Hur gör man när allt är meningslöst?

[Lyan]

Det går rätt så okej. Fick sova efter att ha tagit extra stesolid. Måste försöka sluta ett tag med dem för kroppen har byggt upp tolerans för den vanliga dosen jag tar så den hjälper inte lika mycket längre. Har inte gjort så mycket idag men är nere hos marsvinen och fixar lite nu iallafall

 

[Lyan]

Bättre igår, blä idag. Ångest och gråtig. Har provat de där dropparna jag fick av min bror både idag och igår men jag vet inte om de gör någonting alls. Läste att man kunde bli trött första veckan så det är väl bara att fortsätta ett tag och se om något händer. Han mådde mycket bättre redan första dagen, fuskigt. Och fy helvete vad vidrigt de smakar!!!

 

[Lyan]

Tror faktiskt att jag kanske känner av dropparna. Somnade i tid igår och vaknade pigg i morse. Har också varit piggare under dagen, men trots att jag har velat så har jag ändå inte fått något gjort så jag är rätt arg på mig själv. Min bror känner av när de går ur kroppen och jag tror att jag kanske känner det nu för jag blev helt plötsligt sömnig, men jag vågar inte ta någon mer idag för min bror får svårt att somna om han tar dem för sent (han tar två gånger om dagen, på morgonen och eftermiddagen).

Allt kan ju bara vara normala svängningar men jag är svagt hoppfull. Nu ska jag bara lära mig att få tummen ur och faktiskt göra något när jag har orken

 

[Lyan]

Nu har jag varit första gången hos min nya samtalskontakt. Gick nog ganska bra tror jag men det känns obehagligt att prata med en ny människa för jag är rädd att säga för mycket och fel saker. Vi kom in på hur jag hade mått hela livet och då berättade jag att mamma berättat att jag sagt att jag har velat dö sedan jag var så liten att jag inte minns. Hon tyckte att det var fel av mamma

 

[ekra]

Nu har jag varit första gången hos min nya samtalskontakt. Gick nog ganska bra tror jag men det känns obehagligt att prata med en ny människa för jag är rädd att säga för mycket och fel saker. Vi kom in på hur jag hade mått hela livet och då berättade jag att mamma berättat att jag sagt att jag har velat dö sedan jag var så liten att jag inte minns. Hon tyckte att det var fel av mamma

Vad bra att det känns lite bra med en ny samtalskontakt. Jag tror att det kan vara bra att du tar upp dina rädslor kring att säga för mycket och fel saker, och vad du är rädd för att det kan få för konsekvenser.

Syftet med samtalskontakten är väl att du ska kunna prata fritt om allt utan att behöva vara rädd för att det får oönskade konsekvenser. Och jag antar att personen har tystnadsplikt med allt det innebär.

Det kan nog vara skönt att få det ur sig.

 

[Lyan]

Jag mår så fruktansvärt dåligt över min vikt Tittade på gamla bilder där jag hade så fin kropp. Nu är jag så otränad att jag knappt orkar någonting och alldeles plufsig för att jag har gått upp i vikt Har till och med ont i brösten för de har vuxit så mycket pga viktuppgången

 

[ekra]

Jag mår så fruktansvärt dåligt över min vikt Tittade på gamla bilder där jag hade så fin kropp. Nu är jag så otränad att jag knappt orkar någonting och alldeles plufsig för att jag har gått upp i vikt Har till och med ont i brösten för de har vuxit så mycket pga viktuppgången

Försök att acceptera att "just nu ser jag ut såhär, det är också ok." Det är ingen fara att gå upp lite i vikt, och framförallt är det inte ett oåterkalleligt tillstånd ifall man vill ändra på det senare. Men just nu är det nog bra att fokusera på en sak i taget. Prio ett är att orka med vardagen och de sysslorna som hör till den. Ångest över vikten lägger bara sten på börda.

Jag varierar också en del i vikt, så är det nog för många av oss.

