Imorgon har vi RUL och jag är dödsnervös, trots att vi redan sett det lilla kvalstret 3ggr. Vi har bestämt oss för att ta reda på könet, om bm kan säga säkert vad det är. (Dvs inte "ja det skulle kunna vara en pojke vi ser, kanske..").
@Zata - du han få alla mina gravidsymtom också! Sjukskriven sedan snart 2månader pga hur jag mår.
Och hoppas att måendet blir bättre snart. Vilken vecka är du i nu? Givetvis är vi lika glada ändå men lite tagna på sängen. Lycka till idag!
Ang klädprat tidigare: jag har sytt mig två par helt fantastiska leggings med höööög mudd i midjan som går att vika ned. Trycker ingenstans och är allmänt underbara = jag bor i dem och lär behöva köpa mer tyg för att sy fler par.
Imorgon har vi RUL och jag är dödsnervös, trots att vi redan sett det lilla kvalstret 3ggr. Vi har bestämt oss för att ta reda på könet, om bm kan säga säkert vad det är. (Dvs inte "ja det skulle kunna vara en pojke vi ser, kanske..").
@Zata - du han få alla mina gravidsymtom också! Sjukskriven sedan snart 2månader pga hur jag mår.
För mig vände illamåendet efter vecka 20, sen v.24 är det borta (är i vecka. 40 nu). Så det finns hopp! Jag hade gett upp där i vecka 16-17 o trodde jag aldrig skulle få må bra igen@Jordgubblime - jag var HELT säker på att det var en flicka. Hundraåttioprocent. Så självklart var det en pojke!
Både jag och sambon (som var lika säker han) såg ut som fågelholkar och bara "Näe? Det är ju en flicka..?"
Tack! Allt såg bra ut och liten var både pigg och glad.
Jag är i V 19 (18+2) och börjar väl ge upp lite på tanken att få må bättre innan lillen är ute.
Men sen v. 24 till typ v.36 var de noll problem att var gravid Skryt lagomFör mig vände illamåendet efter vecka 20, sen v.24 är det borta (är i vecka. 40 nu). Så det finns hopp! Jag hade gett upp där i vecka 16-17 o trodde jag aldrig skulle få må bra igen
Haha så det kan bli@Jordgubblime - jag var HELT säker på att det var en flicka. Hundraåttioprocent. Så självklart var det en pojke!
Både jag och sambon (som var lika säker han) såg ut som fågelholkar och bara "Näe? Det är ju en flicka..?"
Tack! Allt såg bra ut och liten var både pigg och glad.
Jag är i V 19 (18+2) och börjar väl ge upp lite på tanken att få må bättre innan lillen är ute.
Men nu är det mindre än två veckor kvar till RUL. Helt galet vad tiden går fort! Förra gången tyckte jag det var en evighet till RUL men nu känns det som att jag nyss blev gravid. Kan ju ha att göra med att man har en viss liten 2-åring att ta hand om under tiden Men åhh du skulle ju inte se dettaSkryt lagom
Hehe. Hade inte velat haft ditt mående, fattar inte hur du överlevt! Vi ville inte veta om det blir en pojke eller flicka så det blir spännande att se vad det är för filur som dyker upp. Men måste vara skönt ändå att operationen blir av snart så rehabiliteringen kan börja. Men fy vad tufft..Haha set är bara för jag vet att det är en väldigt begränsad period jag mår såhär. Och för att jag kan börja räkna ner på allvar nu, 26 dagar kvar till bfMen åhh du skulle ju inte se detta
Haha, och jag har det svårt nog att tänka såHaha set är bara för jag vet att det är en väldigt begränsad period jag mår såhär. Och för att jag kan börja räkna ner på allvar nu, 26 dagar kvar till bf
och det med 2dagar till bf men hon verkar inte sugen på att komma ut Och jag är såååå klar med att vara gravid, inte helt Säker på att jag är redo för att föda i och för sig men men bara det börjar har man ju inget val Förstår att det känns lite läskigt och jobbigt med operation och rehab! Men är nog ändå lättare nu än när bebis kommer ut sedan, nu är ni ju åtminstone på samma ställe hela tidenVi var på stora ultraljudet i måndags och allt ser bra ut
Mitt knä ska opereras på fredag vilket känns både skönt och läskigt på samma gång. Redan nu vet jag att jag har 6 v på kryckor framför mig med ett ben som jag inte får stödja på och som är fastlåst i ett visst läge med en stor ortos. Är faktiskt riktigt jobbigt att behöva be om hjälp med princip allt och att inte kunna ta hand om min lille plutt. Sliter på relationen också när allt har blivit så här, svårt med närhet och allt det som behövs för att må bra, just nu är jag ju bara ett paket mer eller mindre. Hoppas även att jag ska känna mig lite gladare för bebisen i magen, just nu känner jag mig rätt så nollställd.
Jag har bestämt mig för att förtränga det faktum att bebisen ska ut någon gångHaha, och jag har det svårt nog att tänka så
Svimfärdig av att tänka på det och har sjukvårdsskräck så det räcker och bli över... Så nu blir det till att jaga telefontid till en läkare imorgon. Har beställt en sorts kapsel med järn och c-vitamin från apotea.se så hoppas att den vill stanna kvar i kroppen, annars kanske man måste få sprutor Jag har tagit Blutsaft i tablettform! Mycket bättre än saften som ärNån som fått börja ta järntillskott pga lågt blodvärde? Vilken sort funkar för er? Hade nu i v16 under 100 i blodvärde så blev beordrad att knapra järntabletter. Problemet är bara att jag kräks upp alla tabletter och blutsaft som jag hittat på apoteket
HATAR ATT VARA GRAVID!!!
Har väldigt svårt för att svälja tabletter som smakar järn, har multivitaminer nu och morgontabletten är med järn i. En kamp varje morgon att få i sig 
