Hur ska man få relationen att överleva?

Jag är rädd att han tycker det är för sent att de inte går att reperera. Då han sagt att han vet inte om de går, eller hur vi ska göra. Han är inte den som pratar så mycket heller så är alltid jag som tar upp de. och han tycker vi har dessa snacken för ofta.
 
Just nu känner jag bara mig att han stör sig på minsta lilla. Försöker visa uppskattning igenom att slå igång en tvätt med hans jobbkläder, frågar om han vill ha mat ikväll osv. Men känns endå som att man är ivägen på något sätt. Sen vill jag inte heller be om bekräftelse utan jag vill att han själv ska ta egna intiativ till att pussa mig osv. Han brukar alltid pussa mig när han ska till jobbet, så får väl se om han även gör de idag. Börjar den biten försvinna så blir de svårare att reperera något.

Jag är rädd att han tycker det är för sent att de inte går att reperera. Då han sagt att han vet inte om de går, eller hur vi ska göra. Han är inte den som pratar så mycket heller så är alltid jag som tar upp de. och han tycker vi har dessa snacken för ofta.
Han verkar helt slutkörd och i det blir dina krav för höga. Säger inte att det ger honom rätt att bete sig hursomhelst som med att du inte kan se film utan att han har telefonen på hög volym:confused: Varför ska du vika dig där? Men att de krav du ställer med prat, närhet och frågor blir för mycket, det blir mer krav även om omtanken finns där.

Att sexlivet är bra är inget tecken på att erat förhållande är bra för er båda. Snarare att folk stannar kvar med bra sex i dåliga förhållanden ;)
 
Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi började dejta och bestämde ganska snabbt att de skulle vara vi. Vi blev upp över öronen förälskade i varandra och han bestämde sig för att flytta ner till mig och flytta sitt företag då han har mycket jobb i länet där jag bor. Vi hittade ett gemensamt boende som vi flyttade in i. Vi hade varit tillsammans i ca 3 månader när vi flyttade ihop. Vi har alltid haft ett väldigt bra sexliv och passion, vi har sex minst 3-5 dagar i veckan. Men nu till problemet. Vi smågnabbar titt som tätt. Han har inga vänner familj här utan den enda han umgås med är typ mig och han klickar inte riktigt med mina vänner å deras respektive, han vill att jag ska åka iväg på saker själv och han behöver ganska mycket egentid. Jag försöker ge han detta då jag är hos hästen på kvällarna osv. Nu i veckan fick jag lite en chock när han sa att vi hela tiden har snack hur vi ska lösa saker men att han börjar tappa känslor och vill göra slut. Men samtidigt så ville han ha kontakt för han kanske kommer ångra sig. Han satt å grät så klart jag vet de finns känslor med i bilden. Jag har svårt att släppa vår relation då vi fortfarande har denna passion och sexlust till varande, den har aldrig dött och jag känner de små problemen i vardagen måste vi kunna lösa om båda jobbar på detta. Han jobbar mer än heltid då han driver sitt eget företag, han sover dåligt och är oftast irriterad när han kommer hem. Han kan störa sig de ligger kläder på stolarna osv, trots mycket även är hans. De känns som han förväntar sig lite att jag gör mat/diskar för jag inte jobbar lika mycket som honom (jag jobbar *bara* heltid). Jag vill så gärna han ska skaffa sig vänner här då tror jag han skulle må så mycket bättre. Men han vill heller inte flytta tillbaka för nu går hans företag här som en räls. Och jag har sagt att i framtiden är jag öppen för att flytta iomed att han flyttade hit för min skull.

Vi kom fram till att vi skulle försöka igen, och jag sa till han jag vill han ska vilja de själv och inte för jag försöker övertala honom. Men att bara göra slut och flytta känns som vi båda kommer ångra oss om vi inte ger de en sista chans.
Sen kommer hans känslor och går, ena dagen kan han hålla min hand och säga att han älskar mig, sen några dagar senare kan han säga att våra små bråk gjort att han blir osäker på våra känslor. Att han är rädd att de förstört för mycket.