Jag gick också upp en del i vikt för en tid sedan, och kände mig orkeslös+hoppade över måltider ibland. Jag fick ordning genom att lära mig lite mer om vad just jag behöver äta och insåg att för mig var problemet förmodligen att jag åt för små mängder mat/dygn och/eller mat med för lågt näringsinnehåll för att jag skulle orka med dagen. Jag fick framförallt i mig för lite protein. Jag äter mer nu, men går inte upp i vikt och är piggare.

 

[Lyan]

Seroquel har viktuppgång som biverkning, den minskar ämnesomsättningen eller något. Så när jag höjde den började jag gå upp i vikt. Jag rör mig alldeles för lite och är fruktansvärt otränad. Idag har jag inte orkat gå promenad för jag är så trött och får då ännu mer ångest för vikten. Jag försöker äta nyttigt men går bara mer och mer upp i vikt pga medicinen och cbd-dropparna gör att jag blir mycket hungrigare så jag är hungrig hela tiden eftersom jag inte kan äta till jag blir mätt och jag går ändå upp i vikt. Jag försöker tänka att jag kan ta tag i det senare men jag får nästan panik pga vikten. Och imorgon ska jag handla till mormor så då lär det bli en massa socker och skit och så får jag ännu mer ångest.

Jag vill gå ut och gå men jag är så trött. Jag vill bara gå och lägga mig men det kan jag inte för då kommer jag att vakna alldeles för tidigt och kommer att få ångest av det också. Morgonångesten är nog den som är absolut värst

 

[Lyan]

Jag har ingen aning om hur jag ska äta. Jag har extremt svårt att äta sådant som jag inte känner för och om jag äter grönsaker så blir jag oftast bara hungrigare. Åt rätt mycket ägg ett tag men det har fallit bort, men nu har jag köpt ägg igen. Tror att jag överlag äter bättre nu än innan, då jag nästan bara åt vitt bröd och godis och knappt något annat, ändå går jag upp i vikt. Äter för mycket godis men Mycket mindre godis än vad jag har ätit tidigare

 

[Thaliaste]

Jag har ingen aning om hur jag ska äta. Jag har extremt svårt att äta sådant som jag inte känner för och om jag äter grönsaker så blir jag oftast bara hungrigare. Åt rätt mycket ägg ett tag men det har fallit bort, men nu har jag köpt ägg igen. Tror att jag överlag äter bättre nu än innan, då jag nästan bara åt vitt bröd och godis och knappt något annat, ändå går jag upp i vikt. Äter för mycket godis men Mycket mindre godis än vad jag har ätit tidigare

Det är ju jättebra att du äter mindre godis nu! Har tänkt på dig och undrat hur det har gått medan jag varit borta från Buke ett tag. Hoppas det blir bra med den nya samtalskontakten, det låter som en bra start i alla fall. Sedan kommer det säkert gå upp och ner, det gör det alltid, men att ha en vettig person att prata med kan göra det lite lättare i alla fall.

 

[Inglorion]

Jag har ingen aning om hur jag ska äta. Jag har extremt svårt att äta sådant som jag inte känner för och om jag äter grönsaker så blir jag oftast bara hungrigare. Åt rätt mycket ägg ett tag men det har fallit bort, men nu har jag köpt ägg igen. Tror att jag överlag äter bättre nu än innan, då jag nästan bara åt vitt bröd och godis och knappt något annat, ändå går jag upp i vikt. Äter för mycket godis men Mycket mindre godis än vad jag har ätit tidigare

Jag har samma med aptiten ibland men min slutsats är att det är bättre att jag äter än inte alls (även om jag går upp). Ofta är det att jag inte orkar laga något, så då är det bättre att jag har gröt med honung eller yoghurt med flingor än inget all. Jag har dock inga problem eller ångest med min vikt egentligen. (jag får ångest av andra saker istället).

Av någon anledning så är du i mina tankar ofta, jag vet inte varför? Du hade spelat in någon video förut där du visade dina Marsvin och din röst har stannat med mig.

Jag har aldrig några bra svar så skriver inget men blir glad när du har skrivit ett meddelande.

 

[Lyan]

Vad glad jag blir av att ni tänker på mig Jag har inte skrivit för jag känner mig så jobbig.

