Hur gör man när allt är meningslöst?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag är glad att hon fick somna in hemma. Hon hade så svårt att andas att det hade varit mycket plågsamt för henne att åka bil. Hon ville bara ligga alldeles platt i sin mysrulle med huvudet utsträckt. Jag erbjöd henne godis och vatten men hon ville inte ha så jag täckte över buren så hon hade det dunkelt och lät henne vara i fred. Jag bara önskar att jag kunde fått sitta hos henne och trösta när hon dog. Det tog bara 1,5timme från att jag kollade till henne sist till jag hittade henne. Öronen var fortfarande varma så hon måste ha dött bara minuter innan jag gick till henne :cry:

Hon var mindre matglad igår kväll så hon fick sova med mig inatt och jag kollade till henne ett par gånger och hon verkade inte få det riktigt jobbigt förrän morgonen och framåt förmiddagen. Hon måste ha lidit mycket sina sista dagar men eftersom hon fortfarande visade livsglädje så klarade jag inte att ta bort henne, och jag klarade inte att låta någon annan åka med henne för det hade varit att svika henne eftersom hon litade så mycket på mig.

Det känns så hemskt att ha förlorat både Xíexie och hennes bror Ai med så kort mellanrum. Båda mina favoriter och de blev inte mer än fyra år :cry: Jag har åtminstone två döttrar och en son till Xíexie kvar och en dotter bor utanför Stockholm. Och mamma har Ai och Xíexies bror, jag hoppas verkligen att han får bli gammal innan han går bort!
 
Det känns så hemskt att ha förlorat både Xíexie och hennes bror Ai med så kort mellanrum. Båda mina favoriter och de blev inte mer än fyra år :cry: Jag har åtminstone två döttrar och en son till Xíexie kvar och en dotter bor utanför Stockholm. Och mamma har Ai och Xíexies bror, jag hoppas verkligen att han får bli gammal innan han går bort!

Du, känn inte att du lämnade henne. Djur går i sårlega och vill dö ifred. Det ligger i deras natur. Ingen skuld. Du gjorde vad du kunde för henne och det enda som är säkert i livet är att vi dör.

Hon hade ett underbart liv hos dig, du gav henne allt hon behövde och all kärlek. Hon kunde inte haft det bättre i livet. Och döden kan vi inte påverka. Du gjorde vad du kunde, och du gjorde det bra.

Alla varma tankar till dig i din svåra sorg.
 
:heart
eusa_boohoo.gif
 
Först och främst; beklagar förlusten av ditt högt älskade marsvin . Men klandra dig för allt i världen inte dig sjäv nu, det mår du ju inte bättre av, eller hur! Du verkar brinna för dina marsvin, ett genuint intresse som gör att du tar hand om dem exemplariskt, jag vägrar tro annat!
 
Den värsta sorgen har börjar gå över och jag börjar bli lite piggare igen efter att ha varit totalt slut. Det känns fortfarande fruktansvärt och jag är knappt hos marsvinen alls just nu. Bara kollar så att de lever och har mat och vatten. Fortfarande rätt mycket hopplöshetskänslor men både idag och igår så har jag och hundarna gått bort till killen och sedan fått skjuts tillbaka hem. Det känns lite bättre efter att ha fått kramar och lite luft på promenaden. Igår hade också jag och min vän en minneskväll för Xíexie och min väns marsvin som dog för en vecka sedan. Vi åt pizza och pratade marsvin och det var lite kul för vi gick igenom stamtavlor och såg att Baby och fyra av min väns marsvin är släkt! Babys ras är mycket vanlig och marsvinen kommer från fyra olika uppfödare och två länder så det är verkligen en rolig slump.

Jag är så lättad över att Xíexie fick somna in hemma. Även om jag inte var precis bredvid henne så var jag ju ändå i rummet bredvid och jag hoppas att hon visste det.

