Jag blir besviken

[Pallas]

Sv: Jag blir besviken

*kl*

Är det inte också så att vi har olika inlärningsstilar? Det är inte så himla lätt att lägga undan det sätta man lär sig på bäst, bara sådär. Jag är tillexempel teoretiker. Jag vill kunna mycket i teorin när jag väl ger mig på något. När jag sedan ger mig i kast med den praktiska biten behöver jag en vägledare som är flexibel, vänlig och analyserande. Jag lär mig inte ett smack av att rida själv medan tränaren står på mitten och avger ett svalt "jawohl" var fjärde timme. Inte heller triggas min envishet igång av att någon skäller och skriker på mig. Något som absolut inte går hem är hån. Detta oavsett hur gediget tränarens system är och hur bra jag skulle kunna bli om jag bara lade mitt ego på hyllan, som någon uttryckte sig.

 

[jacko]

Sv: Jag blir besviken

Självklart är det saker som världsnamn missar. Men om någon sådan som jag skulle få rida för Hubertus (gud förbjude) skulle jag ha så mycket vita fläckar på den karta Susan pratar om att fylla, att jag nog skulle sätta mig i lärobänken i ett par år.

Susan> håller helt med, det är lite skillnad på exempelvis Fios utgångsläge och mitt.

Skogstrollet> jag tror inte heller på gudar i människoform. (Däremot änglar! ). Men jag tror på erfarenhet, kunskap och bevisad framgång. (Sen kan man ha olika ideal, om Hubertus är mitt kan ju någon annans vara Bents). Och jag är inte så säker på att Buke är riktigt så fullt av duktiga ryttare som man kan tro när man läser här. Att sitta och testa på egen hand och tycka att det blir bättre är jättebra. Men VET man att det är bättre?! Det kan ju faktiskt bara kännas mer bekvämt med överböjning, undertempo eller vad det nu vara månde! (I mitt fall: UNDERböjning och lustempo ).

 

[axel]

Sv: Jag blir besviken

Fast om man efter dessa tre år märker att man inte är nöjd, man testar annat på egen hand och då märker att det man gör i smyg funkar, håller du då tyst och fortsätter som din instruktör säger? Oavsett vem han är? Givetvis lyssnar man och tar till sig men för eller senare skulle jag tro att alla kommer till en punkt där man känner att även den bästa instruktör har punkter där det brister och att då fortsätta i samma anda är ju orättvist mot sig själv och mot hästen.

Att ifrågasätta är inte att kritisera och en instruktör som inte är villig att svara när träningen blir ifrågasatt skulle jag inte rida för alls, oavsett vem det är. Eftersom det är min häst, min ridning, vår utveckling och högst troligt betalar jag även för utbildningen.

Nä jag tror inte på gudar i människoform. Skickliga människor lyssnar jag givetvis på, men i slutändan är det jag som väljer hur jag tränar mina djur.

Man kan ha en dialog med sin tränare o fråga saker utan att ifrågasätta- när man VET att det funkar för den.

Man kan be den förklara mer ingående o även att visa uppsuttet. Allt blir ju mkt enklare om hästen kan det man vill göra. Gör rätt så funkar det.

Jag visade förresten mitt sätt att lära passage för Tinne o sålänge det ger samma resultat o man använder goda metoder tyckte hon att det var helt OK.
Hon tyckte då att jag även skulle trampa, men hästen var då 7 år o jag trodde ej heller då att jag någonsin skulle rida ngn klass där det är med så det kunde vänta. Passagen hade jag dock användning för i allt travarbete.

Visade även bytena på min 5-åring o hon trodde inte att den skulle byta rent eftersom jag för DAGEN red den i lång form- fick ngt infall
Det hade den lärt sig i skogen oxå med en ngt annan teknik- för att det var så svårt att galoppera så fort som den gjorde o var så stor. Bättre kurvtagningar

Mitt system innebär praktisk användning.

För mig blir det dock bakvänt att kunna piaffa, men inte kunna utföra en god travskola.

