Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Eller så är man rätt leds på att vara hemma och vabba första året och är hemma istället.

Fast om det blir så vet man ju inte i förväg, och kanske särskilt inte med första barnet. Jag hade aldrig kommit på tanken att planera för två år hemma för att undvika dagisförkylningar, för sådana hade jag knappt hört talas om när jag fick barn. (Jag har dessutom haft påfallande friska barn, och i princip aldrig behövt planera om någonting utifrån deras sjukdomar.)
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Eller så är man rätt leds på att vara hemma och vabba första året och är hemma istället.

7 år tog det innan min kompis son fixade dagis/fritidsbasillerna! De 60 vab-dagarna man får betalt om året rök på en gång.

Rasmus har gått 1½ år, 1 magsjuka, 1 öroninflammation, 2 ögoninfektioner och 1 feber.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Är lite fascinerad över att folk som ändå satsar på sitt yrke är borta mer än ett år, det fanns inte riktigt i min föreställningsvärld måste jag erkänna. Jag tycker det känns oändligt långt att vara hemma ens ett år, det skulle jag aldrig palla.

Jag kan inte svara för andra och hur de gör men hos oss har det gått alldeles utmärkt att kombinera karriär och längre föräldraledighet, i alla fall enligt vår, hittills dock ganska ringa, erfarenhet av det hela :)

Vi är sk. högutbildade akademiker båda två med långa utbildningar i bagaget och högpresterande "karriärsjobb", med skillnaden att vi båda är anställda med lön och alla villkor som tex du och Petruska inte omfattas av i era jobb, vilket blir en stor skillnad.

Båda våra arbetsgivare har en positiv inställning till föräldraledighet och då vi delar lika (eller nja, jag kommer att ha tagit ca 11 mån när jag kommer tillbaka och sambon kommer att ha tagit ca 10 mån när han går tillbaka till jobbet ;) ) så blir ingen av oss borta "en evighet".

Våra resp. arbetsgivare har "bara" velat veta i god tid hur länge vi ämnat vara hemma och från vilket datum, och det har varit enkelt från vår sida och något vi respekterat, så den diskussionen tog vi innan bebisen kom. Vi jobbar båda projektbaserat, jag med flertalet projekt samtidigt av varierande längd, sambon med ett projekt åt gången med längre tidsram, så projekten har planerats utifrån våra ledigheter och det har inte varit minsta problem.

Vi är inte på något sätt avogt inställda mot dagis, inte alls, och vår son kommer att behöva gå relativt långa dagar på dagis när han börjar då förmodligen ingen av oss kommer att kunna gå ner mer än max de 25% man är berättigad till, och kanske inte ens det, men vi skall försöka pussla med tiderna lite ändå - OCH ändå känna att vi presterar bra på jobbet.

Varför pussla och vara hemma längre än ett år? För att det känns självklart då vi finner så mycket nöje i att vara hemma med vår son (i efterhand har det varit än mer utvecklande än vi trodde från början), och att umgås med honom och varandra att det absolut är värt det. Vi har, trots att vi är sk. "karriärister", skaffat honom för att vi vill umgås med honom och få följa hans utveckling, och kommer med dårars envishet att hålla fast vid inställningen att det går att prestera bra på jobbet och ändå inte missa allt för mycket tid med sonen. För vår skull. Sonen själv kommer säkerligen att älska dagis ;)

Dock - och här kanske hela resonemanget faller, vad vet jag - så inser vi båda att vi inte kommer att klättra så mycket karriärsmässigt under de närmaste åren som vi gjort hittills, för att vi helt enkelt inte har tiden, och det är något vi är helt förlikade med och det känns helt ok :)

Som tidigare konstaterat - det är helt klart stor skillnad att jobba med fast anställning och klara anställningsvillkor, än att jobba med det jag gissar att du gör :) (som f.ö även min sambo tänkt från början, men så föll sig slumpen annorlunda).
 
Senast ändrad:
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Fast nu tänkte jag mer på hur man själv pallar - jag tycker det ska bli superskönt att vara hemma på heltid i fyra månader, men ett helt år - nej, då skulle jag börja klättra på väggarna. Så anledningen att jag inte vill vara hemma ett helt år, än mindre ännu längre, är att jag tycker det verkar fasansfullt långtråkigt och själsdödande att gå hemma så länge och inte träffa andra vuxna människor, inte få göra nånting som stimulerar tankeverksamheten, utan låta sin värld cirkulera enbart kring blöjor och småbarn. Så visst skulle jobbet bli lidande, men framförallt skulle vi bli lidande. Vi är inga karriärister någon av oss, men bägge har jobb där det händer mycket, där man utvecklas mycket och får göra mer och roligare saker för varje år som går. Båda har dessutom yrken som tagit oss 10-15 år att komma till, drömjobb för bägge, där vi räknar med att fortsätta utvecklas och lära oss mer de närmsta åren.

