Hur ska sjukvårdens tillkortakommanden lösas?

[CillaW]

Det där skulle jag gärna se prövat någonstans. Om du har privata konton kan din arbetsgivare knappast reglera vad du får skriva - däremot om du har jobbkonton.

På mitt jobb finns önskemål om att vi ska ha fb-och twitterkonton i vår yrkesroll. En del blandar, de använder sina konton både privat och för jobbet. Några har valt att ha två fb-konton, ett privat och ett som yrkesperson. Själv har jag valt privat fb-konto och helt och hållet yrkesperson på twitter. Min arbetsgivare har absolut inga synpunkter på vad jag skriver på min fb.

På facebook är det väldigt viktigt att man är privatperson, inte är vän med sina patienter (fler än man anar som vill vara facebookkompis med doktorn) och att man är medveten om att många kan läsa.

Därför skriver jag aldrig (där heller) om mina patienter, lägger aldrig upp bilder från jobbet annat än på mitt skrivbord eller något annat neutralt och då bara om det är relevant.

Det har hänt att sjukvårdspersonal har lagt upp bilder från operation, bilder på patienter, eller skrivit om patienter.
Det är väldigt stort no-no på det.

Jag är medveten om att även mina patienter läser på nätet. Hittills har jag aldrig skrivit något jag inte kan stå för, varken som läkare eller som Cilla.
De av mina patienter som är nyfikna kan få reda på att jag är hästtjej, mamma, råttuppfödare, Angelhead, feminist, antirasist, vegetarian och vänster. Glad ibland, ledsen ibland.

Inget av det är hemligt eller påverkar min yrkesroll.

 

[athena]

Och det är din arbetsgivare som är ute och cyklar, menar jag, som lägger restriktioner på vad du får skriva som privatperson. Det är det jag skulle vilja se prövat.

Alltså, mitt jobb har inte ens en policy för hur vi får uttala oss i sociala medier. Jag tror inte du har en aning om hur min chef eller arbetsgivare fungerar... men jag kan rycka några ord ur kommunikationsstrategin "trygghet", "inga förhållningsorder", "individernas sunda förnuft", "respekt för värdegrunden".

Men oavsett om det är via jobbets kanaler (som jag till viss del administrerar) eller egna privata konton så får jag inte bete mig hursomhelst. Det är ju helt självklart för mig. Det gällde precis samma sak i mitt förra jobb och jag är ganska säker på att de gäller de flesta.

Läkare är till och med en av få yrkesgrupper som har egna etiska regler.

Jag gillar inte raljerandet helt enkelt. Punkt.

 

[mandalaki]

Alltså, mitt jobb har inte ens en policy för hur vi får uttala oss i sociala medier. Jag tror inte du har en aning om hur min chef eller arbetsgivare fungerar... men jag kan rycka några ord ur kommunikationsstrategin "trygghet", "inga förhållningsorder", "individernas sunda förnuft", "respekt för värdegrunden".

Men oavsett om det är via jobbets kanaler (som jag till viss del administrerar) eller egna privata konton så får jag inte bete mig hursomhelst. Det är ju helt självklart för mig. Det gällde precis samma sak i mitt förra jobb och jag är ganska säker på att de gäller de flesta.

Läkare är till och med en av få yrkesgrupper som har egna etiska regler.

Jag gillar inte raljerandet helt enkelt. Punkt.

Nähä, ni har ingen policy? Då framstår det som gåtfullt varför du skrev Vi har även på mitt jobb en del regler om hur vi uttalar oss i sociala medier och en av dem är att vi måste hålla i bakhuvudet hela tiden att vi alltid kan bedömas att företräda organisationen.

 

[mandalaki]

På facebook är det väldigt viktigt att man är privatperson, inte är vän med sina patienter (fler än man anar som vill vara facebookkompis med doktorn) och att man är medveten om att många kan läsa.

Därför skriver jag aldrig (där heller) om mina patienter, lägger aldrig upp bilder från jobbet annat än på mitt skrivbord eller något annat neutralt och då bara om det är relevant.

Det har hänt att sjukvårdspersonal har lagt upp bilder från operation, bilder på patienter, eller skrivit om patienter.
Det är väldigt stort no-no på det.

Jag är medveten om att även mina patienter läser på nätet. Hittills har jag aldrig skrivit något jag inte kan stå för, varken som läkare eller som Cilla.
De av mina patienter som är nyfikna kan få reda på att jag är hästtjej, mamma, råttuppfödare, Angelhead, feminist, antirasist, vegetarian och vänster. Glad ibland, ledsen ibland.

Inget av det är hemligt eller påverkar min yrkesroll.

Jag är inte heller vän på fb med dem mitt jobb vänder sig till. Dessutom kollar jag alltid sekretessen på det mina kollegor lägger upp, innan jag gillar eller kommenterar. Är det offentligt skriver jag inget alls eller något neutralt - eftersom de mitt jobb vänder sig till kan läsa det.

 

[Kattennizze]

Alltså, mitt jobb har inte ens en policy för hur vi får uttala oss i sociala medier. Jag tror inte du har en aning om hur min chef eller arbetsgivare fungerar... men jag kan rycka några ord ur kommunikationsstrategin "trygghet", "inga förhållningsorder", "individernas sunda förnuft", "respekt för värdegrunden".

Men oavsett om det är via jobbets kanaler (som jag till viss del administrerar) eller egna privata konton så får jag inte bete mig hursomhelst. Det är ju helt självklart för mig. Det gällde precis samma sak i mitt förra jobb och jag är ganska säker på att de gäller de flesta.

Läkare är till och med en av få yrkesgrupper som har egna etiska regler.

Jag gillar inte raljerandet helt enkelt. Punkt.

Och fy fan säger jag. Om jag inte får vara privatperson och skriva vad fan jag vill om vad jag vill (undantaget sekretessskyddade uppgifter) och påtala t ex grava misshälligheter inom t ex vården ja då får vi ett stalinistiskt kontrollsamhälle som jag absolut inte vill vara en del av. Och då kan man tjata sig blå om värdegrunder och moral men slutsatsen blir ändå densamma: någon ska kontrollera dig. Ett sådant storebrorsamhälle har vi redan till viss del och det skrämmer mig oerhört.

 

[mandalaki]

Hur ens värderingar och handlingar privat påverkar andras syn om hur man är som yrkesperson. Att man är företrädare för sitt yrke, och yrkeskår, privat, oavsett om man tror att man kan uttala sig utan att andra ser läkarrocken, domarklubban, pekpinnen eller polisuniformen. Och hur det påverkar förhållningssätt, beslut och bemötande.

Jag ger ju exempel utanför skriva på internet.

Nu pratar du om andra saker än det @athena skrev, nämligen att hennes arbetsgivare ålägger henne att alltid vara representant för myndigheten. Det är det jag skulle vilja veta om det höll i en prövning. Åtminstone om hon inte har någon form av jourtillägg 24/7.

 

[Kattennizze]

Och sen om man som privatperson diskuterar överanvändandet och den blinda tilltron som vissa människor av okunskap förmodligen har till MR-undersökningar (som är dyra och många gånger endast orsakar mer kostnader som i stället kan läggas på mer personal så personalen kan vara lite mindre stressad) ja då får vissa människor problem med det! För att det kan orsaka någon slags oro hos vissa patienter som kan känna sig kränkta, ja vad är problemet? Livet innehåller ett visst mått av kränkningar, oro, misär och andra bekymmer, men hellre det än ett slags 1984-samhälle där ingen törs öppna munnen. Det alternativet är ju bara för förfärligt.

 

[athena]

Nu pratar du om andra saker än det @athena skrev, nämligen att hennes arbetsgivare ålägger henne att alltid vara representant för myndigheten. Det är det jag skulle vilja veta om det höll i en prövning. Åtminstone om hon inte har någon form av jourtillägg 24/7.

Det har jag ALDRIG sagt, nu misstolkar du mig å det grövsta! Och jag jobbar inte på en myndighet (har inte gjort sen 2006).

