Hund som är lite väl entusiastisk när hon hälsar…

[ufot]

Behöver lite tips på träning.
Min dvärgpudel (snart 11 månader) är lite väl entusiastisk när hon hälsar på folk.

Jag har lärt henne att hon inte får gå fram utan tillåtelse och det fungerar hyfsat.

Problemet är när jag säger ”varsågod”, då springer hon fram och hoppar och hoppar och hoppar … hon blir så glad att hon nafsar och verkligen studsar mot händerna. Hon slutar liksom inte utan fortsätter hoppa och studsa.

Hon gör det även mot mig när hon varit ensam och det gör ont när hon nafsar.
Hon biter absolut inte och har aldrig gjort, men hon blir så uppspelt att hon inte vet vad hon ska göra.

Hon går alltså inte fram utan tillåtelse. Jag har med henne överallt, på stan och i affärer. Hon bryr sig inte hur mycket folk det än är. Hon håller sig nära mig och lyssnar jättebra.

Problemet är när jag säger ”varsågod” och hon vet att hon får hälsa. Då vet hon inte till sig av iver och blir okontaktbar.

Hur lär jag henne att hälsa försiktigt? Hur lär jag henne att ”nu räcker det, nu har du hälsat färdigt”?

Hon har lärt sig kommandot ”ner” och lyssnar bra på det i vanliga fall, men när hon blir för uppspelt (exempelvis när jag kommer hem, eller när hon får hälsa) så blir hon liksom döv och ”hör” inte kommandot.

Nu måste jag ha henne i koppel när hon hälsar (även de som kommer och hälsar på hemma hos oss) eftersom hon blir för exalterad. Hon slutar liksom inte, utan blir så uppe i varv att hon blir helt okontaktbar.

Med hundvana personer går det bättre (efter ett tag), men jag måste säga åt de att säga åt henne, mig lyssnar hon inte på när jag säger ”ner” eller ”nu räcker det”.

För övrigt lyssnar hon jättebra. Det är enbart hälsandet som är problemet.

 

[Jerseyite]

Du kan ju lära henne "säg hej": fram och ta EN SNIFF på människans utsträckta hand och sedan direkt tillbaka till dig för att få godis och sitta ner. "Varsågod" verkar ju nu som det betyder "go bananas!" så att lära in ett annat godisbelönat kommando och använda det istället som hälsningsmekanism kan ju vara första steget för att få henne att bli lugnare vid möten.

 

[Lingon]

Att hon hoppar är inte så konstigt. Är man så liten och vill hälsa och människan står upp så måste man ju hoppa för att komma närmre. Kan det hjälpa om de hon hälsar på sätter sig ner innan du säger varsågod? Så behöver hon inte hoppa för att få kontakten hon vill ha.

I övrigt krävs det att de hon hälsar på samarbetar och inte gör nåt för att stissa upp henne ytterligare.

Sen tänker jag att det är en god tanke att säga varsågod för att undvika att hon hälsar utan tillåtelse. Men jag tror att det också kan bli triggande för henne och stissa upp henne mer än nödvändigt när hon ska hälsa. "Jippii!! Nu får jag hälsa! Woohooo!!".

 

[Kajsalisa]

Hon lär lugna ner sig med åldern
Jag hade bara varit glad över att min hund är glad, vi behöver inte hitta problem i allt våra hundar gör


Men får hon absolut inte hälsa på det vis får du väl helt enkelt inte låta henne utan be henne om sidan och ge lite korv eller annat gott när hon går in i rätt position och håller sig där.

 

[Grazing]

Behöver lite tips på träning.
Min dvärgpudel (snart 11 månader) är lite väl entusiastisk när hon hälsar på folk.

Jag har lärt henne att hon inte får gå fram utan tillåtelse och det fungerar hyfsat.

Problemet är när jag säger ”varsågod”, då springer hon fram och hoppar och hoppar och hoppar … hon blir så glad att hon nafsar och verkligen studsar mot händerna. Hon slutar liksom inte utan fortsätter hoppa och studsa.

Hon gör det även mot mig när hon varit ensam och det gör ont när hon nafsar.
Hon biter absolut inte och har aldrig gjort, men hon blir så uppspelt att hon inte vet vad hon ska göra.

Hon går alltså inte fram utan tillåtelse. Jag har med henne överallt, på stan och i affärer. Hon bryr sig inte hur mycket folk det än är. Hon håller sig nära mig och lyssnar jättebra.

Problemet är när jag säger ”varsågod” och hon vet att hon får hälsa. Då vet hon inte till sig av iver och blir okontaktbar.

Hur lär jag henne att hälsa försiktigt? Hur lär jag henne att ”nu räcker det, nu har du hälsat färdigt”?

Hon har lärt sig kommandot ”ner” och lyssnar bra på det i vanliga fall, men när hon blir för uppspelt (exempelvis när jag kommer hem, eller när hon får hälsa) så blir hon liksom döv och ”hör” inte kommandot.

Nu måste jag ha henne i koppel när hon hälsar (även de som kommer och hälsar på hemma hos oss) eftersom hon blir för exalterad. Hon slutar liksom inte, utan blir så uppe i varv att hon blir helt okontaktbar.

Med hundvana personer går det bättre (efter ett tag), men jag måste säga åt de att säga åt henne, mig lyssnar hon inte på när jag säger ”ner” eller ”nu räcker det”.

För övrigt lyssnar hon jättebra. Det är enbart hälsandet som är problemet.

Skulle nog rekommendera att låta bli ord som varsågod, det blir väldigt laddat när dom väntar på en startord på det sättet. Min förra hund var sådan och det fungerade bättre med handrörelser och mer att visa när det var okej att gå fram. Och sen kanske inte be henne att vänta på det sättet övht utan få henne att tänka på annat så det inte blir så laddat i dom situationerna. Kasta ut mat så hon får söka lite eller nånting som gör att den där hysterin bryts.

Sen tänker jag att det kanske är en ide ibland att inte träna i dom situationerna alls när det är hemma hos dig på det sättet och det kommer folk. Ignorera henne bara och säg till gästerna att ignorera och gör det inte till en så stor grej så att det inte blir så laddat. Klappa och hälsa kan man göra när hon lugnat ner sig litegrann. Ge respons på den energin du vill ha av henne helt enkelt.

 

[Tonto]

Behöver lite tips på träning.
Min dvärgpudel (snart 11 månader) är lite väl entusiastisk när hon hälsar på folk.

Jag har lärt henne att hon inte får gå fram utan tillåtelse och det fungerar hyfsat.

Problemet är när jag säger ”varsågod”, då springer hon fram och hoppar och hoppar och hoppar … hon blir så glad att hon nafsar och verkligen studsar mot händerna. Hon slutar liksom inte utan fortsätter hoppa och studsa.

Hon gör det även mot mig när hon varit ensam och det gör ont när hon nafsar.
Hon biter absolut inte och har aldrig gjort, men hon blir så uppspelt att hon inte vet vad hon ska göra.

Hon går alltså inte fram utan tillåtelse. Jag har med henne överallt, på stan och i affärer. Hon bryr sig inte hur mycket folk det än är. Hon håller sig nära mig och lyssnar jättebra.

Problemet är när jag säger ”varsågod” och hon vet att hon får hälsa. Då vet hon inte till sig av iver och blir okontaktbar.

Hur lär jag henne att hälsa försiktigt? Hur lär jag henne att ”nu räcker det, nu har du hälsat färdigt”?

Hon har lärt sig kommandot ”ner” och lyssnar bra på det i vanliga fall, men när hon blir för uppspelt (exempelvis när jag kommer hem, eller när hon får hälsa) så blir hon liksom döv och ”hör” inte kommandot.

Nu måste jag ha henne i koppel när hon hälsar (även de som kommer och hälsar på hemma hos oss) eftersom hon blir för exalterad. Hon slutar liksom inte, utan blir så uppe i varv att hon blir helt okontaktbar.

Med hundvana personer går det bättre (efter ett tag), men jag måste säga åt de att säga åt henne, mig lyssnar hon inte på när jag säger ”ner” eller ”nu räcker det”.

För övrigt lyssnar hon jättebra. Det är enbart hälsandet som är problemet.

Måste hon hälsa då? Alternativ lära henne att sitta ner och sitter man inte ner så får man inte hälsa.

 

[hastflicka]

Min forsta rottis var totalt likgiltig for att halsa pa "kreti och pleti" men gjorde det nar jag sa, "go visit". Ibland blangde hon pa mig ganska direkt och jag fick kalla in henne for att hon inte gillade personen av nagon anledning. Ibland gillade hon att halsa pa andra.

Min malle gillar inte folk sa han halsar aldrig pa sadana han inte kanner och de han kanner maste han fa ta iniativet att halsa.

Min andra rottis som avgudar alla manniskor och ser alla manniskor som "potentially" vanliga klappare fick ocksa samma signal, "go visit", men fick ocksa lara sig att inte hoppa pa nagon manniska. Hoppade hon tog jag bort henne direkt.

Nya valpen, golden retreiver, kommer bli ungefar som min "mannisko vanliga" rottis. Hon alskar ocksa alla och anser att alla manniskor borde alska henne och vilja klappa henne. Hon haller dock pa att lara sig samma regler som de andra. Vanta pa att fa ga fram, alla tassar pa marken, och nar "mom" sager till avslutar man och kommer tillbaka och satter sig vid "mom" i stallet.

 

[Hermelin]

Vår Jack Russell har också en benägenhet att vara lite väl entusiastisk när han ska hälsa på besökande gäster. Så vi har lärt honom att han måste hämta en leksak innan han hälsar. På kommandot "hämta" så springer han efter valfri leksak. Med leksaken i munnen blir hälsandet mycket mer balanserat. Det är fortfarande entusiastiskt, men med mer balans.