Hur ska jag berätta?

[kpist]

Sv: Hur ska jag berätta?

Barn är omöjliga att planera.

Han blir nog gladare när chocken lagt sig lite.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Tror jag med och hoppas oxå.

Nu måste jag ringa på måndag och avboka min tid hos tatueraren. och ringa BM, för det ska man väl göra? Gahhhhaaa, jag kan ingenting om det här...

 

[kpist]

Sv: Hur ska jag berätta?

Ja ringa BM ska du göra.

 

[jerseyko]

Sv: Hur ska jag berätta?

Låter som en normal reaktion. Min kille förstod inte riktigt först vi hade varit på UL, då han verkligen såg vad som låg i min mage, och hans riktiga "jag ska bli pappa" känslor började nog inte först han kände första sparken (inte som för mig då de börja typ så fort ägglossningen var på gång.....)

 

[glimmie]

Sv: Hur ska jag berätta?

Grattis!
Din kille måste nog smälta det lite, det hela blir ju så väldigt mycket mer overkligt för killen som inte har alla hormoner att tampas med.

Fast jag ska nog inte säga så mycket, har fortfarande inte riktigt förstått att jag ska bli mamma även fast jag nu är i vecka 32.

 

[Zoya]

Sv: Hur ska jag berätta?

Grattis

vårt första barn var oplanerat och när jag berättade för sambon sa han "du skojar?" och sen "men, nej, jag kan inte bli pappa innan jag är 25 i alla fall" (han fyllde 25 4 månader efter sonen hade fötts )

Men precis som PM sa så sjönk det nog inte riktigt in innan vi gick på UL (för det var då han började tala om för omgivningen att han skulle bli farsa) och sen när han kände sparkar

Han grät för övrigt vid båda förlossningarna, när barnen kom ut och lades på min mage, ja, av lycka förstås!

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Tack så mycket!

Igår sa han det, man borde juh bli överlycklig när man får ett sånt här besked o det vill jag bli ju. Men jag tror han kommer släppa det sen. Men han kunde verkligen inte förstå det inte ens när han kollat på grav testet i 10 min.

Men nu är jag så j*vulskt orolig för utomhavandeskap. Vaknade i natt, o hade ont i magen, där äggstockarna sitter typ. Kändes som mens värk, fast gjorde mycket ondare (än vad jag brukar ha iaf). Tog en alvedon, blötte upp en handduk o la mig igen. Efter ett tag vart det bra. Fast det värsta är att jag vet inte om det verkligem gör så ont som jag tror, då jag halvsover när det händer.
Men varför skulle det bara vara på natten? Har inte haft det på dagen?

 

[Zoya]

Sv: Hur ska jag berätta?

Det är vanligt med smärtor som är något kraftigare än menssmärtor. Dessa uppstår av att livmodern expanderar och det är oftast i början (mellan vecka 5-15 typ) man kan känna av det.

 

[Sedna]

Sv: Hur ska jag berätta?

kpis o pmm;
Jodå vi använder skydd, p-piller. Visserligen cerazette som alla vet hur bra det ibland funkar. Jag hade ägglossningstest kvar sen innan (det ha rinte gått ut).

Dea; Jag vet faktiskt inte alls. Han har frågat ett antal gånger om jag verkligen taer p-pillerna osv. Förra månaden berättade jag att jag hade missat ett piller o samma dag hade jag ägglossning o vi hade sex. Då fick jag bara svaret "jahopp". Sen när det vart negativit så var det inge mer med det.

Cerazette påverkar ju ägglossningen och du missar ett piller och det råkar vara på samma dag som du vet att du har ähgglossningen fast du skyddar dig. Jag fattar inte alls. Fast det spelar ju egentligen ingen roll.

Grattis.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Jag var inte 100% på att jag hade ägglossning då, men det kändes som det i kroppen. Skrev lite otydligt (kan bero på att jag var otroligt nervös, ledsen osv), sen räknade jag ut det på sån ägglossningkalender efter några veckor o den gav den dagen då vi hade sex o jag glömt pillret.
Jag kan bara tro att det kan ha blivit till just den gången, då det är det enda piller jag missat. MEN jag kan mycket väl ha blivit gravid senare, eftersom cerazette uppenbarligen inte är det mest säkra p-piller på marknaden

-----------------------------

Gjorde iaf ett till gravtest idag, från rfsu. Även det visar att jag är gravid. Sambon vill dock inte tro på det försen jag har varit hos BM.

Kan någon förklara för mig vad som händer vid första besöket?


Zoya; Tack för dom lugnande orden. Det kan mycket väl ha varit så att jag drömde oxå och trodde att dte gjorde ont. För när jag kollade imorse så visste jag inte ens att jag hade suttit vid datorn och googlat runt. Så har nog varit vid halvt medvetande,

 

[Ishtar]

Sv: Hur ska jag berätta?

Jag minns jättetydligt när jag ringde MVC och sa "Hej, jag heter X och jag har testat positivt för några dagar sen så jag är gravid." Efter några dagar fick jag och pappan komma på en informationsträff där inga tester togs eller undersökningar gjordes. Vi pratade tillsammans om vad man ska tänka på nu under den tidiga graviditeten och bm frågade mig om rökning, alkoholintag osv. Vi fick med oss broschyrer hem.

Ett par veckor efter det var det den "riktiga" inskrivningen, dit gick jag själv. Då var det blodprov, urinprov och gynekologisk undersökning där bm klämde och kände för att kunna gissa ungefär vilken vecka jag var i. Min mens hade dunderhoppat så ingen av oss hade nån aning. Senaste mens 31/12 och jag var där i mitten av april nån gång, minns inte exakt. Hon bedömde att jag var i vecka 11-12, efteråt med facit i hand vet vi att jag var i vecka 10. Efter rutinultraljudet alltså som gjordes några veckor efter det.

