Hur ska man få relationen att överleva?

[Smurfoff]

Jag tror att jag helt enkelt måste visa mer förståelse och kanske att göra mer i hemmet för tillfället när han jobbar så mycket som han gör. Sen att ja hans sitt andrum och göra saker med mina vänner som jag tycker är roligt och isåfall låta han sitta själv hemma om det är detta han vill. Dock är jag rädd att det är för sent då han redan fått tanken att han vill göra slut. Och att han ger de en chans till för att jag verkligen inte ville göra slut.

 

[Lingon]

Jag tror att jag helt enkelt måste visa mer förståelse och kanske att göra mer i hemmet för tillfället när han jobbar så mycket som han gör. Sen att ja hans sitt andrum och göra saker med mina vänner som jag tycker är roligt och isåfall låta han sitta själv hemma om det är detta han vill. Dock är jag rädd att det är för sent då han redan fått tanken att han vill göra slut. Och att han ger de en chans till för att jag verkligen inte ville göra slut.

Men alltså, är det bara ditt ansvar att se till att relationen fungerar? Du ska ju inte behöva bli hans hushållerska för att han ska vilja stanna med dig. Du förtjänar någon som är med dig för att du är du. Inte för att du gör mycket hushållsarbete.

 

[Smurfoff]

Men sen samtidigt säger han också att han kommer säkert ångra sig för man saknar inte kon i båset förens den har lämnat. Så han säger både ja och nej. Men just nu känner han att detta tar för mycket energi på honom och han känner de är jobbigt att komma hem. Jag ska låta han andas några dagar där vi inte tar upp detta igen och prata om de och fixa mat och dona i hemmet och ha mer förståelse och låta han vara när han kommer hem och inte vara på honom som jag varit. Utan ta de därifrån och sen prata om 1-2 veckor när allt lugnat sig.

 

[hollypolly]

Men sen samtidigt säger han också att han kommer säkert ångra sig för man saknar inte kon i båset förens den har lämnat. Så han säger både ja och nej. Men just nu känner han att detta tar för mycket energi på honom och han känner de är jobbigt att komma hem. Jag ska låta han andas några dagar där vi inte tar upp detta igen och prata om de och fixa mat och dona i hemmet och ha mer förståelse och låta han vara när han kommer hem och inte vara på honom som jag varit. Utan ta de därifrån och sen prata om 1-2 veckor när allt lugnat sig.

Kan du låta honom vara då?
Jag får uppfattningen om att du är i stor behov av att prata om det här.

Du behöver inte ha mer förståelse eller jobba i ditt eget hem eller något annat.
Att han plötsligt ändrat sig har ingenting med dig att göra.

 

[Smurfoff]

Absolut kan jag låta honom va. Största problemet i vår relation är att vi inte kommunicerar tillräckligt med varandra och att vi missuppfattar varandra. Vilket vi båda sagt vi måste bli bättre på, samt att ge varandra egentid.

 

[Lingon]

Men sen samtidigt säger han också att han kommer säkert ångra sig för man saknar inte kon i båset förens den har lämnat. Så han säger både ja och nej. Men just nu känner han att detta tar för mycket energi på honom och han känner de är jobbigt att komma hem. Jag ska låta han andas några dagar där vi inte tar upp detta igen och prata om de och fixa mat och dona i hemmet och ha mer förståelse och låta han vara när han kommer hem och inte vara på honom som jag varit. Utan ta de därifrån och sen prata om 1-2 veckor när allt lugnat sig.

Jag hade blivit lite less på min man om han tyckte att vi skulle umgås varje kväll. Vi äter middag tillsammans och kanske på sin höjd ser ett kort avsnitt av nån lättsam komediserie (20 min avsnitt) och sen vill båda två ha ensamtid (han vid datorn och jag i sovrummet med tv/bok/ljudbok). Iaf på vardagarna.

Men samtidigt är det ju så att om det är det du vill ha så finns det ingen anledning till att du inte skulle kunna träffa någon som också vill det. Man behöver ju inte göra livet jobbigare för sig genom att välja en partner som har andra behov än en själv.

 

[Jerseyite]

Att vela som han gör är helt enkelt elakt - och är det satt i system är det manipulativt. Så klart kan känslor gå i vågor och det är svårt att vara en bra partner när man jobbar konstant och förmodligen är på väg att bli utbränd. Men man får ju ha lite förståelse som vuxen även om man mår uselt. Det är ju inte så att du glömmer vad han sade igår bara för att han är på bättre humör idag.

