Sv: Hur får man sökning neråt?
Jag tackar väldigt mycket för att du skrev det där, och satte ord på det jag upplever ibland. En slags tjurighet gentemot att det finns en verklighet att förhålla sig till.
Det går tex inte att öppna en dörr åt två håll samtidigt, dörren lider inte av att vi försöker, det enda som händer är att vi får jobba oss svett, men om man försätter hästen i en sådan situation att man begär ngt orimligt - då lider den - den blir stressad - och det tar sig uttryck på olika sätt hos olika individer, en del börjar trampa vatten, em del gör uppåt, en del försöker springa ifrån osv, och nästan aldrig finns det en vilja att leta efter vad som utlöst det där hos ryttaren upplever jag. Utan man ser det som en egenskap hos hästen som man försöker träna bort
Jag skulle vilja ha Podhajskys ord nålade.
Hästen protesterar nästan alltid för att vi skrämmer den Och jag drar det längre - vi är i ständig dialog med omgivningen - där varje beteende i princip är ett svarsbeteende på ett tidigare beteende: det gäller i ännu höger grad med hästar
Ser man hästens beteende som ett svar på sina egna handlingar så har man ju fått en extra ridlärare väldigt gratis.
Och visst spelar lynne in och hästens tidigare utbildning men HÄR OCH NU har nuvarande ryttare ansvaret och måste anpassa sig till det lynnet, men det är något helt annat än att skylla på det lynnet. Har man en känslig häst så får man lära sig prata med mindre bokstäver då (tex)
Givetvis klarar ingen att göra rätt hela tiden , och Gud må förlåta mig för dumheter jag gjort men är man inte villig till en dialog med hästen kommer man aldrig lära sig rida. Och för att kommunicera med andra så krävs ödmjukhet och själviniskt - och nu kommer jag till det du satte fingret på.
En del KAN SJÄLV - de behöver vare sig boklig kunskap eller annan tränare än den närmaste, och ALLA som säger något annan än den - har fel. Sperlar ingen roll om det är någon med mycket större erfarenhet
Så upplever jag en del här - och ja det gör en frustrerad
Om man drar paralleller till mitt favvo program på TV; So You Think You Can Dance så kommer folk dit på audition som vare sig har skolning eller tankkänsla eller självinsikt - så de förstår inte vilka giganter som de provdansar för - och följaktligen så har de en "kan själv" attityd, och får de kritik så är det fel på domarna som inte begriper bättre.
Dåliga dagar är min kommentar att det "går lika bra med selleri" ang ridning, för det blri ibalnd helt absurt, och med det menar jag ironiskt att visst går det att förkasta all kunskap, alla begränsingar som verkligheten utgör och mena att en kullerbytta och orytmiskt bensprattel är visst lika bra som att ha dansat sedan barnsben och ha en dans skola i ryggen.
Men egentligen tycker jag att det är djup tragiskt att man inte förstår HUR mycket arbete och dedikation som krävs för att göra saker på riktigt: Men det allra mest tragiska är att folk ger sig på att undervisa utan att ha en susning om hur svårt det är att göra saker på riktigt