Sv: Höstmammor 2010
Nej nej nej, nu har du missuppfattat! Vi har det jättebra!
Det har verkligen fungerat över förväntan att ha två så små barn, och jag tror egentligen att de syskonkonflikter som är, är rätt milda mot vad jag sett hos andra (och mot vad det kanske kommer att bli när de är äldre). Det är två väldigt envisa barn och vad det handlar om är i stort sett bara att ha det den andra har (människa som pryl), eftersom det är så barn är i den här åldern. Framförallt My (snart 3) tycker att "allt är mitt" och att "jag ska ha allt själv". Men det är inte mer än att det går att prata om det eller att handgripligen rycka in, hon är också väldigt förståndig och mån om att saker och ting ska gå rätt till.
Jag tror inte alls att My och Maja hade mått bättre av att vara på förskolan. tvärtom tror jag att vi är lyckligt lottade som kan vara hemma med våra barn så länge. Små barn har egentligen inte alls något behov av att vara borta från sina föräldrar i en förskolemiljö, men många gånger har man som förälder inte så mycket att välja på eftersom man måste börja arbeta. Med detta inte sagt att förskolan är förkastlig, jag arbetar själv i förskola och skola, men i mitt fall är jag helt övertygad om att våra barn i dagsläget mår bäst av att inte gå på förskola. Herregud, de kommer att gå i förskola och skola i en herrans massa år framöver, så det är ju inget man behöver stressa med om man har ett val. De får massa social träning hemma med varandra, med sina kusiner (som vi bor grannar med och som också är hemma), på öppna förskolan två-tre gånger i veckan, och genom det aktiva och sociala liv som vi lever. Vi har det egentligen väldigt bra på alla sätt eftersom vi har både far och morföräldrar nära. Barnen träffar dem ett par gånger varje vecka, och det är toppenkul!
Det som har varit tufft, men som börjar bli bättre, är sömnen med Maja och hennes amning nu på slutet. Amningen är nu avslutad och det gick jättebra, och sömnen blir sakta men säkert bättre, så det blir nog bra med det så småningom också!
Jag jobbar två dagar i veckan, och kommer fortsätta med det så länge det fungerar ekonomiskt. Det är toppenbra och på så vis kommer våra barn inte behöva gå mer än 15 timmar i veckan på förskolan när de väl börjar. Jag trivs väldigt bra med den här lösningen.
Tytte mår fint! Jag tränar honom 4-5 ggr/vecka och han har verkligen utvecklats massor. Vi går kurs för Johan Häggberg med ca 6 veckors mellanrum och det har verkligen gjort susen för oss! Skitkul är det, och ett skönt andningshål.
Du frågar hur My var i Majas ålder... Tja, hon var väl inte riktigt lika självständig och "rivig" som Maja är. Maja blir liksom riktigt ilsk om man försöker göra något hon inte vill, eller erbjuder henne en annan leksak än den hon vill ha, eller tröstar henne när hon är arg etc. Sån var aldrig My. Å andra sidan är Maja mycket mer självgående och lättflirtad än vad My var, hon hade (och har) mycket starkare integritet än Maja. För My har alltid vägen till ett mål varit viktigt, medan Maja struntar i hur hon tar sig dit bara hon kommer fram =) Så dom är väldigt olika! My var tidigare med allt (hon var väldigt tidig), men Maja har börjat knappa in nu när det gäller språket iaf. Hon pratar massor och härmar allt! Jätteskoj! Äntligen börjar man känna att hon förstår vad man säger, typ "kan du hämta muggen och ge den till My?" och "ska vi gå och byta blöja?" och sådant. Det var My tidigare med, liksom att hon nog pratade mer vid samma ålder som Maja är i nu. Hon var även större och hade ju hunnit gå under längre tid eftersom hon började så tidigt, så hon var säkert lite före i det fysiska med. Men det känns som att Maja utvecklas i racerfart nu!
Tack för omtanken Anna!