Någon mer som haft samma problem? Oftast läser man att sexlivet dött ut och man ej vill vara nära varann men för oss är de tvärt om, men i vardagslivet går vi varann på nerverna. En sak jag funderade på är att gå från sambo till särbo, att jag tar tillbaka min lägenhet jag hyr ut nu i 2a hand och vi provar detta för jag vill verkligen inte de ska ta slut. Jag har aldrig kännt så för en kille som jag för honom och jag vill inte mista honom. Jag känner att mycket ligger på mig och mitt mående för jag vill ha mycket bekräftelse, jag vill ha en puss varje morgon och kväll och jag vill ha närhet och stöd. Jag känner jag på senare tid har börjat umgås mer med mina vänner och göra saker utan honom, vilket jag tror är bättre för relation än att jag alltid är hemma och vill vara med honom. Tror han behöver sitt space för att kunna varva ner efter en lång arbetsdag.

Jag vill ej höra i tråden gör slut, utan tips hur man ska få relationen att vända och att vi ska kunna leva tillsammans utan att man går varann på nerverna...
Särbo låter väl alldeles utmärkt. Jag och min sambo har varit ihop i drygt 8 år och har barn ihop, så just nu passar det ju bäst att bo i samma lägenhet, men vi har pratat seriöst om att försöka köpa en till lägenhet i samma hus på sikt. Finns ett par i mina föräldrars hus som äger två grannlägenheter och bor växelvis i sär och ihop, det har de gjort i över 40 år.. vi får rätt mycket egentid ändå pga hans jobb men när han inte jobbar kan jag bli lite som din sambo, att när jag varit på jobbet hela dagen, sen lekt med barn, fixat det man ska osv så vill jag gärna få sitta i soffan med en bok eller mobil ifred medan min sambo gärna vill prata eller umgås eftersom han få som regel haft 5-6 timmars egentid på dagen. Vi har bestämt att vi har vissa dagar när vi ”catchar upp” mer och andra där man ”får” göra vad man vill.
 
Känns lite sådär efter 1 år tillsammans. De hade han aldrig gått med på. Jag hade gärna velat. Men känns som att han hellre ger upp än att kämpar i en relation.

Om man är ensam i att vilja lösa problemen så blir det svårt. Speciellt om han känner sig trängd och stressad när du kanske hamnar i lite panikmode för att rädda relationen? Tror att särbo är en bra grej, han får utrymme och du får andas och hitta dig själv igen.
 
Om man är ensam i att vilja lösa problemen så blir det svårt. Speciellt om han känner sig trängd och stressad när du kanske hamnar i lite panikmode för att rädda relationen? Tror att särbo är en bra grej, han får utrymme och du får andas och hitta dig själv igen.
Han har sagt att han vet att mycket ligger på han. Hans irritation och humör. För när han är på bra humör har vi de underbart. Men hans surhet drar även ner mig å då blir de inte bra.
 
Den är uthyrd nu till 1 juni. Men hon har möjlighet att flytta 1 maj med.

Flytta dit när du kan. Låt honom reda ut sitt liv om han vill det. Var särbos ett tag. Han kanske behöver det för att på nåt sätt förstå vad han vill. Du kan aldrig tvinga någon att ändra sig som inte vill. Han verkar ha planerat sitt liv på ett sätt som inte passar honom. Det ska inte du behöva fixa och det kan du inte fixa! Men du ska inte heller behöva känna att du smyger omkring där hemma för att hålla honom nöjd.
 
Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi började dejta och bestämde ganska snabbt att de skulle vara vi. Vi blev upp över öronen förälskade i varandra och han bestämde sig för att flytta ner till mig och flytta sitt företag då han har mycket jobb i länet där jag bor. Vi hittade ett gemensamt boende som vi flyttade in i. Vi hade varit tillsammans i ca 3 månader när vi flyttade ihop. Vi har alltid haft ett väldigt bra sexliv och passion, vi har sex minst 3-5 dagar i veckan. Men nu till problemet. Vi smågnabbar titt som tätt. Han har inga vänner familj här utan den enda han umgås med är typ mig och han klickar inte riktigt med mina vänner å deras respektive, han vill att jag ska åka iväg på saker själv och han behöver ganska mycket egentid. Jag försöker ge han detta då jag är hos hästen på kvällarna osv. Nu i veckan fick jag lite en chock när han sa att vi hela tiden har snack hur vi ska lösa saker men att han börjar tappa känslor och vill göra slut. Men samtidigt så ville han ha kontakt för han kanske kommer ångra sig. Han satt å grät så klart jag vet de finns känslor med i bilden. Jag har svårt att släppa vår relation då vi fortfarande har denna passion och sexlust till varande, den har aldrig dött och jag känner de små problemen i vardagen måste vi kunna lösa om båda jobbar på detta. Han jobbar mer än heltid då han driver sitt eget företag, han sover dåligt och är oftast irriterad när han kommer hem. Han kan störa sig de ligger kläder på stolarna osv, trots mycket även är hans. De känns som han förväntar sig lite att jag gör mat/diskar för jag inte jobbar lika mycket som honom (jag jobbar *bara* heltid). Jag vill så gärna han ska skaffa sig vänner här då tror jag han skulle må så mycket bättre. Men han vill heller inte flytta tillbaka för nu går hans företag här som en räls. Och jag har sagt att i framtiden är jag öppen för att flytta iomed att han flyttade hit för min skull.

Vi kom fram till att vi skulle försöka igen, och jag sa till han jag vill han ska vilja de själv och inte för jag försöker övertala honom. Men att bara göra slut och flytta känns som vi båda kommer ångra oss om vi inte ger de en sista chans.
Sen kommer hans känslor och går, ena dagen kan han hålla min hand och säga att han älskar mig, sen några dagar senare kan han säga att våra små bråk gjort att han blir osäker på våra känslor. Att han är rädd att de förstört för mycket.

Någon mer som haft samma problem? Oftast läser man att sexlivet dött ut och man ej vill vara nära varann men för oss är de tvärt om, men i vardagslivet går vi varann på nerverna. En sak jag funderade på är att gå från sambo till särbo, att jag tar tillbaka min lägenhet jag hyr ut nu i 2a hand och vi provar detta för jag vill verkligen inte de ska ta slut. Jag har aldrig kännt så för en kille som jag för honom och jag vill inte mista honom. Jag känner att mycket ligger på mig och mitt mående för jag vill ha mycket bekräftelse, jag vill ha en puss varje morgon och kväll och jag vill ha närhet och stöd. Jag känner jag på senare tid har börjat umgås mer med mina vänner och göra saker utan honom, vilket jag tror är bättre för relation än att jag alltid är hemma och vill vara med honom. Tror han behöver sitt space för att kunna varva ner efter en lång arbetsdag.

Jag vill ej höra i tråden gör slut, utan tips hur man ska få relationen att vända och att vi ska kunna leva tillsammans utan att man går varann på nerverna...
Tycker inte alls det låter som ni behöver göra slut däremot verkar han vara i en jobbig period i sitt liv och behöver antagligen pausa alla "onödiga" krav en stund och då håller jag med om att särbo låter som en enkel lösning.

Du ska inte heller behöva tassa på tå i erat hem
 
Det jag dock tycker är så märkligt hur känslor enda dagen finns sen kan försvinna sen komma tillbaka igen. Jag slutar aldrig älska honom vissa dagar är jag mer irriterad Ja men kärleken består. Men han är så att när vi bråkar så försvinner känslor när vi har de bra kommer de tillbaka igen. De är så skumt i min värld.
 
Det jag dock tycker är så märkligt hur känslor enda dagen finns sen kan försvinna sen komma tillbaka igen. Jag slutar aldrig älska honom vissa dagar är jag mer irriterad Ja men kärleken består. Men han är så att när vi bråkar så försvinner känslor när vi har de bra kommer de tillbaka igen. De är så skumt i min värld.
Har han sagt det eller är det något du antar?
 