Jag har fixat en lista på sådant som ska göras hos marsvinen dag för dag. Jag har inte börjar använda den ännu men tror att den kommer att underlätta mycket när jag börjar orka vara hos dem igen. Jag tycker så synd om Bubble som ännu en gång är ensam. Jag ska försöka fixa en hage inne hos de andra så han iallafall får träffa dem genom gallret till jag kan fixa en vän till honom.

Jag fick iallafall tummen ur och badade Ballerina idag. Det skulle ha gjorts för 1,5 vecka sedan men hon var tack och lov inte allt för tovig. Hon blev så vacker!
16649133_1356591137737458_2176368776930517470_n.jpg
 
Ja, hon är riktigt vacker :love: Multi champion och snart också multi guldklippt. I pet går det inte lika bra då hon har fått en riktigt gosig muffinsmage efter sina kullar.

Imorgon blir det att gå igenom alla marsvinen ordentligt och se vilka jag ska anmäla till nästa utställning. Sista anmälningsdag är imorgon. Jag skulle gjort det idag men kom som vanligt inte till skott att göra någonting förrän klockan var för mycket, men hundarna fick iallafall en långpromenad.

Jag hade dock Sassy uppe en liten stund när jag matade dem och det verkar som att hon faktiskt är dräktig :bump: Så Xíexie får bli farmor uppe i himmeln :heart

I vanliga fall brukar jag vara så kall, jag bara stänger av när någon dör för det är lättast. Men med Xíexie så klarar jag inte det. Jag saknar henne så det gör ont :cry: Hon var min finaste ögonsten, det är som om någon av hundarna skulle ha dött
 
Nyss varit hos läkaren. Tror att hon blev ledsen på mig :(
Det gör inget, försök tänka att det är bättre att läkaren blir berörd eller frustrerad än att den är likgiltig. Det tyder ju på att du har en empatisk läkare som verkligen vill hjälpa dig.

Du behöver oavsett aldrig känna någon som helst form av skuld för om läkarna verkar besvikna eller så, du gör det du kan.

Så kul med en ny kull! (Om hon är så dräktig som hon verkar :) ) Och så himla bra att du kom ut på långpromenad med hundarna också.
 
I vanliga fall brukar jag vara så kall, jag bara stänger av när någon dör för det är lättast. Men med Xíexie så klarar jag inte det. Jag saknar henne så det gör ont.

Men du, det är både fungerande och normalt att bli lamslagen och ledsen när sorgen slår till. Det är så livet är. Det är inte dig det är fel på, det är så det är. Det är hemskt och tungt och vidrigt, men sorg är också en stor del av livet.

Att inte gå igenom den är som att samla på hög som sedan ruttnar och blir ångest. Det är så jag ser på att stuva undan känslor. De jäser och möglar och pyser. Och ger ångest.
 
Det gör inget, försök tänka att det är bättre att läkaren blir berörd eller frustrerad än att den är likgiltig. Det tyder ju på att du har en empatisk läkare som verkligen vill hjälpa dig.

Du behöver oavsett aldrig känna någon som helst form av skuld för om läkarna verkar besvikna eller så, du gör det du kan.

Så kul med en ny kull! (Om hon är så dräktig som hon verkar :) ) Och så himla bra att du kom ut på långpromenad med hundarna också.
Jo, fast det känns jättejobbigt att hon verkade bli ledsen. Hon frågade om vi skulle boka en ny tid och jag sa att det kvittar för det hjälper ju ändå inte. Hon bryr ju sig och är orolig och vill därför träffa mig ofta nu när allt är så dåligt, speciellt eftersom hon snart ska sluta. I vanliga fall brukar det iallafall kännas en pytteliten gnutta bättre när jag varit där men nu är jag bara ledsen fortfarande.

Just nu vet jag inte vad jag känner inför att Sassy är dräktig. Jag både vill och vill inte ha ungarna. Orkar inte med marsvinen just nu och då blir det jobbigt att de snart blir ännu fler och eftersom både Xíexie, hennes bror och deras pappa haft urinproblem så vill jag inte sälja några ungar på några generationer för jag vill vara säker på att det inte ärvts vidare, vilket betyder ännu fler marsvin. Vissa dagar vill jag sälja allihopa för det är nästan aldrig roligt längre.