EDIT: Bm gjorde aldrig nåt graviditetstest på mig. Hon sa att om jag testat med 2 test hemma är jag gravid.
Lycka till! Köp tillskott som innehåller folsyra om du inte redan äter det.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Tack för infon

Tycker inte alls om att ringa folk om sådana saker. Tyckte det var jätte jobbigt o ringa henne o fråga om tid för p-piller.

Men får nog göra det på telefontiden på måndag,

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Det är så mycket tankar som snurrar nu. Sambon är orolig för boendet. Just nu bor vi i en 2,5:a, finns ett mindre rum (som alla andra har haft planer på att vi ska ha till barnrum förutom vi då ) som ska användas till kontor. Men vi vill ju att barnet ska ha ett eget rum och då är det bara kontoret kvar, men vad gör vi med alla saker där? Första året lär väl gå och lösa, men sen måste vi ha ett större boende.

Grannen ovanför kommer flytta snart, det är en 3a, problemet där är att det är en lång trapp upp och då måste man släpa barnvagn upp, vilket sambon tycker är ett problem men inte jag. Finns knappt några lägenheter här alla hyrs ut i 2a hand under sommaren bara.

Vi ville juh ha ett hus INNAN några barn, men ödet ville tydligen annat

Det är så mycket tankar, om allt det praktiska framförallt hos sambon.

 

[vindvissla]

Sv: Hur ska jag berätta?

De behöver inget eget rum på länge. Får ni plats med en säng i ert rum är det inga problem. Barn har inget behov att vara för sig själva förrän de blir lite större. Exakt när vet jag inte eftersom jag bara haft barn i 18 månader, men än så länge har han inget eget rum iaf. Och om man räknar 2 år + en graviditet så har ni rätt gott om tid på er!

 

[turbofling]

Sv: Hur ska jag berätta?

Jag hade också tänkt att ha hus innan barn men så blev det inte
Vi bor i en 2:a och dottern (3mån) sover i vårat sovrum, vi kommer flytta om ungefär 1 år och då blir det en större lägenhet men eget rum väntar vi med till vi märker att hon har ett behov av det.

Det jag saknar mest med att inte bo i hus innan barn är en trädgård så barnet kan springa ut och in som det vill.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Det har du rätt i. Nog kan vi knöla in en säng i sovrummet. Såg en smart sak, en säng som man sätter precis bredvid ens egen. Så barnet sover i sin egna säng fast man som mamma/pappa inte behöver kravla sig upp och lyfta barnet, utan ligger bredvid. http://www.annaaxel.se/product_info.php?cPath=33_85&products_id=577

sen avrt man ska knöla in resten är en annan visa, världens minsta badrum= inget skötbord där. Nätt o jämt att det går in i sovrummet. Vardagsrummet är väl enda stället

Då kan jag glädja sambon att han iaf kan få behålla sitt kontor i 2 år till

Jag kommer bli tokig under dom här 9 mån.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Jo, vi vill oxå ha hus. Dels för att det är skönt att låta hunden springa ute fritt, samt för barnet när det blir äldre.

Haha, nästa problem blir en bil som rymmer en barnvagn Jag ahr en minibil och sambons bil rymmer inte heller någon barnvagn. o vi måste ha en bil, annars kan vi inte göra något. Men det blir ett senare bekymmer.

Det är sånt vi får prata om sen, när sambon lyckats smälta allt detta.

Ni som har barn? Har ni delad ekonomi eller gemensam?

 

[vindvissla]

Sv: Hur ska jag berätta?

Jag kan ju berätt att jag bodde i ett mobile home på 40 kvm tills Sam var 9 månader gammal. Gick jättebra. Vårt badrum var ca 1 kvm stort och iskallt så vi gjorde bytesstation i sovrummet istället, hade en vask där. Men det går ju lika bra med köket eller så om du vill det. Nu byter vi på golvet på en handduk.

Angående ekonomin har vi väldigt gemensam. Vi delar på allt och har aldrig grälat om pengar.

 

[anonnnym]

Sv: Hur ska jag berätta?

Nä,det viktigaste jag tror vi måste göra är att sätta oss ner med ekonomin och komma överrens om vi ska ha gemensam eller delad. Svårare och ha delad när man har barn. Men jag tror ändå att vi har rätt samma utgifter och pengamässigt.
Dock skiljer det otroligt mycket mellan året, jag kommer juh få mammapeng och sambon jobbar oftast bara april-november/dec sen blir han arbetslös och jobbar bara strödagar. Så där kommer ekonomin bli kärv, men allt löser sig. Dt gäller bara att plocka bort sådant vi egentligen inte behöver, som prenumerationer på divese tidningar (sambon), miljonlotteri osvosv.

Nu vill jag komma till BM, vill ha reda på ungefär vilken vecka jag är i...

 

[jerseyko]

Sv: Hur ska jag berätta?

Första besökt så får man bara ha en massa information om kost och vad som kommer ske framöver. Efter inskrivningen kring v. 8-12 skickar BM en remiss till sjukhuset och så får man komma på ultraljud i v.18-19. Efter det besöket får man som försföderska komma på kontroll i v.20, då det informeras om foglossningar och sånt.

Man tar blodprov och kollar blodtrycket. Man lämnar även ett urinprov för att se att man int har någon infektion.



Vi har haft delad ekonomi sen vi flyttade ihop. Eller vi delar på allt som är gemensamt, och hjälper den andra med pengar om det behövs. Jag vill ju inte att min kille ska betala för min häst t.ex.