Hur gör man när allt är meningslöst?

[Lyan]

Precis kommit hem från läkaren och vi kom typ inte fram till någonting kändes det som. Fick iallafall tid imorgon också så hon ska kolla upp olika mediciner och jag också. Hon skrev ned några av dem ni har tipsat om och som jag har läst om på andra ställen men jag vet inte var jag ska börja för det finns så många. Bröt ihop för allt känns så hopplöst och gråter fortfarande. Jag gråter nästan aldrig
De hon skrev ned är valdoxan, topimax, iktorivil och ergenyl. Har ni några fler tips eller har kommit med något innan som jag har glömt? Jag vet jag läste om någon för någon dag sedan som lät bra men tror inte att den fanns i Sverige

 

[mandalaki]

Bra att du ska dit imorgon igen. Hoppas ni kommer fram till något bra om medicineringen!

 

[ekra]

Det låter som om du haft en jättebra dag! Vad bra!

Jag tror även att det är bra att gråta ibland så att man lättar på trycket.

Jag håller med om att du verkligen verkar vara en snäll, fin och vänlig person.

Och så har du en vääääldigt söt mössa!

 

[Lyan]

Är orolig för imorgon! Min läkare var inte alls pigg på det här med att byta medicin. Och jag har ingen aning om vad för medicin som kan funka eller vad som kommer att hända. Så som jag reagerar på allt så kan minsta lilla medicinändring sluta i katastrof

Men jag är rätt imponerad över vilken stor roll det spelar vad man har för läkare. Hur många är det som kan få en tid dagen efter?

 

[athena_arabians]

@Lyan: Ja, det blev ju jättebra med maten igen

Sedan håller jag helt och fullt med @Lovisaleonora, du har ett enormt fint och snällt uttryck. Jag fnissade lite åt "kattbilden", den är så härlig och man blir glad av att se den! Du verkar vara enormt kreativ, jag tänker också på marsvinshusen och maskeradutstyrseln.

 

[Lyan]

Hemma från läkaren. Fick fluoxetin utskrivet. Vi kunde inte alls komma överens och hon verkade inte alls förstå. Jag är så trött på allting, bara gråter just nu. Jag orkar inte mer och vill bara dö

 

[illernettan]

Förstår att du känner dig uppgiven men försök att hänga kvar. Vi är många som vill det heart

 

[Lyan]

Mår så dåligt. Varför ska jag fortsätta försöka när allt bara kraschar igen och igen och igen?

Min läkare tyckte att eftersojm lamictal hjälper när den funkar så skulle jag höja den, och när den sedan slutar funka sluta med den och sedan börja efter några dagar, sluta när den slutar funka börja igen och sedan fortsätta så. Vilket jag försökte förklara att det är ju det som är problemet, att jag hela tiden måste höja den för att sedan sluta med den och jag orkar inte med att hela tiden leva i en negativ bergochdalbana. Skulle jag göra så så kommer jag ju må skit när jag inte tar den och sedan bli hög som ett hus om jag sedan ska börja med samma höga dos.

Hon tyckte också att jag skulle börja i någon bildterapi men det vill jag inte för jag tror inte att jag kommer att få ut ett dugg av det. För mig känns det bara flum att sitta och rita något och sedan diskutera varför man ritar eller målar just det. Jag kommer att rita hästar eller hundar för det är det som jag kan rita. Jag ritar aldrig något pga känslor och om jag måste kladda ihop några färger bara för att så kommer det inte betyda mer än att de tvingat mig att kladda ihop några färger. Visst, jag har några teckningar man kan läsa in saker i men det är för att jag har valt att rita dem så för att det råkar vara fint, det betyder ingenting.

Hon tog också upp om en annan samtalskontakt. När jag inte vill prata med någon så verkar det finnas möjlighet, men när jag själv tagit upp det så har det inte funnits resurser för att ge mig en samtalskontakt.

Jag vill bara leva i min bubbla med mina djur. Det enda jag begär är att ha tillräckligt med energi att kunna sköta dem utan att hela tiden må dåligt. Det är det enda jag vill, men inte ens det orkar jag

 

[sorbifolia]

Vad tråkigt att det blev så att ni inte kom överens om någonting. Förstår precis hur du menar med att bara vilja leva i en bubbla med djuren.....

Men du, om du nu fått möjlighet till en samtalskontakt, så kanske det vore värt att testa....? Om det går att göra det utan att behöva deltaga i den där bildterapigruppen?