Såg förresten hon.... amerikanskan med *nu står det helt still Debbie- Brentina * som höll lektion för en med en frieser. Sällan eller aldrig har jag sett sådan elasticitet i steget på en sdn o galoppen var i uppförsbacke o samlad- inte bara hög hals. Såg skitfint ut

 

[bigganl]

Sv: Jag blir besviken

Men VET man att det är bättre?! Det kan ju faktiskt bara kännas mer bekvämt med överböjning, undertempo eller vad det nu vara månde! (I mitt fall: UNDERböjning och lustempo ).

[/QUOTE] Om man visar sin ridning för andra tränare tex erkänt duktiga dressyrtränare, ryttare och domare och får deras inställning får man åsikter utifrån. Det blir mer objektivt. Det tycker jag är kanonbra.

 

[bigganl]

Sv: Jag blir besviken

Jag visade förresten mitt sätt att lära passage för Tinne o sålänge det ger samma resultat o man använder goda metoder tyckte hon att det var helt OK.
Hon tyckte då att jag även skulle trampa, men hästen var då 7 år o jag trodde ej heller då att jag någonsin skulle rida ngn klass där det är med så det kunde vänta. Passagen hade jag dock användning för i allt travarbete.

Visade även bytena på min 5-åring o hon trodde inte att den skulle byta rent eftersom jag för DAGEN red den i lång form- fick ngt infall
Det hade den lärt sig i skogen oxå med en ngt annan teknik- för att det var så svårt att galoppera så fort som den gjorde o var så stor. Bättre kurvtagningar

Du ser. Det finns alternativ till de mera vedertagna sätten att träna. Du hittade vad som passade din häst bäst. Så vill jag tänka ridning/träning.

 

[axel]

Sv: Jag blir besviken

Nja så avvikande var det inte o jag har erfarenhet från tidigare hästar- kan prova lite varianter inom ramen för normal ridning. ingen stång eller
så
Sen handlar det inte om ngn egentlig dressyr, utan specifika rörelser som jag har nytta av i vardagen.

 

[Susan]

Sv: Jag blir besviken

men precis
det finns en miljard återvändsgränder som känns bättre än den förra man var i

 

[Hrannar]

Sv: Jag blir besviken

Hej!
Jag vet PRECIS hur du känner dig :-)
Jag kom i dom tankarna i somras, sa upp min gamla tränare som jag haft i snart 3 år och ska börja rida för två nya, dvs jag ska kombinera AR och western, men detta på två olika hästar.

Jag märker att man blir lätt fast i ett tänk när man rider för en instruktör, jag tror att man behöver byta om man känner att det stannat av eller att man inte håller med den tränaren man rider för, visst kan det skilja på vissa saker, men det får inte blir för många minus....

Vad jag märkte var att jag fick lära mig enormt mkt om sitsen och hur jag påverkar hästen, men sen kändes det som att jag tillslut med just detta tänk red mer med "hjälper" än känslan, dvs visst gick hästen fint, men jag pressade hästen FÖR mycket så att hon började lite smått säga ifrån då orken inte fanns. Jag kände även att jag fick träna på många olika övningar för att stärka hästen, men ändå blev hon mer och mer oliksidig då jag använde mer och mer hjälper, och jag hade inget mål med min ridning, om ni förstår vad jag menar, jag kände att jag harvade runt på ridbanan utan att veta vad jag gjorde och blev på det sättet mer och mer osäker i min ridning...så det blev tillslut att jag valde att rida ut och bara ha skoj.

Men nu har jag samlat nya krafter och ska ge mig iväg på kurser, hittat en mkt bra westerntränare som jag sett rida sina egna hästar och som jag gillar starkt! Hans tänk och allt stämmer till 100% med det jag tänker.

Inom AR ska jag prova och åka på en kurs för en ny tränare ( oxå känd inom AR världen) och se vart det landar och framförallt se vad hästen säger, det är dom som bestämmer mina tränare :-)

Lycka till i ditt sökande!

 

[bigganl]

Sv: Jag blir besviken

Nja så avvikande var det inte o jag har erfarenhet från tidigare hästar- kan prova lite varianter inom ramen för normal ridning. ingen stång eller
så
Sen handlar det inte om ngn egentlig dressyr, utan specifika rörelser som jag har nytta av i vardagen.

Jag menade inte att det var avvikande. Bara att det var en lite annorlunda väg. Det finns rätt mycket som ryms inom ramen för normal ridning.
Det finns mycket man kan träna som man har nytta av, men det gäller ju att känna vad som passar hästen. (vilket inte alla gör eller ens får hjälp med)

 

[elbereth]

Sv: Jag blir besviken

Jag tror inte det finns någon "rätte", eller "gud" som kan lära ut allt.
Denna instruktör har lärt dig mkt uppenbarligen men nu är du redo att pröva dina kunskaper på egen hand, inte bara göra det h*n säger, utan våga gå på din egen instinkt om vad som känns rätt och bra! Det är en stor milstolpe och jag tycker du ska våga ge din instruktör den feedbacken att du har lärt dig ngt och tala om dina tankar! En bra instruktör ska kunna ta in din input och diskutera det på en vettig nivå.
Kanske kan inte den här instruktören ge dig det du behöver just nu, det är bara att pröva en annan, instruktörer finns det ju 13 på dussinet av.

Personligen har jag ridit länge för en välkänd riddare inom AR men också prövat andra riddare och gudbesvars instruktörer utanför AR med bra resultat. En av mina bästa kurser var en i cavalettiarbete jag gick en höst, som verkligen gjorde under för vårt galopparbete och som var kul! Och i våras var vi på en minikurs i Parellilekar som också gav mig oerhört mkt att föra över på ridningen.

Så kör hårt, blanda och ge och framförallt, våga lita på ditt omdöme om när det känns bra!

 

[Asa_S]

Sv: Jag blir besviken

Ibland är det ju inte tränaren utan ens egna förväntningar som gör att man blir besviken. Egentligen låter du inte "o-nöjd" med det tränaren åstadkommit med dig och din häst hittills och du har dessutom kunnat plocka tillbaka sådant du var tvungen att lämna för att göra utrymme för det nya vilket jag tolkar som att du faktiskt gjort stora framsteg. Innan du hade lärt dig det nya helt hade du inte kunnat plocka tillbaka utan att halka tillbaka samtidigt.

Vet du med säkerhet att inte tränaren skulle bli ännu nöjdare om du tog med dig din nya mix till träningarna? Du behöver ju inte rida ökad trav när det ska vara samling utan ändå hålla dig inom ramarna för vad den här tränaren faktiskt kan träna er i och hitta en annan tränare att rida resten för. Om tränaren säger stopp helt och hållet funkar det nog inte men man kan också tänka sig att träna för "tårtbitsgenier" ibland om man har någon som hjälper en med den röda tråden för övrigt!

 

[jacko]

Sv: Jag blir besviken

Själv har jag inte så stor erfarenhet att jag tkr att jag behöver avvika från gängse utbildningsmetoder. Jag kommer ha en livstid av lektioner framför mig och troligen inte ens hinna halvvägs i utbildningstrappan - så som den är menad.

 

[bigganl]

Sv: Jag blir besviken

Ridning är ju svårt, minst sagt. Vill man så kan man ju utvecklas hela tiden och hur långt man kommer återstår väl att se. Det viktigaste för mig är att utvecklas och samtidigt ha roligt på vägen. Du tränar på ett sätt som passar dig (förhoppningsvis)

 

[Dorinda]

Sv: Jag blir besviken

Jag gillar att min tränare är så positiv till att jag rider för andra. Jag brukar även fråga henne om råd när jag väljer en ny tränare och frågar henne även hur jag ska lösa problem som uppstår på dom andra lektionerna

Jag började rida för henne för 7 år sedan och har sedan dess ridit sporadiskt för henne och blandat in en del andra tränare under åren. Jag har även ridit lektion för hennes tränare på hennes häst, jättelärorikt!

Nu är jag fördomsfull. Men har en tränare ett eget brett register och vet att det den gör fungerar, så är den inte rädd för att få in andras åsikter. Är tränaren däremot inte lika kunnig och lite mera osäker, så blir det lätt mera sekt över det hela?

 

[Totola]

Sv: Jag blir besviken

Så tror jag faktiskt inte det behöver vara.. De personliga egenskaperna håller jag med om, men inte nödvändigtvis beroende på kunskapsnivå.
Tror ofta det har att göra med hur "dömande" tränaren är gentemot andra träningar/annan ridning. En tränare som är öppen för annat lär se sig mindre sviken av elev som söker annan inspiration, än en tränare som tycker att det finns ett "enda rätt" och inte många som skulle platsa in i det..