Jag har aldrig haft ett längre förhållande att bryta upp ifrån. Vi sågs som unga.
Vi har pratat mer, lugnt och liksom mer "memory lane" om hur vi hade det förr... Och vad som förändrats. Och hur. Och jag har hållt i min rådgivares råd, och varit ärlig. Och just dataspelandet kan han inte förstå hur det kan vara en så stor grej. Han undrar om jag hade tyckt det om det gällde en annan sport/hobby. Så där når jag inte.
Han vill att vi ska försöka "date"a för att lära känna varandra på nytt, nu.
Jag har sagt att jag är osäker och vet inte hur det skulle gå, och att jag är rädd att det skadar relationen. All osäkerhet som skulle ligga bakom det då. Men han vill försöka trotts det.
Att han gett upp så många gånger med annat i livet, men att han älskar mig.
Just det med älskar har jag också tagit upp. För så många gånger har jag känt att hans handlingar är mer för... Annat. Än bara kärlek för kärlekens skull.
Jag är glad över att läsa just att det liksom räcker med att jag inte vill. För jag känner ju hur jag söker skäl för att få gå.
Jag har funderat på att skriva ett kontrakt med mig själv och ta med alla negativa erfarenheter, samt vad jag känner skulle bli de positiva för mig att gå.
Han vill försöka NU. Du har försökt läge, ni har gått i terapi utan framgång. Det är inte ditt fel att han inte hängde med på tåget då. Vill en rädda sin relation får en kanske vara lite mer uppmärksam och vårdande gentemot relationen och partnern.
Han får helt enkelt ta konsekvenserna av att ha ignorerat dig och dina försök att rädda er relation. Läser jag det du skriver känns det som relationen nu är bortom all räddning i det här skedet.