Men, som sagt, då är jag uppvuxen med föräldrar som alltid jobbat heltid och tagit sitt jobb på allvar, så får mig är detta med föräldrar/mammor som är hemma i åratal en lite udda företeelse.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

De jag känner som har varit hemma länge (ett år var, tex) har i allmänhet också haft ytterligare något projekt utöver barnet, tex passat på att uppfostra en ny hundvalp eller så. Lagt massor av tid på trädgården etc.

Annars blir det nog mer som att vara arbetslös, vilket tex ofta verkar innebära att dagens hödjpunkt är när partnern kommer hem. Så kan man ju inte ha det i ett helt år om man inte måste.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Har man andra projekt kan jag förstå det (allra helst om man redan nåt en stabil fas i arbetslivet där det inte händer så mycket nytt på den fronten), men att bara gå hemma påminner mig annars mest just om att vara arbetslös - känner igen det där med att dagens höjdpunkt blir när partnern kommer hem och man får vara lite social och höra vad som hänt i resten av världen. Inte så kul.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Fast allt blir ju vad man gör det till. Jag har sällan långtråkigt och är sällan "bara hemma utan att träffa andra människor eller utan att göra något som inte stimulerar tankeverksamheten", och då har jag ändå varit hemma i snart 14 månader och kommer att vara hemma länge till eftersom vi ska ha en till bebis i september. Visserligen hoppar jag in och jobbar lite då och då och har så gjort från att My var 11 månader, men det är inte så mycket i det stora hela.

Som yrkesmänniska är jag en väldigt ambitiös och engagerad person som alltid vill göra mitt bästa och som älskar att utveckla både mig själv och den verksamhet jag arbetar inom. Jag är både mycket drivande och mycket social, och hade jag inte haft familj så hade jag lätt kunnat bli en sån som jobbar mängder av övertidstimmar och som har svårt att koppla bort arbetet när jag kommer hem (även om jag i grund och botten också är en person som egentligen aldrig skulle vilja jobba heltid, med eller utan barn). Därför är jag väldigt glad att jag har min familj som drar i mig och som gör att jag enkelt prioriterar annorlunda.

Trots att jag alltså är som jag är när det kommer till yrkeslivet så tycker jag inte att det är långtråkigt att vara hemma med vår dotter. Tvärtom njuter jag verkligen och det är mångt mycket mer stimulerande och utvecklande än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Visst har man sina dagar när man bara längtar tills dagen tar slut, men så är det ju när man arbetar också ibland.

//Julia
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Vad gör du då när du är hemma som är så stimulerande?

Och om du gillar ditt jobb, varför är du glad att din familj hindrar dig från att ägna dig åt det?
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Första frågan:
Det går ju inte att lista allt man gör, men vi är sällan bara hemma. Stimulerande är det eftersom man gör allting tillsammans med sitt barn, får vara med när hon upptäcker nya saker, och framförallt så gäller det att själv vara kreativ, flexibel och påhittig för att lösa alla situationer som uppstår. Ingen dag är den andra lik vilket jag finner stiumulerande.

Fråga två:

Jag skrev inte att min familj hindrar mig från att satsa på mitt jobb, jag skrev att de får mig att prioritera annorlunda, vilket jag är glad för. Jag har alltid tyckt att livet är så mycket mer än att arbeta men samtidigt är jag en person som alltid engagerar mig fullt ut och som lätt skulle kunna jobba mycket övertid om jag inte hade något annat viktigare som drog i mig. Därför är jag glad att min familj får mig att lätt sätta stop på jobbet, eftersom jag tycker att min tid med dom är viktigare än allt extra arbete. Med det inte sagt att jag inte vill lägga fullt engagemang på jobbet den tid jag arbetar. Hänger du med? Nu var det inte detta tråden handlade om så det behöver ju kanske inte spåra ut kring detta.

//Julia
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Så anledningen att jag inte vill vara hemma ett helt år, än mindre ännu längre, är att jag tycker det verkar fasansfullt långtråkigt och själsdödande att gå hemma så länge och inte träffa andra vuxna människor, inte få göra nånting som stimulerar tankeverksamheten, utan låta sin värld cirkulera enbart kring blöjor och småbarn.

Småbarnen och blöjorna hänger ju bara med på allt man gör när man är föräldraledig ;)

Jag b.la. var ordförande i en idrottsförening och representerade uppland på sbf:s årsmöte.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Jag kan bara svara för mig själv, men övergången mellan arbete (vilket var mer än 100%, av en väldigt kreativ sort) och föräldraledighet gick långt smidigare än jag trott och likaså har jag inte klättrat på väggarna en enda dag, trots att jag trodde motsatsen innan.

Likaså mina 2 kollegor som varit föräldralediga samtidigt som jag, vi har varit ganska fascinerade av att vi inte känt oss varken ostimulerade eller associala en enda dag (vi har som sagt väldigt kreativa jobb) och vi hade alla intentionen att, utifrån vilken typ av barn vi skulle få, jobba lite under bortavaron, men jag har bara jobbat 2 dagar och de andra ännu mindre, för att vi helt enkelt inte känt något behov av det :)

Inte heller har jag känt mig fast bland "blöjor och småbarnsprat". Visst, byta blöjor ingår i dagens rutiner, men det är inte mer än så. Innan drömde jag nästan mardrömmar om vad som komma skulle - att jag skulle ramla in i ett "mamma-fack", eller korrekt uttryckt - jag kände allra mest en obehagskänsla över att omgivningen troligt (som jag kände det) skulle placera mig i ett "mamma-fack" per automatik bara för att jag fick barn.

Nu har jag varit begåvad med ett väldigt okomplicerat och mycket glatt litet barn som är nöjd 99% av tiden, även om han samtidigt är väldigt aktiv.
Han har fått hänga med på det mesta, jag har tex behållt mina hästar för att det fungerat så bra (jag hade en förhoppning om att det skulle fungera innan, men kände mig ödmjuk inför faktumet att det kanske inte skulle det), så han har fått vara med i stallet i den utsträckning det passat. Vi har åkt till vänner osv, och också skaffat flera nya vänner under ledigheten, plus att jag haft ordentligt med egentid från start genom delat ansvar med pappan (vilken företrädelsevis spenderats i stallet), vilket gjort att jag som sagt inte saknat jobbet.

De gånger jag gjort det har jag åkt dit och tagit en långlunch med dem och bara pratat jobb en stund, det har räckt alldeles utmärkt.

Jag känner mig inte på något sätt "bebisfrälst" och att jag därför trivts hemma. Föräldraledigheten har helt enkelt bara erbjudit mer stimulans än jag trodde, både genom sonen själv såklart :love: vilken är ett alldeles fantastiskt "projekt" i sig naturligtvis, men också genom att jag kunnat pula på med mina "egna" projekt också precis som förhoppat (såsom hästarna) OCH träffat flera nya vänner i samma situation.

Hade jag haft ett väldigt krävande barn så kanske det hade känts annorlunda, men som det känns nu så hade jag faktiskt kunnat vara hemma bra mycket längre om det inte vore så att sambon vill dela lika (jag börjar jobba om ett par v).
 
Senast ändrad:
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Men hur länge drar "folk i allmänhet" ut på sina föräldraledigheter, undrar jag nyfiket?


Vi har folk på jobbet som använt fp dagar ända tills barnet är 8 (absolut maxtid).
Populärt att ta till vid jul, nyår el. midsommar när man jobbar skift (inte alltid lika populärt bland arbetskamrater) eller vid äldre barnens lov.
Att man sparat in på det äldre barnets dagar och använder en del av dem till det yngre barnet (när båda är hemma) gör att man har kvar många av det yngre barnets dagar att använda vid skollov för det äldre barnet. Puh, det blev en lång och krånglig mening...


Bara för att man i ett visst skede av livet har tillgång till äldre släktingar betyder det inte att man sedan alltid har det. Och då är det bra att ha FP-dagar att ta till. Vi har hittills levt betydligt billigare under föräldraledigheten än när vi båda jobbar, kanske främst för att man tillåter sig mer (ex.vis lunch på stan) när man har högre inkomst men sedan har vi inte haft samma tid att odla själva och alltid laga från grunden.

Men själva arbetssitation är ju ytterst olik för en som själv kan förlägga sin arbetstid och jobba hemifrån så att det passar jämfört med en som måste infinna sig på jobbet en viss tid och dessutom har pendling dit. Så man blir väl bara där olika beroende av att ha fpdagar att tillgå.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Jag kan bara instämma totalt i dina inlägg Embe, det känns som att jag skulle kunna ha skrivit dem själv!:bow:
 
Senast ändrad:
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Ett jobb kan ju vara stimulerande på olika sätt, och om det är just kreativt tror jag absolut man kan få utlopp för den kreativiteten på andra sätt när man är hemma.

Det jag saknat när jag haft andra jobb och/eller varit hemma förut är snarare den analytiska stimulansen, att läsa, skriva och diskutera forskning. Och då krävs det utrymme att fokusera ostört, försöka sätta sig in i nya teorier halvtimmesvis mellan andra uppgifter är nästan omöjligt. Jag räknar med att man har rätt fullt upp med barnpassning när man är hemma, så långtråkigt tror jag absolut inte det blir, man har nog att göra så det räcker och blir över. Men själsdödande och i längden en bestämd känsla av att man bara blir dummare för var dag som går, som jag vet med mig att jag inte mår bra av.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Det går ju inte att lista allt man gör, men vi är sällan bara hemma. Stimulerande är det eftersom man gör allting tillsammans med sitt barn, får vara med när hon upptäcker nya saker, och framförallt så gäller det att själv vara kreativ, flexibel och påhittig för att lösa alla situationer som uppstår. Ingen dag är den andra lik vilket jag finner stiumulerande.

Men den intellektuella stimulansen då, känslan av att förstå nya sammanhang, sätta sig in i riktigt kniviga problem/teorier? Kreativ, flexibel och påhittig är ju nåt helt annat, också kul, men något annat.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Jo, det är klart att det är olika typer av stimulans, och om du vet med dig att du saknat den intellektuella/analytiska stimulansen tidigare när du varit hemma, så är det ju möjligt att du kommer sakna den nu med. I så fall kanske man kan ordna det med någon form av projekt vid sidan av? Förhoppningsvis kommer du ju ha en del egentid också och då kan du ju välja vad du vill göra.

Jag har inte saknat den biten alls. Man ställs inför så mycket annat nytt och man är så uppfylld av det nya livet och den nya lilla familjen att det tycks överväga det mesta. Iaf har det varit så för mig, och jag kan instämma i mycket av det embe skriver.

//Julia
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Fast jag har ju redan löst det på ett annat sätt, helt enkelt genom att jag inte kommer vara hemma ett helt år i sträck. Att gå hemma på heltid ett år, och samtidigt tro att jag ska försöka klämma in forskning timmavis i stöten (nästan omöjligt, i alla fall för mig, man behöver sammanhängande, ostörd tid för det), känns inte så lockande. Istället är jag hemma på heltid i fyra månader, vilket ska bli jättekul, ser verkligen fram emot det. Och då tänker jag inte ha ena foten kvar på jobbet, utan faktiskt ägna mig helt åt privatlivet. Och sen ska det bli lika kul att gå tillbaks till jobbet igen, och ge min man samma möjlighet att ägna sig åt privatlivet på heltid. Så det är inte det faktum att vara hemma alls som jag tycker verkar problematiskt, det är detta att vara hemma flera år som jag inte riktigt förstår att man vill. Om man bara jobbar så ledsnar man på att bara analysera och försöka förstå, om man aldrig jobbar ledsnar man på att aldrig analysera och försöka förstå. Det är ju blandningen som gör det.

Egentid (lustigt uttryck, egentligen) kommer jag ha ändå, men den tänkte jag använda till ridning och vänner, inte till jobbet.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Jo, jag vet att du löst det på annat sätt, men jag bara menade att om du hade valt att vara hemma längre hade du ju säkert kunna lösa den biten ändå. Sen vet man ju inte heller hur man kommer att tycka att det är att vara föräldraledig, det vet man först när man är i det. Men det är väl jättebra att du har hittat en lösning som du tror passar dig/er bäst.

Ja, visst är egentid ett lustigt uttryck? Det tycker jag också, men de flesta vet ju vad man menar så det är ändå gångbart.

//Julia
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Fast det är svårt att lösa den biten ändå. Inte när man har ett heltidsjobb redan, nämligen att ta hand om sitt barn. Det tar ju fokus och energi, tror knappast man slår upp datorn sen vid niosnåret på kvällen och kör ett kvällspass, då är man ju rimligen rätt slut och vill koppla av om man får någon timme för sig själv. Inte sätta sig och jobba.

Så jag tror ju inte riktigt att det finns någon bra lösning, mer än att faktiskt se till att man inte hamnar i den sitsen i första läget. Det jag är förvånad över är snarare att det är så många som vill gå hemma långa perioder, om man då inte ser det som ett friår då man utvecklar andra intressen - men då måste man ju ha tid och energi till det, och frågan är hur mycket sånt det finns när man har 24-timmarsjour på att ta hand om ett litet barn.
 
Sv: Hur länge kan man vara hemma med full FP?

Jag skulle påstå att det också beror mycket på hur barnet är hurvida man har tid/ork eller inte.

Jag är mammaledig just nu 100% och studerar på distans 100%, visst nu i efterhand skulle jag kanske valt att studera 75 %, men det går ändå bra.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 841
Senast: Anonymisten
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 149
Senast: Freazer
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 340
Senast: Enya
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 322
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp