JA!!! För drygt två månader sedan besökte jag en hönsuppfödare för att bara titta på lite olika raser. Blev som förryckt där, när en liten brun dunboll satt på en låda och tittade på mig... "Den kan jag ta direkt!" sa jag, och ändrade raskt mitt planerade studiebesök till en inköpsresa...
Efter att dock ha diskuterat fram lämpligt rasval (var ju eg ganska förberedd...
)stod vi vid den enorma äggkläckningsmaskinen, och jag var som ett barn i en godisbutik; "Tre såna, tre såna, fyra såna..." osv... Åkte hem med alla i en handduksvadderad låda som jag hrm... råkade ha fått med mig... Kycklingarna var dagsgamla, kläckning pågick fortfarande, de lades ihop i denna låda... Men idag hänger de strikt ihop rasvis! Festligt, jag kan inte förklara alls hur de tänker, men de är ALLTID tillsammans rasvis, trots att de inte haft nån speciell gemensam bakgrund med sina raskompisar! Och Anconan, vars två raskompisar tyvärr dog, är faktiskt en ensamvarg, söker sig lite till andra, men är oftast på eget stråt...
Kalla det var man vill, men nån form av rasism, i positivt eller negativt ordalag, finns det ju uppenbarligen...
De små kycklingarna i en stor gemensam hög under hemfärden... Alldeles alldeles färska, och lyckligt ovetande om att de kommer att söka sina gelikar....