Men överlag är det faktiskt ganska bra nu. Jag har inte jättemycket ångest, jag har mer energi och gör ganska mycket. Jag fixar med marsvinen och går halvlånga rundor med hundarna och just nu håller jag på att bygga en ny bur till vaktlarna. Jag fastnar fortfarande alldeles för länge vid datorn men nu när det är ljust längre så gör det inte lika mycket för då kan jag gå på kvällen istället.

Sassys ungar kommer inom en vecka och jag är supernervös för hon är enorm!

Det som jag mår riktigt dåligt för är dock vikten. Jag känner mig så fruktansvärt äcklig och fet. Jag är hungrig jämnt och äter alldeles för mycket. Sista tiden har jag också börjat äta mer godis igen för jag har varit på ställen där jag blivit bjuden och då kan jag inte låta bli. Jag håller på att minska ned på seroquel för att iallafall få bort lite av hungern och förhoppningsvis få upp ämnesomsättningen igen. Men jag hade behövt en rejäl bantningskur för att få bort allt. Och ännu värre blir det av att min syster har gått ned 10kg av sin medicin och bara fortsätter att gå ned trots att hon är supersmal nu. Flera andra runt omkring mig har också gått ned i vikt, men jag bara går uppåt

 

[Gimlan]

Är det så bra att minska på medicinen? Du verkar ju må bättre av den :/

 

[ekra]

Det låter på det stora hela lite positivt och som om medicinen verkar! :-) Så bra!

Kul att ungarna kommer snart också!

Diskutera med din läkare/samtalskontakt att du tycker att det är jobbigt att du går upp i vikt och att det får dig att må väldigt dåligt.

Om det är sannolikt att det är medicinen så hör om det brukar vara övergående, för så är det ju med en del annat, typ för vissa med P-piller, att man först går upp, och sedan vänjer sig kroppen och man återgår till sin vanliga vikt.

 

[Lyan]

Något har förändrats i min kropp. Lamictal slutade ju att fungera och nu har jag varit utan i säkert två månader utan att må sämre. Seroquel gjorde jättestor skillnad när jag höjde den men jag klarar inte av viktuppgången, jag är hellre smal och mår lite sämre än tjock. Men än så länge har jag inte märkt av minskningen alls förutom att jag blev illamående när jag minskade en halv tablett på en gång. Jag började minska den 11/3 och igår var första dagen jag var nere på 1 och 1/4 tablett. Målet är 1 tablett, vilket är 150mg, och sedan försöka hålla den dosen.

Jag vet inte om det är dropparna som gör sådan skillnad eller om det är att våren äntligen är på väg men jag mår bättre än vad jag har gjort på jag minns inte ens när! Jag försöker att få så mycket som möjligt gjort och försöker att ta vara på dagarna för jag vet att närsomhelst kan allting krascha igen.

Min läkare går i pension på onsdag så jag kommer inte att hinna prata så mycket om medicinerna och jag vet inte hur det kommer att bli med dem när hon slutat. Jag var hos min nya kontakt idag och det gick bra tror jag men det känns som att det är risk att hon kan komma att pressa mig för mycket ibland.

 

[monster1]

Något har förändrats i min kropp. Lamictal slutade ju att fungera och nu har jag varit utan i säkert två månader utan att må sämre. Seroquel gjorde jättestor skillnad när jag höjde den men jag klarar inte av viktuppgången, jag är hellre smal och mår lite sämre än tjock. Men än så länge har jag inte märkt av minskningen alls förutom att jag blev illamående när jag minskade en halv tablett på en gång. Jag började minska den 11/3 och igår var första dagen jag var nere på 1 och 1/4 tablett. Målet är 1 tablett, vilket är 150mg, och sedan försöka hålla den dosen.

Jag vet inte om det är dropparna som gör sådan skillnad eller om det är att våren äntligen är på väg men jag mår bättre än vad jag har gjort på jag minns inte ens när! Jag försöker att få så mycket som möjligt gjort och försöker att ta vara på dagarna för jag vet att närsomhelst kan allting krascha igen.

Min läkare går i pension på onsdag så jag kommer inte att hinna prata så mycket om medicinerna och jag vet inte hur det kommer att bli med dem när hon slutat. Jag var hos min nya kontakt idag och det gick bra tror jag men det känns som att det är risk att hon kan komma att pressa mig för mycket ibland.

