Meeeeen så skönt nu då för honom som kommer få slippa det och kunna få ägna sig åt sig själv i stället då...Nej, han har ju aldrig fått haft sina känslor eftersom jag blir så rädd.... Så jag är ju alltid i centrum och det har alltid varit så, iaf de senaste 10 åren..
Min exman (som verkar dela många personlighetsdrag med ditt blivande ex) konstaterade när jag sa att jag ville skiljas typ att "jag har ju aldrig egentligen älskat dig (tack för det efter 10 år - varför gifte vi oss då? ) men du verkade så skör att jag trodde du skulle gå sönder om jag sa att jag ville skiljas" och så tycke han ju att vi borde fortsätta tillsammans "för barnens skull" - en klassiker. Att jag hade mått dåligt kunde ju inte ha berott på att jag fick dra hela lasset med barnen och samtidigt utstå hans psykiska misshandel? (Och sen fick jag hålla på i flera ÅR efteråt att betala HANS skulder: han bodde kvar i lägenheten och jag flyttade ut, han kunde inte ta över några abonnemang men lovade konstant att hans mamma skulle skriva på men det visade sig att han hade massiva skulder, vi hade gemensamt lån på huset vi hade flyttat från och skulle sälja och han saboterade försäljningen så det slutigen såldes på exekutiv auktion med förlust - pga bankens klanterier, och slutligen så lurade i mig att han hade skött företaget som han övertalade mig att starta när jag var sjuk och höggravid och företaget i jobbade för gick i konkurs och ALLA papper som han sa att han skickat till företaget som skött bokföring och bokslut existerade inte ens.)
Du kommer ha det så enormt mycket bättre när du slipper honom! Tro mig. Been there osv....