 

[Trani]

Hon tyckte också att jag skulle börja i någon bildterapi men det vill jag inte för jag tror inte att jag kommer att få ut ett dugg av det.

Det kan väl vara värt att prova? Jag vet inte hur bildterapi går till men jag tänker att det bör vara mer förutsättningslöst än att deltagaren ska komma dit och prestera sitt inre i färg. Jag tror att du kan gå dit, rita en hund och sedan prata om att du ritade en hund för att du gillar hundar och känner att du bemästrar att teckna dem - och så tar ni det därifrån liksom. Du vill ju testa något nytt (medicin) så varför inte följa läkarens råd och ge bildterapi en chans? Jag har fått för mig att bildterapi handlar om aktiviteten (att rita/måla) snarare än att analysera resultaten (bilderna).

 

[Cattis_E]

Jag ska till min läkare imorgon och ska faktiskt ta upp att kanske prova att byta medicin för det känns inte hållbart med lamictal längre. Samtidigt så är jag livrädd för det för med lamictal så vet jag iallafall vad jag har att vänta mig. När jag bytte från p-piller till p-ring så var allting kaos i ett halvår! Vill inte ens veta hur illa det kan bli om jag ska prova olika mediciner...
.

Fast just kaoset med lamictalet och p-medel är ju för att de stör lamictalets effekt.
Så om ni provar en annan medicin så är det långt ifrån säkert att den störs av hormonerna i sådant. Och då blir det inte kaos

 

[Cattis_E]

Mår så dåligt. Varför ska jag fortsätta försöka när allt bara kraschar igen och igen och igen?

Min läkare tyckte att eftersojm lamictal hjälper när den funkar så skulle jag höja den, och när den sedan slutar funka sluta med den och sedan börja efter några dagar, sluta när den slutar funka börja igen och sedan fortsätta så. Vilket jag försökte förklara att det är ju det som är problemet, att jag hela tiden måste höja den för att sedan sluta med den och jag orkar inte med att hela tiden leva i en negativ bergochdalbana. Skulle jag göra så så kommer jag ju må skit när jag inte tar den och sedan bli hög som ett hus om jag sedan ska börja med samma höga dos.

Hon tyckte också att jag skulle börja i någon bildterapi men det vill jag inte för jag tror inte att jag kommer att få ut ett dugg av det. För mig känns det bara flum att sitta och rita något och sedan diskutera varför man ritar eller målar just det. Jag kommer att rita hästar eller hundar för det är det som jag kan rita. Jag ritar aldrig något pga känslor och om jag måste kladda ihop några färger bara för att så kommer det inte betyda mer än att de tvingat mig att kladda ihop några färger. Visst, jag har några teckningar man kan läsa in saker i men det är för att jag har valt att rita dem så för att det råkar vara fint, det betyder ingenting.

Hon tog också upp om en annan samtalskontakt. När jag inte vill prata med någon så verkar det finnas möjlighet, men när jag själv tagit upp det så har det inte funnits resurser för att ge mig en samtalskontakt.

Jag vill bara leva i min bubbla med mina djur. Det enda jag begär är att ha tillräckligt med energi att kunna sköta dem utan att hela tiden må dåligt. Det är det enda jag vill, men inte ens det orkar jag

Vet inte om jag tror på fluoxetin.. Har ätit den men det är olika för alla iofs. Men skulle du kombinera den med lamictalet eller gå över till?

Valdoxan funderade ju min läkare på i alla fall.
Voxra var vi förbi i tanken men jag minns inte när i processen det var? Om det var att jag skulle ha den i någon kombination eller byta från en annan SSRI till den...

 

[Lyan]

Vad tråkigt att det blev så att ni inte kom överens om någonting. Förstår precis hur du menar med att bara vilja leva i en bubbla med djuren.....

Men du, om du nu fått möjlighet till en samtalskontakt, så kanske det vore värt att testa....? Om det går att göra det utan att behöva deltaga i den där bildterapigruppen?

Det kan väl vara värt att prova? Jag vet inte hur bildterapi går till men jag tänker att det bör vara mer förutsättningslöst än att deltagaren ska komma dit och prestera sitt inre i färg. Jag tror att du kan gå dit, rita en hund och sedan prata om att du ritade en hund för att du gillar hundar och känner att du bemästrar att teckna dem - och så tar ni det därifrån liksom. Du vill ju testa något nytt (medicin) så varför inte följa läkarens råd och ge bildterapi en chans? Jag har fått för mig att bildterapi handlar om aktiviteten (att rita/måla) snarare än att analysera resultaten (bilderna).

Just nu vill jag inte ha någon samtalskontakt eller gruppterapi eller bildterapi eller någonting för jag kan inte se hur det skulle kunna hjälpa. Bildterapin sa hon att man skulle rita eller måla och sedan diskutera det man målat och vad det betyder och bla bla bla. Det hade inte funkat alls på mig för det hade bara känts flummigt och det enda jag hade kunnat svara på varför jag målat något hade varit att de tvingar mig till det eftersom jag är där.

Fast just kaoset med lamictalet och p-medel är ju för att de stör lamictalets effekt.
Så om ni provar en annan medicin så är det långt ifrån säkert att den störs av hormonerna i sådant. Och då blir det inte kaos

Fast det spelar inte så stor roll vad som gjorde det. Jag mådde skit i ett halvår bara för att jag var tvungen att byta

Vet inte om jag tror på fluoxetin.. Har ätit den men det är olika för alla iofs. Men skulle du kombinera den med lamictalet eller gå över till?

Valdoxan funderade ju min läkare på i alla fall.
Voxra var vi förbi i tanken men jag minns inte när i processen det var? Om det var att jag skulle ha den i någon kombination eller byta från en annan SSRI till den...

Jag ville inte ha varken SSRI eller SNRI för jag har redan ätit flera utan något som helst resultat så uppenbarligen beror inte min depression på serotonin eller noradrenalin. Jag vet inte varför hon inte ville skriva ut valdoxan. Hade flera andra alternativ som jag hittat men det var bara SSRI och SNRI hon var intresserad av att skriva ut. Att det blev fuoxetin var för att jag har läst någonstans att den tydligen ska vara bättre om man är bipolär. Voxra har jag redan ätit. Jag vet inte om jag ska sluta med lamictal eller inte, tror inte det

 

[Lyan]

Mår så jävla dåligt att jag vet inte vad jag ska göra. Har redan tagit alldeles för mycket stesolid så kan inte ta mer. Allting känns helt hopplöst och jag vill inte vara med mer. Ångest och ledsen och känner mig äcklad av mig själv

 

[Ullmerkott]

Stor kram, om du vill ha den.

 

[Cattis_E]

Mår så jävla dåligt att jag vet inte vad jag ska göra. Har redan tagit alldeles för mycket stesolid så kan inte ta mer. Allting känns helt hopplöst och jag vill inte vara med mer. Ångest och ledsen och känner mig äcklad av mig själv

Kram!
Visst var det inte en vanlig vc läkare du gick till heller?
De kan ju vara fega med att skriva ut sånt (bra om de är.osäkra) men de specialiserade ska ju kunna det där..

 

[Lyan]

Nu har jag hämtat medicinen. Jag ville inte ha någon SSRI och en av anledningarna (förutom att jag har ätit flera sorter utan resultat) var för att det kan ta sex veckor innan man märker någon skillnad men läkaren sa att det tar högst två veckor så därför gick jag med på att prova men nu sa såklart apotekaren också att det tar minst fyra veckor precis som jag också har läst.

Funderar på att skita i att ta den helt och hållet

 

[Lyan]

Kanske ska prova att börja och sluta högre doser med lamictal istället. Hellre sova en vecka och vara hög i två veckor än så som jag mår nu. Fast då kan jag inte sova på två veckor istället. Och nästa vecka är naturligtvis läkaren ledig så allting kommer att ta längre tid. För lite tid för att börja med fluoxetin och känna skillnad men för lång tid för att börja och sedan sluta igen och för lång tid för att gå och må som jag gör nu för just nu vill jag bara gå och ställa mig framför tåget

 

[athena_arabians]

@Lyan: Jag har verkligen inget vettigt konkret att komma med förutom att jag håller med @illernettan, vi vill ha dig kvar *stor kram* om du vill ha.

Vad gäller bildterapi, kan du tänka att testa en gång för att se hur det är?

 

[Gimlan]

Kanske ska prova att börja och sluta högre doser med lamictal istället. Hellre sova en vecka och vara hög i två veckor än så som jag mår nu. Fast då kan jag inte sova på två veckor istället. Och nästa vecka är naturligtvis läkaren ledig så allting kommer att ta längre tid. För lite tid för att börja med fluoxetin och känna skillnad men för lång tid för att börja och sedan sluta igen och för lång tid för att gå och må som jag gör nu för just nu vill jag bara gå och ställa mig framför tåget

Är det helt omöjligt att testa nån ny läkare med nya idéer?