Han har sagt de
Det tycker jag inte alls är okej, kärlek på det sättet till någon försvinner inte för att man har en dålig dag. Oavsett om han mår dåligt eller inte eller har mycket på jobbet osv så är det inte okej att han behandlar dig på det sättet. Han spelar ju med dina känslor, dessutom otroligt respektlös..låter det som.

Utifrån vad du skrivit så låter han inte just nu som en särskilt trevlig person och särbo tycker jag låter som ett måste om inte annat för din hälsa. Om han har känslor för dig så håller ni för ett särboförhållande och om han bryr sig om dig så börjar han ta tag i sej själv och jobba med sig själv så att det blir möjligt för er att så småningom kanske bo ihop.
 
Jag tror att mitt problem har varit att jag vill han ska sitta i soffan med mig, vi ska se film tillsammans och jag har blivit irriterad när han suttit med mobilen med hög volym å kollat klipp så jag inte hört något av tvn. Så de är en sak jag kommer ändra att inte fråga honom utan sköta mig själv i hemmet å låta han göra sitt. Man kan ju börja där och se hur de utvecklar sig innan man pratar om att bli särbo.
Eh, hörlurar kanske? Det är väl helt ok om han inte har lust att se film, men det är ju superoartigt att sitta bredvid någon som försöker se en film och kolla på youtubeklipp på högsta volym.

Sen om han jobbar mycket har han väl kanske ingen energi till att vara nån särskilt givande eller bekräftande partner just nu, utan vill kanske mer vara ifred och att du sköter markservicen så att han kan fokusera på att jobba och återhämta sig.

I längden kan du ju fundera på om det är vad du vill ha ut själv i en relation, men det verkar var vad han har att erbjuda som partner i nuläget.
 
Det jag dock tycker är så märkligt hur känslor enda dagen finns sen kan försvinna sen komma tillbaka igen. Jag slutar aldrig älska honom vissa dagar är jag mer irriterad Ja men kärleken består. Men han är så att när vi bråkar så försvinner känslor när vi har de bra kommer de tillbaka igen. De är så skumt i min värld.
Det där är nog ganska olika?
Jag har samma förmåga som din partner.
Är jag trött ledsen irriterad eller annat känner jag noll för allt och alla även ev partner.
 
Det jag dock tycker är så märkligt hur känslor enda dagen finns sen kan försvinna sen komma tillbaka igen. Jag slutar aldrig älska honom vissa dagar är jag mer irriterad Ja men kärleken består. Men han är så att när vi bråkar så försvinner känslor när vi har de bra kommer de tillbaka igen. De är så skumt i min värld.
Att han inte känner så mycket kärlek när han är helt slut och ni bråkar är inte ett dugg konstigt. Att mitt i allt det känna kärlekskänslor, allt måste inte kännas hela tiden för att finnas i bakgrunden.
 
Att han inte känner så mycket kärlek när han är helt slut och ni bråkar är inte ett dugg konstigt. Att mitt i allt det känna kärlekskänslor, allt måste inte kännas hela tiden för att finnas i bakgrunden.
Fast nä. Det är väl som med barnen, även om man kan vara arg och irriterad på dem i stunden så älskar man dem ändå. Likadant i parrelationen, att det finns ett gemensamt grundantagande att man älskar varandra och vill vara i en relation med varandra, även om man för stunden är osams och jättearg.

Men den dagen det känns osäkert, om man ens vill fortsätta tillsammans och älskar varandra, då tänker att jag att relationen är på väg att ta slut. Det går ju inte att ha en relation med någon som inte vill.
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 109
Senast: gullviva
·
R
Relationer Konstig rubrik kanske men jag ska förklara. Jag har iprincip alltid varit väldigt blyg och så. Och ända från jag var liten så um gicks...
2
Svar
35
· Visningar
2 155
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
6 932
Senast: Sassy
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 075
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp