Höstföräldrar 2020 - del 2

[Martenix]

Jag med Eller jag sa "Så där, nu har jag gjort mitt, din tur älskling!" Jag skrek som en stucken gris och det tycker jag är lite pinsamt så här i efterhand.

Check på att vråla för full hals också

 

[KarinStarfighter]

Alltså vi har det så jobbigt med sömnen dagtid. Vet snart inte hur vi ska överleva. När jag tänker på andra som kan söva ungen i vagnen och sen låta den stå blir jag helt tårögd.

Natten funkar ändå okej och då kan hon samsova med mig eller pappa och sen amma typ var tredje timme, men dagarna driver mig till vansinne. Somnar hon i vagnen måste den rulla konstant, gärna på ojämnt underlag. Ändå kan hon vakna efter en kvart och gallskrika. Hon somnar hyfsat lätt i sjal eller sele men sen måste man röra sig. Detgår inte stå stilla eller böja sig ner eller fixa lite mat eller plocka för då vaknar hon. Det hade väl varit okej om hon var vårt enda barn men vi har ju två små barn att ta hänsyn till och när jag är själv med båda måste jag ju kunna byta på storebror eller ge honom mat Jag skulle dessutom behöva vila på dagen men det går ju inte lägga sig med henne för då vaknar hon.

Sjukt jobbigt. Dessutom blir det inte bättre för att min mamma har noll förståelse för vår situation och tror att det bara är att köra ungen i vagnen eller lägga henne ner. Vi ber inte ens om hjälp längre fast vi skulle behöva.

 

[KarinStarfighter]

Ska på efterkontroll idag. Planen är att ta cellprov och sätta in hormonspiral. Har dock bestämt mig för att vänta med det efter att ha läst om biverkningar. Utifrån hur slut vi är när storebror somnar och med en bebis som bara sover tätt intill blir det nog inte så mycket aktivitet det närmsta halvåret så då känns det rätt onödigt faktiskt...

 

[Kilauea]

Alltså vi har det så jobbigt med sömnen dagtid. Vet snart inte hur vi ska överleva. När jag tänker på andra som kan söva ungen i vagnen och sen låta den stå blir jag helt tårögd.

Natten funkar ändå okej och då kan hon samsova med mig eller pappa och sen amma typ var tredje timme, men dagarna driver mig till vansinne. Somnar hon i vagnen måste den rulla konstant, gärna på ojämnt underlag. Ändå kan hon vakna efter en kvart och gallskrika. Hon somnar hyfsat lätt i sjal eller sele men sen måste man röra sig. Detgår inte stå stilla eller böja sig ner eller fixa lite mat eller plocka för då vaknar hon. Det hade väl varit okej om hon var vårt enda barn men vi har ju två små barn att ta hänsyn till och när jag är själv med båda måste jag ju kunna byta på storebror eller ge honom mat Jag skulle dessutom behöva vila på dagen men det går ju inte lägga sig med henne för då vaknar hon.

Sjukt jobbigt. Dessutom blir det inte bättre för att min mamma har noll förståelse för vår situation och tror att det bara är att köra ungen i vagnen eller lägga henne ner. Vi ber inte ens om hjälp längre fast vi skulle behöva.

Låter väldigt tufft. Ni har ingen annan som kan avlasta nånting? Bara så du hinner ta en tupplur ifred tex.

 

[Kilauea]

Ok-stämpel i rumpan på ungen så nu väntar vi på pappan. Dom höll på att äta frukost hemma när jag ringde, sen tar det en timme hit. Men snart så, snart får jag pussa på nyblivna storebror. Som jag saknar honom!

 

[KarinStarfighter]

Låter väldigt tufft. Ni har ingen annan som kan avlasta nånting? Bara så du hinner ta en tupplur ifred tex.

Svärmor kan ju hjälpa till men jag tycker att det är rätt jobbigt att ha henne här så drar mig för det. Kan ändå inte sova om hon är här. I så fall lättare att lämna storebror hos dem så jag och sambon kan turas om med lilla. Nästa vecka är hans syster hemma på höstlov så då kan hon ta storebror nån dag. Situationen är okej när vi är hemma båda för då kan vi turas om men nästnästa vecka börjar sambon jobba tis-Tors så då är jag själv med barnen när storebror kommit hem från förskolan. Tyvärr blir det mycket TV när jag är hemma med båda men det känns som räddningen just nu

 

[Kilauea]

Här blir det inga fler barn har vi sagt och jag känner redan nu en stor sorg att inte gå igenom en graviditet eller förlossning igen. Trots att jag mått som jag gjort genom allt.
Känns som baby blues på gång tror jag...mjölken har runnit till också så det är verkligen hej hormoner.

Nu kom läkaren som jag gått hos vid varje besök sen v.28 förbi också. Hon hade följt oss på avstånd under förlossningen sa hon, så nu ville hon bara komma förbi och säga hej och grattis .

 

[Kilauea]

Svärmor kan ju hjälpa till men jag tycker att det är rätt jobbigt att ha henne här så drar mig för det. Kan ändå inte sova om hon är här. I så fall lättare att lämna storebror hos dem så jag och sambon kan turas om med lilla. Nästa vecka är hans syster hemma på höstlov så då kan hon ta storebror nån dag. Situationen är okej när vi är hemma båda för då kan vi turas om men nästnästa vecka börjar sambon jobba tis-Tors så då är jag själv med barnen när storebror kommit hem från förskolan. Tyvärr blir det mycket TV när jag är hemma med båda men det känns som räddningen just nu

Jag tror det kommer bli en del tv här med sen när sambon börjar jobba igen. Men det är ju en begränsad tid, försöker jag tänka.

 

[Eli]

Alltså vi har det så jobbigt med sömnen dagtid. Vet snart inte hur vi ska överleva. När jag tänker på andra som kan söva ungen i vagnen och sen låta den stå blir jag helt tårögd.

Natten funkar ändå okej och då kan hon samsova med mig eller pappa och sen amma typ var tredje timme, men dagarna driver mig till vansinne. Somnar hon i vagnen måste den rulla konstant, gärna på ojämnt underlag. Ändå kan hon vakna efter en kvart och gallskrika. Hon somnar hyfsat lätt i sjal eller sele men sen måste man röra sig. Detgår inte stå stilla eller böja sig ner eller fixa lite mat eller plocka för då vaknar hon. Det hade väl varit okej om hon var vårt enda barn men vi har ju två små barn att ta hänsyn till och när jag är själv med båda måste jag ju kunna byta på storebror eller ge honom mat Jag skulle dessutom behöva vila på dagen men det går ju inte lägga sig med henne för då vaknar hon.

Sjukt jobbigt. Dessutom blir det inte bättre för att min mamma har noll förståelse för vår situation och tror att det bara är att köra ungen i vagnen eller lägga henne ner. Vi ber inte ens om hjälp längre fast vi skulle behöva.

Men fy vad kämpigt Storebror här var lite likadan. Min mamma förstod inte riktigt heller men efter att jag brutit ihop och gråtit i telefonen kom hon hit för att ta honom så jag fick sova. Det gick en timme sen var han hysterisk och det gick ju inte att lägga ner honom eller gunga lite på vagnen som hon trodde funkade på alla barn Har din mamma försökt ta henne själv?

 

[Eli]

Svärmor kan ju hjälpa till men jag tycker att det är rätt jobbigt att ha henne här så drar mig för det. Kan ändå inte sova om hon är här. I så fall lättare att lämna storebror hos dem så jag och sambon kan turas om med lilla. Nästa vecka är hans syster hemma på höstlov så då kan hon ta storebror nån dag. Situationen är okej när vi är hemma båda för då kan vi turas om men nästnästa vecka börjar sambon jobba tis-Tors så då är jag själv med barnen när storebror kommit hem från förskolan. Tyvärr blir det mycket TV när jag är hemma med båda men det känns som räddningen just nu

Blir mycket tv, film och ensamlek för storebror här med och då är lillebror väldigt enkel. Har inte dåligt samvete för det. Försöker komma ut en gång om dagen för att rasta storebror och få lite luft och ljus. Ibland lyckas vi och ibland inte.

Var snäll mot dig själv. Nästa vecka kanske situationen är helt annorlunda.