Men du, det är både fungerande och normalt att bli lamslagen och ledsen när sorgen slår till. Det är så livet är. Det är inte dig det är fel på, det är så det är. Det är hemskt och tungt och vidrigt, men sorg är också en stor del av livet.

Att inte gå igenom den är som att samla på hög som sedan ruttnar och blir ångest. Det är så jag ser på att stuva undan känslor. De jäser och möglar och pyser. Och ger ångest.
Ju mer jag stänger av desto mindre ångest får jag. Samtidigt så blir jag ju kall och känslolös istället, men det är ändå bättre än ångest och panik
 
Ju mer jag stänger av desto mindre ångest får jag. Samtidigt så blir jag ju kall och känslolös istället, men det är ändå bättre än ångest och panik

Ju mer du stänger av, desto mer ångest får du. Hela livet är ju ångest för dig när du beskriver det i tråden. Ångest och panik dödar dig inte, däremot handlingarna du gör mot dig själv i ångest och panik.
 
Ju mer du stänger av, desto mer ångest får du. Hela livet är ju ångest för dig när du beskriver det i tråden. Ångest och panik dödar dig inte, däremot handlingarna du gör mot dig själv i ångest och panik.
Fast när jag stänger av så slipper jag de flesta ångestattackerna och har bara gnagande ångest i bakgrunden. Hopplöst känns ju allt ändå och då är det lättare att iallafall slippa ångestattacker så mycket det går
 
Jag vill inte vara avstängd, men jag vet inget annat sätt att hantera allt som händer. Jag klarar inte av att hantera känslor. Innan kunde jag stänga av och ändå bli glad om det var en situation där man förväntas bli glad, men nu är ingenting roligt längre. Går till och med och funderar på att sälja av marsvinen, men jag vet att om jag gör det så är det kört sedan. Jag hoppas på att jag ska få tillbaka någon glädje för någonting men det tvivlar jag på för allting blir hela tiden långsamt värre. Det är inte bara nu som jag blivit såhär utan det är en utveckling som skett under flera år, att fler och fler saker blir meningslösa och det lilla roliga som finns försvinner :(
 
Bra saker jag gjort idag: Storstädat till Yokan och hans flock, småstädat till Dominik och Heffe, varit på tippen och fikat hos mormor med mamma (kändes inte bra men jag gissar att det ska räknas som bra ändå), duschat. Dåliga saker: Inte gått med hundarna, kom inte igång med burstädningen förrän 21.30 trots att jag tänkte börja på eftermiddagen och städade inte alla.

Ätit: Fyra ägg, tomat och spenat, sås/soppa, crunchy, en semla och en godisbit
 
Bra saker: gått hem till killen och tillbaka med hundarna, det är nog en mil, inte ätit socker.
Dåliga saker: varit alldeles för lite hos marsvinen (dock prickade jag av nästan hela listan ändå) och inte städat de sista burarna

Ätit: fyra frallor, juice av fyra apelsiner, tomater, babyspenat, svampsoppa, ett glas o'boy
 
Bra saker: Jag och killen har varit och handlat till både oss och mormor och sedan hämtade vi mat och åt hos mormor. Det var trevligt!
Dåliga saker: ätit skräp, ingen promenad och bara snabbmatat marsvinen. Kommer troligen inte kunna somna för att jag ätit för mycket socker. Vägde mig hos mormor och fick bekräftat att jag har gått upp mycket i vikt :(

Ätit: fyra rostemackor, tomat, babyspenat, 1/2 glas o'boy, gyrostallrik, tre munkar och massa godis
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 084
Senast: Cattis_E
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 777
Senast: Anonymisten
·
L
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har varit lite o säker om jag skulle skriva om dethär men jag har kommit fram till att jag vill det. Och endel kanske tycker att det...
Svar
16
· Visningar
2 052
Senast: manda
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 118
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp