Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

När man får barn har de ju en tendens att radikalt påverka ens sovvanor, om man säger så. Det här med att stiga upp och amma/natta barn varannan timme om nätterna är ju inte precis en vana jag hade innan jag fick barn, utan det är ju en vana som är en konsekvens av att ha småbarn.

Men det är väl en ganska övergående fas, ändå? Sover inte de flesta rätt sammanhängande som ettåringar, tex?

Fast jag tycker ändå att det verkar extremt jobbigt att åka till hästen när barnen har somnat. Min unge sov mycket sällan före kl 21-22, sådär (ofta betydligt senare), och att då åka till stallet hade ju gjort att jag kom i säng framåt tvåsnåret. Inte ens med extremt morgontrötta barn och en mycket tolerant arbetsgivare ifråga om arbetstider, hade jag kunnat få ihop tillräckligt med nattsömn på det viset. Ska jag sova åtta timmar, måste jag ju sova till kl 10 då, det funkar ju inte i samhället.

Jag har stallkompisar som åker till stallet när barnen är lagda, men jag begriper inte riktigt hur de orkar. Kanske klarar de sig på mycket mindre sömn än jag?
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Vet inte, min äldsta sover nästan aldrig en hel natt utan att vakna till några gånger, och han är snart tre. Men visst, i något läge börjar väl barn sova hela nätter, eller åtminstone somna om utan att väcka föräldrarna när de vaknar.
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Eller så har de helt enkelt barn som somnar tidigare än 21-22?

Det är inte utan att det känns som att du är en aning nedlåtande när du upprepade gånger skriver hur "extremt jobbigt" du tycker andras val verkar vara? Som att du inte vill tro på att folk som åker till stallet efter att barnen lagt sig gör det av egen fri vilja och intresse, och dessutom tycker att det fungerar bra? OCH har fullt fungerande arbetsliv etc f.ö?

Mabuse: Våra barn har sovit hela nätter från 8 månader resp 1 års ålder, så vi får oftast sova ostört. Den stora (nu 4 år) vaknar normalt sett aldrig på natten och den lille (nu 14 månader) kan jag någon gång ibland (en gång varannnan vecka, kanske?) höra att han vaknar till (och somnar sedan om själv). Den store sover från runt 20-20.30 till ca 07, den lille ca 19 till ca 07. Hur vanligt eller ovanligt det är kan åtminstone inte jag svara på men ungefär lika som ditt/era barns sovvanor skulle jag tro?
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Nedlåtande?? Jag tycker att det är helt otroligt att de orkar!
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Eller så har de helt enkelt barn som somnar tidigare än 21-22?

Det är inte utan att det känns som att du är en aning nedlåtande när du upprepade gånger skriver hur "extremt jobbigt" du tycker andras val verkar vara? Som att du inte vill tro på att folk som åker till stallet efter att barnen lagt sig gör det av egen fri vilja och intresse, och dessutom tycker att det fungerar bra? OCH har fullt fungerande arbetsliv etc f.ö?

Mabuse: Våra barn har sovit hela nätter från 8 månader resp 1 års ålder, så vi får oftast sova ostört. Den stora (nu 4 år) vaknar normalt sett aldrig på natten och den lille (nu 14 månader) kan jag någon gång ibland (en gång varannnan vecka, kanske?) höra att han vaknar till (och somnar sedan om själv). Den store sover från runt 20-20.30 till ca 07, den lille ca 19 till ca 07. Hur vanligt eller ovanligt det är kan åtminstone inte jag svara på men ungefär lika som ditt/era barns sovvanor skulle jag tro?


Ska vi byta barn i några veckor :D Tänk å få sova flera hela nätter på raken! Vilken dröm :)
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Min femåring har aldrig sovit en hel natt. Inte så illa som en spädis men tillräckligt jobbigt för att störa min sömn rejält. Blir jag väckt vid 04 så har jag svårt att somna om.

I övrigt är jag kluven till diskussionen. Å ena sidan verkar det ganska sunt att de vuxna har en verksamhet som pågår och intressen som tar tid, vilket i så fall skulle kunna ge att man helt sonika ägnar sig åt hästarna fem kvällar i veckan och låter barnen anpassas efter det (partner, annan barnvakt). Å andra sidan frågar jag mig vad barnens roll i familjen är. Är det rimligt att barn får mindre uppmärksamhet än en häst? Vad är familjen i så fall, nån sorts sambandscentral?

Alternativet tycks vara att klämma in hästarna på tid som egentligen inte finns typ innan jobbet, på lunchen eller efter 21. Eller snabbspola det hela. Sånt bök får mig att fundera på om man inte egentligen kastar ut barnet med badvattnet. I teorin verkar det smart men i praktiken verkar det som att man skalar bort en hel del av meningsfullheten med att hålla på med hästar. Så frågan är om man inte skulle släppa att diskutera det praktiska och i stället diskutera hur man sätter ihop den mest meningsfulla tillvaron. Att det går, lite beroende på ekonomi och allmän idoghet, känns inte som samma sak som att det är ett motiverat val.
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Jag trodde aldrig det skulle hända mig, men min häst gick bort när barnet var 6 månader och sen dess har liksom hästintresset dalat. Jag har en medryttarhäst men känner att det ibland blir tillräckligt mycket pusslande för att hinna med den ett par dagar i veckan.