 

[Smurfoff]

Vi sitter inte varje kväll å kollar film, han jobbar även ofta hemma på kontoret och även i helgerna är han iväg. Så vi spenderar inte så pass mycket tid ihopa. Med bekräftelse så kan jag väl säga till han ibland att jag vill han ska visa mer, och då blir han irriterad och tycker jag vill ha bekräftelse hela tiden. Vilket är något jag måste jobba på.

 

[Smurfoff]

Jag gör småsaker till han hela tiden, överraskar planerar. Köpte ett tyngdtäcke till honom för han sover dåligt. Köper en nocco om jag är förbi affären å sånna saker som visar att jag uppskattar honom. Men jag får inte riktigt samma tillbaka känner jag. Vet man inte kan tvinga fram att bli ompysslad osv men när jag ber om bekräftelse är de mer sånt jag vill ha och de har jag också sagt till honom. De räcker med så lite för att göra en glad. En puss eller bara en klapp på låret eller ta ens hand liksom.

 

[Smurfoff]

På alla hjärtans dag hade jag planerat och jag köpte sushi påvägen hem från jobb, hade köpt ett fint kort och en nyckelring. Han säger dagen innan jag har inte köpt något till dig. Har inte haft tid. Sa du behöver ej köpa något dyrt de är tanken som räknas. Så var faktist lite orolig att han inte skulle köpa något alls men han köpte en bukett blommor på ica och en nalle å choklad. De var iallfall någonting.

 

[karamelldrottningen]

Kan du inte sluta med att köpa småsaker och sånt hela tiden?
Jag lever själv med en man som ibland är lite kvävande faktiskt med sitt pysslande. Vilket jag har sagt otaliga gånger.

 

[Grazing]

Men sen samtidigt säger han också att han kommer säkert ångra sig för man saknar inte kon i båset förens den har lämnat. Så han säger både ja och nej. Men just nu känner han att detta tar för mycket energi på honom och han känner de är jobbigt att komma hem. Jag ska låta han andas några dagar där vi inte tar upp detta igen och prata om de och fixa mat och dona i hemmet och ha mer förståelse och låta han vara när han kommer hem och inte vara på honom som jag varit. Utan ta de därifrån och sen prata om 1-2 veckor när allt lugnat sig.

Är det verkligen en sådan person du vill vara för honom? En person han är ihop med för att han är rädd för att han kan känna sig ensam utan dig?

Han bör vara ihop med dig för att han älskar dig.

Du ska inte ge han mer förståelse, han måste börja respektera dig. Han låter bara väldigt manipulativ. Erat liv handlar liksom inte om honom enbart, du är en del i relationen också som han måste respektera. Respekt går åt båda håll.

 

[MiniLi]

Det låter kanske inte som att ni matchar varandra? Man kan ju ha en passionerad relation med bra sex osv utan att faktiskt passa ihop. Man lever ju i vardagen, så om vardagen är kämpig har jag svårt att se hur förhållandet ska kunna funka i längden. Lätt för mig att säga såklart som inte är mitt uppe i det, men om jag varit i samma situation hade det bästa för mig varit att göra slut.

 

[MiniLi]

Men sen samtidigt säger han också att han kommer säkert ångra sig för man saknar inte kon i båset förens den har lämnat. Så han säger både ja och nej. Men just nu känner han att detta tar för mycket energi på honom och han känner de är jobbigt att komma hem. Jag ska låta han andas några dagar där vi inte tar upp detta igen och prata om de och fixa mat och dona i hemmet och ha mer förståelse och låta han vara när han kommer hem och inte vara på honom som jag varit. Utan ta de därifrån och sen prata om 1-2 veckor när allt lugnat sig.

Jag hade aldrig velat vara tillsammans med någon som tänker på det här sättet om vår relation. Någon slags självrespekt får man ju ha liksom.

 

[Mia_R]

Jag skulle känna mig kvävd av dina försök att vara till lags och visa uppskattning hela tiden i förhoppningen att få något tillbaka.

Slappna av, skit i att sköta marktjänst. Träffa dina vänner och gör det du vill utan att försöka ta hand om honom hela tiden. Jag hade ett ytterst kortvarigt förhållande med en kille som bara ville sitta hemma i soffan och hålla handen.

Jag säger som alla andra, flytta isär om du vill behålla honom, sluta tassa på tå!

