i livet?

Min verklighetsbild är att förhållanden där ena parten går bakom ryggen på den andre och ligger runt inte är väl fungerande förhållanden.

 

[Singoalla]

Jag skulle inte gå i säng med nära vänners partners.

Men jag har nog samma linje oavsett: jag lägger mig inte i andras relationer. Om jag får raka frågor så besvarar jag dem i normalfallet sanningsenligt.

Sen kan vi skruva exemplen och blanda in min syster, min mamma osv. Jag vet inte vad jag gör då.

Jag menade inte att du skulle gå till sängs med dina vänners partners, jag tänkte mer allmänt om du visste om en otrohet. Själv hade jag blivit bottenlöst ledsen om jag hade en monogam relation och det uppdagats att en vän vetat om, men inte berättat om, att min partner är otrogen mot mig. Men det är ju hur jag själv känner, jag anser som sagt att det är ett risktagande åt båda håll.

 

[Cambrie]

Av ren nyfikenhet, ni som inte skulle berätta för den otrognes partner, gäller det oavsett vilken relation ni har med den bedragne? Om det är en vän, kanske till och med en nära vän?

Hur menar du nu? Att om jag hade hoppat i säng med en nära väns man så skulle det förändra saker? I det fallet, så nej, jag hade inte talat om, jag hade skämts som en jävla råtta. Och insett att jag inte är någon vän, nu spelar det dock ingen roll, jag kan garantera att det aldrig ens har varit eller kommer vara på tapeten (såvida inte alla tre är med på en trekant möjligen).

Eller menar du om det är en vän/nära vän som blir bedragen? Det är en annan sak - då är det inte jag som är den som stövlat fel i sängen, jag känner förhoppningsvis en sådan person också lite bättre än en random person jag hälsat på genom hens partners jobb vid två tillfällen. Vem vet, ts knulls partner kanske är psykiskt sjuk och slår ihjäl henne eller misshandlar henne? Hon vet ju inte ens vem det här är, egentligen.

 

[Cambrie]

dubbelt

 

[Singoalla]

Hur menar du nu? Att om jag hade hoppat i säng med en nära väns man så skulle det förändra saker? I det fallet, så nej, jag hade inte talat om, jag hade skämts som en jävla råtta. Och insett att jag inte är någon vän, nu spelar det dock ingen roll, jag kan garantera att det aldrig ens har varit eller kommer vara på tapeten (såvida inte alla tre är med på en trekant möjligen).

Eller menar du om det är en vän/nära vän som blir bedragen? Det är en annan sak - då är det inte jag som är den som stövlat fel i sängen, jag känner förhoppningsvis en sådan person också lite bättre än en random person jag hälsat på genom hens partners jobb vid två tillfällen. Vem vet, ts knulls partner kanske är psykiskt sjuk och slår ihjäl henne eller misshandlar henne? Hon vet ju inte ens vem det här är, egentligen.

Ja, ledsen för otydligheten. Som jag skrev till @Petruska så menade jag inte att man själv hoppat i säng med någon upptagen, utan bara fenomenet "berätta eller inte berätta" brett. Det har varit uppe många gånger på Buke så det var därför mina tankar hoppade dit direkt. Jag tänker att du vet om en otrohet som bystander (Vad fasen säger man på svenska?).

 

[Cambrie]

Ja, ledsen för otydligheten. Som jag skrev till @Petruska så menade jag inte att man själv hoppat i säng med någon upptagen, utan bara fenomenet "berätta eller inte berätta" brett. Det har varit uppe många gånger på Buke så det var därför mina tankar hoppade dit direkt. Jag tänker att du vet om en otrohet som bystander (Vad fasen säger man på svenska?).

Vet inte hur jag skulle göra. Det beror på vem det är och vilket sammanhang. Men jag skulle ALDRIG vara så korkat att jag talar om för mannens som jag själv varit ansvarig för otroheten med partner att han är otrogen med mig (såvida jag inte ville hämnas eller han lovat mig gyuld och gröna skogar och sedan stannar hos henne då), jag är ju liksom boven i dramat.

 

[vallhund]

Ja, ledsen för otydligheten. Som jag skrev till @Petruska så menade jag inte att man själv hoppat i säng med någon upptagen, utan bara fenomenet "berätta eller inte berätta" brett. Det har varit uppe många gånger på Buke så det var därför mina tankar hoppade dit direkt. Jag tänker att du vet om en otrohet som bystander (Vad fasen säger man på svenska?).

Det har jag varit med om, jag var väldigt god vän med båda två i ett förhållande. Mannen vänstrade. Jag gav honom ultimatum, berätta för henne, annars gör jag det. Han berättade o de var tillsammans i ytterligare 20 år.

 

[Cambrie]

Tänker att det handlar om den egna säkerheten också. Även om det är orationellt så finns det psykiskt sjuka personer eller personer som snedtänder på sådan information direkt och det har väl hänt innan att älskaren/älskarinnan blivit rätt bra misshandlade. Sedan kan man tycka vad man vill om det, men det har ändå hänt och det lär hända igen.

 

[Singoalla]

Vet inte hur jag skulle göra. Det beror på vem det är och vilket sammanhang. Men jag skulle ALDRIG vara så korkat att jag talar om för mannens som jag själv varit ansvarig för otroheten med partner att han är otrogen med mig (såvida jag inte ville hämnas eller han lovat mig gyuld och gröna skogar och sedan stannar hos henne då), jag är ju liksom boven i dramat.

Nja, jag tycker visserligen det är den otrogne som är boven i dramat Med det sagt så skulle jag, trots det, inte gå till sängs med en upptagen person. Hade jag gjort det så hade jag inte tänkt tanken att berätta för dennes partner, nej.

 

[Singoalla]

Det har jag varit med om, jag var väldigt god vän med båda två i ett förhållande. Mannen vänstrade. Jag gav honom ultimatum, berätta för henne, annars gör jag det. Han berättade o de var tillsammans i ytterligare 20 år.

Det är en smart väg att gå, i mina ögon. Jag hade nog gjort detsamma.

 

[Cambrie]

Nja, jag tycker visserligen det är den otrogne som är boven i dramat Med det sagt så skulle jag, trots det, inte gå till sängs med en upptagen person. Hade jag gjort det så hade jag inte tänkt tanken att berätta för dennes partner, nej.

Tja, jag tror inte så många skulle uppskatta den som legat med in partner heller ärligt talat, inte om den ringde på det sättet som ts tänker göra i alla fall.

 

[Singoalla]

Tja, jag tror inte så många skulle uppskatta den som legat med in partner heller ärligt talat, inte om den ringde på det sättet som ts tänker göra i alla fall.

Jag tror inte att jag hade lagt någon värdering i dennes beteende, ärligt talat. Det har faktiskt hänt att en person hört av sig till mig och påstått sig varit med min partner, men vi var så unga då och mycket löjligt drama som skapades. Så jag antog att det var någon som bara ville förstöra för oss. Hur det egentligen låg till vet jag inte. Nu i vuxen ålder vet jag inte hur jag hade reagerat, men tror nog inte att jag kunnat bli så värst arg på "den andra".