 

[athena]

Nähä, ni har ingen policy? Då framstår det som gåtfullt varför du skrev Vi har även på mitt jobb en del regler om hur vi uttalar oss i sociala medier och en av dem är att vi måste hålla i bakhuvudet hela tiden att vi alltid kan bedömas att företräda organisationen.

Jag ser inte riktigt motsättningen här men förstår att du missförstår.

 

[athena]

Måste bara understryka att jag jobbar en i otroligt öppen organisation. Det är en av våra värdegrunder! Jag jobbar dock med opinionsbildning och det skulle te sig mycket märkligt om jag satt på t ex buke och sa precis tvärtemot vad jag jobbar för. Det är det jag menar med att jag måste ha insikt om att jag kan bli bedömd som att jag företräder organisationen även i privatlivet. Det är liksom en del av mitt jobb att hänga i sociala medier.

För att nu förklara min egen position, de som är läkare har andra typer av ansvar.

 

[mandalaki]

Det har jag ALDRIG sagt, nu misstolkar du mig å det grövsta! Och jag jobbar inte på en myndighet (har inte gjort sen 2006).

Ja, jag ser nu att du skrev organisationen, hade för mig att du skrev myndigheten. Det var inte meningen.

 

[athena]

Nu pratar du om andra saker än det @athena skrev, nämligen att hennes arbetsgivare ålägger henne att alltid vara representant för myndigheten. Det är det jag skulle vilja veta om det höll i en prövning. Åtminstone om hon inte har någon form av jourtillägg 24/7.

Jag pratar om exakt samma saker som @Gry . Jag är nog bara extremt dålig på att uttrycka det.

 

[athena]

Och fy fan säger jag. Om jag inte får vara privatperson och skriva vad fan jag vill om vad jag vill (undantaget sekretessskyddade uppgifter) och påtala t ex grava misshälligheter inom t ex vården

Nu pratar vi inte om grava misshälligheter utan om raljerande av patienter (anonyma). Skrivet av läkare (icke anonyma).

Det är inte nära ett stalinistiskt samhälle att se en del problem med detta.

 

[Kattennizze]

Nu pratar vi inte om grava misshälligheter utan om raljerande av patienter (anonyma). Skrivet av läkare (icke anonyma).

Det är inte nära ett stalinistiskt samhälle att se en del problem med detta.

Nämen visst inte. Ungefär som en vattendroppe inte heller skadar stenen utan det blir först när många vattendroppar kommer som det blir hål i stenen....

 

[Gry]

Och fy fan säger jag. Om jag inte får vara privatperson och skriva vad fan jag vill om vad jag vill (undantaget sekretessskyddade uppgifter) och påtala t ex grava misshälligheter inom t ex vården ja då får vi ett stalinistiskt kontrollsamhälle som jag absolut inte vill vara en del av. Och då kan man tjata sig blå om värdegrunder och moral men slutsatsen blir ändå densamma: någon ska kontrollera dig. Ett sådant storebrorsamhälle har vi redan till viss del och det skrämmer mig oerhört.

Du pratar om grava misshälligheter. Vi diskuterar rätten att skriva raljerande om patienter som privatperson om man är läkare.

Fö kan det vara intressant att känna till att kommunalt anställda lärare har rätt att kritisera skolan som organisation. Det är dock många privata skolor som skrivit in förbud mot att tala/skriva illa om den egna privata.

Det kanske är dumt att blanda in lag och rätt i det här. Det finns ju ett nät- ordspråk som kan vara applicerbart här: You are not wrong, you're just an asshole. Det är inte snyggt att raljera. Så är det bara. Och det är skillnad på att raljera mot överheten och att raljera de som inte har makt och är utelämnade.

 

[Kattennizze]

Du pratar om grava misshälligheter. Vi diskuterar rätten att skriva raljerande om patienter som privatperson om man är läkare.

Fö kan det vara intressant att känna till att kommunalt anställda lärare har rätt att kritisera skolan som organisation. Det är dock många privata skolor som skrivit in förbud mot att tala/skriva illa om den egna privata.

Det kanske är dumt att blanda in lag och rätt i det här. Det finns ju ett nät- ordspråk som kan vara applicerbart här: You are not wrong, you're just an asshole. Det är inte snyggt att raljera. Så är det bara. Och det är skillnad på att raljera mot överheten och att raljera de som inte har makt och är utelämnade.

Just det, och anledningen till att privata skolor kan skriva in ett sådant vidrigt förbud är just detta, att man som i den här tråden menar att man raljerar när människor som privatpersoner uttrycker sina åsikter! Ser du vattendroppen här? (Som då är en metafor för den pågående samhällsutvecklingen mot ett kontrollsamhälle)

 

[Kattennizze]

Måste bara understryka att jag jobbar en i otroligt öppen organisation. Det är en av våra värdegrunder! Jag jobbar dock med opinionsbildning och det skulle te sig mycket märkligt om jag satt på t ex buke och sa precis tvärtemot vad jag jobbar för. Det är det jag menar med att jag måste ha insikt om att jag kan bli bedömd som att jag företräder organisationen även i privatlivet. Det är liksom en del av mitt jobb att hänga i sociala medier.

För att nu förklara min egen position, de som är läkare har andra typer av ansvar.

Men alla vuxna människor har väl ett ansvar?! Vem 17 är representant för sitt jobb hela tiden? Man är väl ALLTID människa i första hand, vad man jobbar med har väl sannerligen ingen större betydelse.

 

[Gry]

Just det, och anledningen till att privata skolor kan skriva in ett sådant vidrigt förbud är just detta, att man som i den här tråden menar att man raljerar när människor som privatpersoner uttrycker sina åsikter! Ser du vattendroppen här?

Nej. Jag ser bara att du m fler tycker att det är ok att göra sig rolig på andra människors bekostnad. Det är en himmelsvid skillnad att diskutera svårigheten att bemöta människors krav på ditt och datt än att framställa dem som fån. Det blir en von oben-attityd som inte är så snygg.

 

[Gry]

Men alla vuxna människor har väl ett ansvar?! Vem 17 är representant för sitt jobb hela tiden? Man är väl ALLTID människa i första hand, vad man jobbar med har väl sannerligen ingen större betydelse.

Du har rätt att bete dig hur du vill, lägga upp vad du vill i sociala medier, så länge det är lagligt. Men om kommunchefen, tex, står och uttalar sig sexistiskt om lättklädda mkt unga men dock 15 åriga tjejer på gatan och vad han vill göra med dem, så ja, då tänker jag ett ock annat om det. (Ja, det har hänt)

 

[mandalaki]

På facebook är det väldigt viktigt att man är privatperson, inte är vän med sina patienter (fler än man anar som vill vara facebookkompis med doktorn) och att man är medveten om att många kan läsa.

Därför skriver jag aldrig (där heller) om mina patienter, lägger aldrig upp bilder från jobbet annat än på mitt skrivbord eller något annat neutralt och då bara om det är relevant.

Det har hänt att sjukvårdspersonal har lagt upp bilder från operation, bilder på patienter, eller skrivit om patienter.
Det är väldigt stort no-no på det.

Jag är medveten om att även mina patienter läser på nätet. Hittills har jag aldrig skrivit något jag inte kan stå för, varken som läkare eller som Cilla.
De av mina patienter som är nyfikna kan få reda på att jag är hästtjej, mamma, råttuppfödare, Angelhead, feminist, antirasist, vegetarian och vänster. Glad ibland, ledsen ibland.

Inget av det är hemligt eller påverkar min yrkesroll.

Jag måste säga att med tanke på det medvetna förhållningssätt till sociala medier som du beskriver här, så är det sorgligt att du får den kritik du får. I synnerhet som det är utifrån att två av oss skämtade om den bukefaliska övertron på t ex Levaxin och kollodialt silver som lösningen på allt - och du hakade på med MR.

Det är också trist att de som kritiserar dig varken gillat eller kommenterat ditt förhållningssätt.