 

[Smurfoff]

Vi har de väldigt bra när det är bra. Det som gör de hela jobbigare. Att när vi är utanför hemmet så funkar allt så bra, när vi åker på semester umgås med familjen osv. Är just vardagslivet i hemmet som inte riktigt fungerar som de ska.

 

[MiniLi]

Vi har de väldigt bra när det är bra. Det som gör de hela jobbigare. Att när vi är utanför hemmet så funkar allt så bra, när vi åker på semester umgås med familjen osv. Är just vardagslivet i hemmet som inte riktigt fungerar som de ska.

Men så är det ju för alla som egentligen har dåliga relationer. Inga relationer är liksom dåliga precis hela tiden. Men man spenderar ju nästan all tid i vardagen, det är ju helt orimligt att stå ut i en kass vardag bara för att relationen flyter på fint när man är på semester lite då och då?

Jag har svårt att se hur det skulle hjälpa er att bli särbo, det verkar ju mer handla om att ni kanske inte riktigt matchar som personer?

 

[Smurfoff]

Men så är det ju för alla som egentligen har dåliga relationer. Inga relationer är liksom dåliga precis hela tiden. Men man spenderar ju nästan all tid i vardagen, det är ju helt orimligt att stå ut i en kass vardag bara för att relationen flyter på fint när man är på semester lite då och då?

Jag har svårt att se hur det skulle hjälpa er att bli särbo, det verkar ju mer handla om att ni kanske inte riktigt matchar som personer?

Ja jag vet inte. Jag känner vi får se vad detta leder till då vi kom fram till att vi försöker en sista gång. Å blir de inte bättre så nej då har vi iallfall försökt. Jag kommer ge han tid och space och bestämma sig hur han vill ha de. Jag kan inte göra mer än så kan inte tvinga någon att vara i en relation med en..

 

[MiniLi]

Ja jag vet inte. Jag känner vi får se vad detta leder till då vi kom fram till att vi försöker en sista gång. Å blir de inte bättre så nej då har vi iallfall försökt. Jag kommer ge han tid och space och bestämma sig hur han vill ha de. Jag kan inte göra mer än så kan inte tvinga någon att vara i en relation med en..

Nej så är det ju. Man ska inte vara i en relation med någon som egentligen inte vill vara med en. Det blir bara dåligt för alla. Men se till att du inte vänder ut och in på dig själv för att försöka få honom att trivas bättre. Om du mår bra av att umgås väldigt mycket och intensivt med din partner (tex att man tittar på tv tillsammans osv) så ska du ju vara med någon annan som också vill ha det så. Är man inte riktigt inkompatibla så kommer det aldrig bli bra.

 

[Mabuse]

Ja jag vet inte. Jag känner vi får se vad detta leder till då vi kom fram till att vi försöker en sista gång. Å blir de inte bättre så nej då har vi iallfall försökt. Jag kommer ge han tid och space och bestämma sig hur han vill ha de. Jag kan inte göra mer än så kan inte tvinga någon att vara i en relation med en..

Jag tycker det låter som att du ger honom betydligt mer fokus och omtanke än vad han ger dig. Dvs, han är superviktig för dig, men du är inte lika viktig för honom.

Det kan ju bero på att han fokuserar på jobb, men är ändå såklart bittert att tugga i sig.

Jag vet inte om det är möjligt för dig att bry dig om honom mindre, sluta ge honom en massa omtanke och tänka på vad han vill och behöver. Helt enkelt leva ditt liv och så är han en återkommande gäst du bryr dig begränsat mycket om.

När det gäller bekräftelse så är det åtminstone för mig så att jag blir mer bekräftelsetörstande när jag är osäker på hur viktig och älskad jag är av personen. Känner jag mig trygg i relationen och i den andres omtanke så känner jag mig lugn utan bekräftelse.

Så det blir lätt en ond cirkel - han bryr sig mindre, visar mindre omtanke och pratar om att göra slut, man blir bekräftelseknarkare som vill ha bekräftelse hela tiden, han tycker man är jobbig och känner sig trängd och drar sig undan, man känner sig ännu mer osäker och blir mer på, och så vidare. Det blir ett destruktivt mönster.

Sen är det väl också lite könsrollstereotypt att hon ska ratta alla känslor i relationen, och han kan glida med och fokusera på jobb. Det är lätt att ramla in i den stereotypen. Men han har ju också ett ansvar, såvida han inte är nöjd med att leva ensam resten av livet (så verkar det ju inte vara, om ni träffades på Tinder så var han ju ändå ute och letade efter nån).