Då jobbar jag i och för sig treskift och min sambo jobbar kvällar och helger, så barnet behöver inte vara i förskolan mycket (ibland till hennes stora sorg :D) men det är också väldigt sällan som vi båda vuxna är hemma.
Så för mig är det helt enkelt inte värt böket att ha häst - just nu.

Däremot har jag gått in för "hunderi" på ett annat sätt, fördelen är att mycket av träning med hund kan göras hemma på gräsmattan medan barnet leker eller sover (babyvakt är bra grejer!) eller till och med i vardagsrummet. Det känns även tryggare att ta med barnet på en hundträning än att tro att 2½-åringen ska sitta lugnt bredvid ridbanan och titta på medan jag rider...
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Jag lägger mig sällan innan midnatt (vissa dagar då jag inte åker till stallet och inte har jobb att göra på kvällen, typ 1gåbg på 14 dagar eller så, händer det dock att jag somnar med barnen redan vid halv åtta, så så sover jag väl ikapp lite). Går upp vid 06 som regel. Barnen vaknar till några gånger under nätterna, men oftast inte mer än att de just vaknar till, vill ha lite vatten eller tröst en liten stund och sen somnar om. Vi sover alla i samma säng så jag behöver inte stiga upp vilket ju underlättar.

Första året med yngsta barnet snittade jag nog på 3,5 timmes osammanhängande sömn per natt. Det var sjukt jobbigt i perioder, men jag gick ändå aldrig och la mig i tid för jag piggnar oftast till på kvällarna tyvärr. Men jag skulle nog eg må bättre av lite mer sömn faktiskt.
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Alternativet tycks vara att klämma in hästarna på tid som egentligen inte finns typ innan jobbet, på lunchen eller efter 21. Eller snabbspola det hela. Sånt bök får mig att fundera på om man inte egentligen kastar ut barnet med badvattnet. I teorin verkar det smart men i praktiken verkar det som att man skalar bort en hel del av meningsfullheten med att hålla på med hästar. Så frågan är om man inte skulle släppa att diskutera det praktiska och i stället diskutera hur man sätter ihop den mest meningsfulla tillvaron. Att det går, lite beroende på ekonomi och allmän idoghet, känns inte som samma sak som att det är ett motiverat val.

Ja, lite kan den här allt går bara man vill-attityden kännas som att målet är att kunna pricka av så mycket som möjligt på att göra-listan varje dag. Som att det är målet att få så mycket gjort som någonsin är möjligt.

Och känns det så, så är det väl helt ok, för all del.

Men för mig handlar glädjen med saker mycket om att jag har tid att landa lite i det jag håller på med, slippa vara effektiv och idog hela tiden, ha tid och ork att vara närvarande i det jag gör utan att tänka på när jag ska rusa vidare. Både tillsammans med hästar, barn och andra vuxna.

På nåt vis skulle jag vilja tycka att det är klart att kvinnor kan ha både barn och häst - precis som jag med största självklarhet säger att kvinnor kan ha både jobb och barn. Vi ska inte ha ett samhälle eller en familjesyn som kräver att kvinnor väljer mellan jobb och barn.

Jag skulle aldrig argumentera för att man måste välja mellan barn och häst, så är det helt enkelt inte. Men jag har stor förståelse både för att man väljer bort att få barn för hästarnas skull, och det omvända.

Det är en intressant fråga, att vi så gärna vill bevisa för oss själva och varandra att vi aldrig behöver offra något och att inte våra val får konsekvenser i termer av pris att betala.
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Just nu funkar sömnen väldigt bra och vi får oftast sova hela nätter med vår tvååring. Han och jag ligger i sängen och sambon på golvet:angel:
 
Sv: Hur man pusslar ihop hästar, familj, hästar, egentid osv...

Ja, lite kan den här allt går bara man vill-attityden kännas som att målet är att kunna pricka av så mycket som möjligt på att göra-listan varje dag. Som att det är målet att få så mycket gjort som någonsin är möjligt.

Och känns det så, så är det väl helt ok, för all del.

Men för mig handlar glädjen med saker mycket om att jag har tid att landa lite i det jag håller på med, slippa vara effektiv och idog hela tiden, ha tid och ork att vara närvarande i det jag gör utan att tänka på när jag ska rusa vidare. Både tillsammans med hästar, barn och andra vuxna.

På nåt vis skulle jag vilja tycka att det är klart att kvinnor kan ha både barn och häst - precis som jag med största självklarhet säger att kvinnor kan ha både jobb och barn. Vi ska inte ha ett samhälle eller en familjesyn som kräver att kvinnor väljer mellan jobb och barn.

Jag skulle aldrig argumentera för att man måste välja mellan barn och häst, så är det helt enkelt inte. Men jag har stor förståelse både för att man väljer bort att få barn för hästarnas skull, och det omvända.

Det är en intressant fråga, att vi så gärna vill bevisa för oss själva och varandra att vi aldrig behöver offra något och att inte våra val får konsekvenser i termer av pris att betala.

Så otroligt bra och klokt formulerat :bow:
 

Liknande trådar

Relationer Jag och pojkvännen har börjat prata om att flytta ihop, det i sig är inget stort eller konstigt. Men vi bor 18mil ifrån varandra och med...
Svar
0
· Visningar
582
Senast: Myzan87
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 172
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
31 243
Senast: Elendil
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 024
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp