Sv: hur gick det till när er biologiska klocka vaknade?
Jag är nu 29 år och känner absolut inget sug efter barn. Jag kan gott tänka mig ett helt liv utan barn faktiskt. MEN det håller min sambo inte med om. Han vill absolut ha barn - gärna tre! (!!!)
..
Ot, blir bara lite nyfiken.
Känner du inte att världen rasar och du får panik när ni förhåller er så olika i frågan?
Jag skulle nog hamna i en riktigt svart svacka pga den akuta oron för vår relation.
När jag läste ditt inlägg fick jag en flashback från när jag och mitt X åkte till Thailand i några veckor.
Allt på den resan var så otroligt ljuvligt.
En kväll satt vi på en strandresturang i solnedgång.
Grävde ned tårna i sanden, drack våra paraplydrinkar, kände den svala havsbrisen och hörde dyningarna möta stranden.
Vi hade suttit tysta ett tag.
Jag hade inte en tanke i skallen utan satt bara och njöt.
Då tar han försiktigt mina händer i sina och tittar på mig med blöta ögon.
Säger hur otroligt mkt han älskar mig, hur fantastisk jag är och att han inte kan se sig leva med någon annan någonsin.
Avslutar med -"Ta det här rätt nu, bli inte rädd, jag vill att du ska bli mamma till mina barn - jag vill ha barn och jag är redo nu men kan vänta så länge som det behövs".
Har du någon gång tittat på en film där de petat in ett ljud av en brutalt repad LP-skiva för att förstärka intrycket av att något otroligt malplacerat och FEL blivit uttalat?
Så krossades min idyll i den stunden.
Sådan stor press och stress har jag aldrig upplevt tidigare, i någon situation övht.
Så det där som din partner säger, det är min högst privata stora skräck i en relation
Förlåt ot, var bara tvungen att skriva av mig obehaget