Bra att du mår bättre, men sluta inte medicinera. Det är jobbigt när kroppen förändras, jag gick upp 10 kg när jag började medicinera (men ligger fortfarande inom normalt bmi så inte överviktig). Däremot så tar det en stund att vänja sig vid sin nya kropp. Jag har ju sett bilder på dig i bildtråden och du är inte tjock och pluffsig du är jättefin, landa i det här lite innan du fattar några beslut angående medicineringen. Mår du bättre kommer du med tiden komma ut och röra på dig mer och då känna dig lite bättre med kroppen tror jag.

 

[Lyan]

Bra att du mår bättre, men sluta inte medicinera. Det är jobbigt när kroppen förändras, jag gick upp 10 kg när jag började medicinera (men ligger fortfarande inom normalt bmi så inte överviktig). Däremot så tar det en stund att vänja sig vid sin nya kropp. Jag har ju sett bilder på dig i bildtråden och du är inte tjock och pluffsig du är jättefin, landa i det här lite innan du fattar några beslut angående medicineringen. Mår du bättre kommer du med tiden komma ut och röra på dig mer och då känna dig lite bättre med kroppen tror jag.

Nej, jag kommer inte att sluta helt med den. Tänkte gå ned till 150mg för den dosen hade jag under lång tid innan jag började höja. Jag har också lamictal hemma om jag skulle börja må sämre igen, den börjar ju verka inom en vecka.

Jag ser mycket smalare ut på bilder än i verkligheten och jag har ofta tajta byxor som håller in. Men överlag har jag tur med var fettet hamnar så det syns inte att jag har gått upp i vikt om jag inte är naken (förutom att jag får fyra tuttar för att BHn blivit för trång ). Att gå upp mer i vikt är helt otänkbart, jag kommer aldrig att vänja mig! Mår jag så jäkla dåligt och känner mig äcklig av 4kg så kommer jag typ dö om jag går upp mer

 

[ekra]

Jag ser mycket smalare ut på bilder än i verkligheten och jag har ofta tajta byxor som håller in. Men överlag har jag tur med var fettet hamnar så det syns inte att jag har gått upp i vikt om jag inte är naken (förutom att jag får fyra tuttar för att BHn blivit för trång ). Att gå upp mer i vikt är helt otänkbart, jag kommer aldrig att vänja mig! Mår jag så jäkla dåligt och känner mig äcklig av 4kg så kommer jag typ dö om jag går upp mer

I verkligheten ser människor dig som på bild, alltså i helfigur (och 3D). Inte uppifrån eller spegelvänt och nära som man själv ser sig till vardags. Så de ser dig lika smal som du ser ut på bild.

Skaffa en bh som sitter bra så slipper du må dåligt av illasittande kläder iallafall.

Jag känner mig också tjock ibland, men då hjälper det att se bilder i helfigur. Det är sällan så illa som det känns när man stirrar på sig själv i spegeln. På bild får jag helhetsintrycket och det brukar inte vara detsamma som jag fått i spegeln.

 

[Lyan]

I verkligheten ser människor dig som på bild, alltså i helfigur (och 3D). Inte uppifrån eller spegelvänt och nära som man själv ser sig till vardags. Så de ser dig lika smal som du ser ut på bild.

Skaffa en bh som sitter bra så slipper du må dåligt av illasittande kläder iallafall.

Jag känner mig också tjock ibland, men då hjälper det att se bilder i helfigur. Det är sällan så illa som det känns när man stirrar på sig själv i spegeln. På bild får jag helhetsintrycket och det brukar inte vara detsamma som jag fått i spegeln.

Nej, det är bilderna som ljuger för jag är jättenoga med vinklar, står onaturligt med benen och drar in magen för att se smalare ut

 

[ekra]

Nej, det är bilderna som ljuger för jag är jättenoga med vinklar, står onaturligt med benen och drar in magen för att se smalare ut

Ok. För min del så är det värre i huvudet än verkligheten så jag tänkte att det kanske var samma för dig :-/