 

[KarinStarfighter]

Men fy vad kämpigt Storebror här var lite likadan. Min mamma förstod inte riktigt heller men efter att jag brutit ihop och gråtit i telefonen kom hon hit för att ta honom så jag fick sova. Det gick en timme sen var han hysterisk och det gick ju inte att lägga ner honom eller gunga lite på vagnen som hon trodde funkade på alla barn Har din mamma försökt ta henne själv?

Nej, det har hon inte men tanken har slagit mig att låta henne göra det. Det är ju inte så att jag tror att hon skulle fixa det så mycket bättre än vad vi gör

 

[KarinStarfighter]

Här blir det inga fler barn har vi sagt och jag känner redan nu en stor sorg att inte gå igenom en graviditet eller förlossning igen. Trots att jag mått som jag gjort genom allt.
Känns som baby blues på gång tror jag...mjölken har runnit till också så det är verkligen hej hormoner.

Nu kom läkaren som jag gått hos vid varje besök sen v.28 förbi också. Hon hade följt oss på avstånd under förlossningen sa hon, så nu ville hon bara komma förbi och säga hej och grattis .

Jag känner likadant, då sorgligt om det här är sista gången. Även om graviditeten är jobbig så är det ju så spännande att vänta ett nytt liv och så fantastiskt att få möta en ny individ. Jag har väl inte helt stängt dörren till ett tredje barn men då finns en del saker med min kropp som måste ordna sig först. Men, utifrån hur slitigt vi har det och hade det även med storebror så är det nog inte så troligt samt att sambon fyller 40 i år så vi är ju inte jätteunga.

Så fint av henne att komma förbi. Viss vårdpersonal är ju bara så fantastisk. Jag hade hudcancer 2013 och från att de opererade bort ett större område tills jag fick besked om resultat tog det typ 4 veckor. Kirurgen ringde en lördag em, då hade hon kört förbi sjukhuset på väg hem från en veckas semester enbart för att se om mitt provsvar kommit och för att kunna ringa så att jag skulle slippa oroa mig längre än nödvändigt. Kommer aldrig glömma henne

 

[KarinStarfighter]

Blir mycket tv, film och ensamlek för storebror här med och då är lillebror väldigt enkel. Har inte dåligt samvete för det. Försöker komma ut en gång om dagen för att rasta storebror och få lite luft och ljus. Ibland lyckas vi och ibland inte.

Var snäll mot dig själv. Nästa vecka kanske situationen är helt annorlunda.

Tack för pepp. Försöker tänka att det iaf kanske är bättre om nån månad. Och nej, sonen för inte av att det blir TV tre em i veckan. Tycker bara vi lyckats så bra med att få honom att föredra att vara ute eller läsa bok framför Greta Gris men vi får väl undvika TV all annan tid i veckan

Sambon tror att hon ev har reflux så blir det inte bättre kanske han provar nexium. Det är skönt att leva med en barnläkare när man är småbarnsförälder

 

[vinkelina]

Koll på BVC idag. 53,5 cm lång och 3745g tung. Så visst växer hon vår dam. Tog upp att jag funderar på reflux men fick inte direkt känslan av att de lyssnade på mig (hon börjar nästan alltid ulka när man lägger henne på rygg, vissa dagar går de inte alls. Favoritställningen är att jag sitter upprätt och hon ligger i grodposition på min mage/bröst. Tog även upp hennes dåliga grepp vid amning men fick svar att jag skall bara fortsätta med amningsnapp. Tycker bara att hon sväljer så mycket luft då. Utan håller hon på att bara slicka vårtorna och bökar runt innan hon greppar tag

 

[Kilauea]

Koll på BVC idag. 53,5 cm lång och 3745g tung. Så visst växer hon vår dam. Tog upp att jag funderar på reflux men fick inte direkt känslan av att de lyssnade på mig (hon börjar nästan alltid ulka när man lägger henne på rygg, vissa dagar går de inte alls. Favoritställningen är att jag sitter upprätt och hon ligger i grodposition på min mage/bröst. Tog även upp hennes dåliga grepp vid amning men fick svar att jag skall bara fortsätta med amningsnapp. Tycker bara att hon sväljer så mycket luft då. Utan håller hon på att bara slicka vårtorna och bökar runt innan hon greppar tag

Fast att böka runt och smaka lite är väl normalt innan de hugger tag? Gjorde sonen och så gör även syster.

 

[vinkelina]

Fast att böka runt och smaka lite är väl normalt innan de hugger tag? Gjorde sonen och så gör även syster.

vet faktist inte vad som är normalt. Man märker dock att hon blir arg. Kan ta upp till 10 min innan hon går grepp.

 

[Pengy]

Alltså vi har det så jobbigt med sömnen dagtid. Vet snart inte hur vi ska överleva. När jag tänker på andra som kan söva ungen i vagnen och sen låta den stå blir jag helt tårögd.

Natten funkar ändå okej och då kan hon samsova med mig eller pappa och sen amma typ var tredje timme, men dagarna driver mig till vansinne. Somnar hon i vagnen måste den rulla konstant, gärna på ojämnt underlag. Ändå kan hon vakna efter en kvart och gallskrika. Hon somnar hyfsat lätt i sjal eller sele men sen måste man röra sig. Detgår inte stå stilla eller böja sig ner eller fixa lite mat eller plocka för då vaknar hon. Det hade väl varit okej om hon var vårt enda barn men vi har ju två små barn att ta hänsyn till och när jag är själv med båda måste jag ju kunna byta på storebror eller ge honom mat Jag skulle dessutom behöva vila på dagen men det går ju inte lägga sig med henne för då vaknar hon.

Sjukt jobbigt. Dessutom blir det inte bättre för att min mamma har noll förståelse för vår situation och tror att det bara är att köra ungen i vagnen eller lägga henne ner. Vi ber inte ens om hjälp längre fast vi skulle behöva.

Nu vet jag inte hur gammal er dotter är men kan ni prova att byta till sittdelen på vagnen? Vår lillebror var likadan och det har i faktiskt blivit bättre sen vi bytte till sittdelen och nu i efterhand ångrade jag att jag inte bytte tidigare. Kan ju vara värt ett försök, bara att byta tillbaka om det inte fungerar

 

[KarinStarfighter]

Nu vet jag inte hur gammal er dotter är men kan ni prova att byta till sittdelen på vagnen? Vår lillebror var likadan och det har i faktiskt blivit bättre sen vi bytte till sittdelen och nu i efterhand ångrade jag att jag inte bytte tidigare. Kan ju vara värt ett försök, bara att byta tillbaka om det inte fungerar

Hon är bara sex veckor så det känns lite väl tidigt, men med storebror bytte vi typ vid 4 månader eftersom han också avskydde liggdelen, och det var då han började accepterad att åka vagnen.

 

[Pengy]

Hon är bara sex veckor så det känns lite väl tidigt, men med storebror bytte vi typ vid 4 månader eftersom han också avskydde liggdelen, och det var då han började accepterad att åka vagnen.

Ja då var det lite väl tidigt. Hoppas det blir bättre längre fram för er

 

[Poison-heart]

Svärmor kan ju hjälpa till men jag tycker att det är rätt jobbigt att ha henne här så drar mig för det. Kan ändå inte sova om hon är här. I så fall lättare att lämna storebror hos dem så jag och sambon kan turas om med lilla. Nästa vecka är hans syster hemma på höstlov så då kan hon ta storebror nån dag. Situationen är okej när vi är hemma båda för då kan vi turas om men nästnästa vecka börjar sambon jobba tis-Tors så då är jag själv med barnen när storebror kommit hem från förskolan. Tyvärr blir det mycket TV när jag är hemma med båda men det känns som räddningen just nu

Förstår att det är kämpigt Angående tv-tid så blir det en del tv här med när jag är ensam med båda, vilket det känns som jag är jämt just nu.

Sambon har jobbat två lördagarsmorgnar i rad nu (plus veckodagarna) och jag längtar efter att få sova och lite avlastning. Inatt var lillan vaken mellan 03,30-05,00 och ville äta typ hela tiden och hade svårt att somna om. Sen när hon väl kom till ro så vaknar storebror.