På din beskrivning så låter hundarna som riktigt obehagliga för främlingar att umgås med. När en hund är "oerhört glad i folk", inte lyssnar på någon tillsägelse och kampar sig loss. Jag skulle upplevt det som riktigt jobbigt med en kärvänlig hund där jag inte kan säga det är nog. Klart som sjutton det kan upplevas som jobbigt när hundarna har noll respekt för andra än er alldeles oavsett om de bara vill gosa men man själv fått nog.Mallen är inte särskilt knepig utöver att de har blixtsnabba reaktioner (tanke och handling är ett) och besitter en kamplust utöver det vanliga.
Sen är det individuellt om hundar svarar upp på främmande som korrigerar eller inte. Precis som i alla raser finns det stora skillnader avseende detta.
Det finns också skillnader i hur hårda hundarna är. Generellt är mallen dessutom ganska bufflig i kroppen och kan uppfattas jobbig pga detta.
Just våra hundar lyssnar inte på nej från främmande och så önskar vi ha det.
Den yngste hanen är stor och väldigt bufflig och löser gärna jobbigheter genom att kampa loss. En egenskap som vemsomhelst på besök skulle uppfatta som besvärande.
Så hos oss korrigerar man inte hundar. Varken genom nej eller annat.
@Mia_R Även vår tik är oerhört glad i folk liksom hanhundarna. Men de uppskattar inte alls att någon korrigerar dem fysiskt och kan mycket väl svara upp.
Eftersom vi inte tränat våra hundar så de lyssnar på tillsägelse från andra (och inte heller vill ha det så) så är det inte ett alternativ.
En hund kan ändå vara social och trevlig med folk även om den inte tolererar tillrättavisningar av främmande. Det ena har inte med det andra att göra.
I övrigt kan jag konstatera att gamlingen (salig i åminnelse) var den som var lättast att ha med främmande i hemmet. Han var helt reserverad och sket i allt folk oavsett vad de höll på med. Han lämnade sådant tjafs till sin kära matte att hantera.
Med tanke på beskrivningen så gör ni rätt i att hålla dem från alla andra.