Vilken resa du har gjort! :heart
Jag blir helt mållös faktiskt när jag läser din sammanfattning, även fast jag varit med på hela Bukeresan.
Det är helt otroligt att du har återhämtat dig så som du har gjort.
För andra kan det ta ett helt liv och inte ens då, för många.

På ett år! Fatta hur jävla bra du är @bumpo. :bump:
Du är värd vartenda dugg av den hjälp du har fått här, hos din familj och dina vänner.
Jag är så glad för din skull! :heart
Det är faktiskt en rätt sjuk resa. Jag har på mer eller mindre egen hand tagit mig från min hittills absoluta botten till en åtminstone acceptabel high. För även om jag haft massa stöd från min omgivning så har vården i många hänseenden inte varit direkt jättebra.

OCH HAN SKA INTE, KOMMER INTE, ATT VINNA!
 
Sen kom jul med allt vad det innebär och bortser vi från att jag överdoserade på människor vid halv elva på kvällen SÅ HADE JAG INTE EN ENDA ÅNGESTATTACK PÅ HELA JULHELGEN!!! Nyårsafton var min. Igen. Så som jag alltid haft nyårsafton som min. Jag kan ha varit way overdressed för den rätt normala hemmafesten jag var på men vafaan, det var nyår och jag kom min balklänning. What's a girl suppose to do liksom?

Inte en möjlighet att du var overdressed. Du har för mycket att ta igen för att man ska kunna säga något sådant :)
 
Jag har följt tråden i tysthet, och nu sitter jag med tårar i ögonen - av glädje. Du har gjort en fantastisk resa och jag blir så glad av att höra att du mår bättre och bättre! :banana:
 
Okej, jag har fått datum för frigivningen nu och jag mår skit. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle påverka mig så mycket som det faktiskt gör och det stör mig. Jag var beredd på viss ångest i samband med beskedet, det vore konstigt annars, men jag var inte på långa vägar beredd på känslan av otrygghet, 'kolla över axeln'-mentalitet och mer eller mindre undvikande strategi jag har anpassat mig till.

Det påverkar mitt dagliga liv och det gillar jag inte alls. Som tur är ska jag till öppenvården i morgon så då hoppas jag att jag får lite avlastning. Nu funkar det faktiskt rätt bra. Efter byte av kontaktperson, någon terapi har fortfarande inte kommit i gång och mitt cyniska ja hade rätt. Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.
 
Okej, jag har fått datum för frigivningen nu och jag mår skit. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle påverka mig så mycket som det faktiskt gör och det stör mig. Jag var beredd på viss ångest i samband med beskedet, det vore konstigt annars, men jag var inte på långa vägar beredd på känslan av otrygghet, 'kolla över axeln'-mentalitet och mer eller mindre undvikande strategi jag har anpassat mig till.

Det påverkar mitt dagliga liv och det gillar jag inte alls. Som tur är ska jag till öppenvården i morgon så då hoppas jag att jag får lite avlastning. Nu funkar det faktiskt rätt bra. Efter byte av kontaktperson, någon terapi har fortfarande inte kommit i gång och mitt cyniska ja hade rätt. Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.

Jag har inte något vettigt att säga men *stor megakram* :heart
 
biteme_bigarmhug.gif
 
Okej, jag har fått datum för frigivningen nu och jag mår skit. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle påverka mig så mycket som det faktiskt gör och det stör mig. Jag var beredd på viss ångest i samband med beskedet, det vore konstigt annars, men jag var inte på långa vägar beredd på känslan av otrygghet, 'kolla över axeln'-mentalitet och mer eller mindre undvikande strategi jag har anpassat mig till.

Det påverkar mitt dagliga liv och det gillar jag inte alls. Som tur är ska jag till öppenvården i morgon så då hoppas jag att jag får lite avlastning. Nu funkar det faktiskt rätt bra. Efter byte av kontaktperson, någon terapi har fortfarande inte kommit i gång och mitt cyniska ja hade rätt. Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.

Jag har inte heller nåt vettigt att säga heller mer än stor kram till dig! :heart Skönt att din nya kontakt verkar bra! Det bådar iaf gott :up:
 
Så skönt att nya kontakten är bra.Det gör så mycket på sig. Helt sjukt att din terapi inte ens har kommit igång och han har ett datum när hans helvete är över :crazy:
Stor Kram
 
Okej, jag har fått datum för frigivningen nu och jag mår skit. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle påverka mig så mycket som det faktiskt gör och det stör mig. Jag var beredd på viss ångest i samband med beskedet, det vore konstigt annars, men jag var inte på långa vägar beredd på känslan av otrygghet, 'kolla över axeln'-mentalitet och mer eller mindre undvikande strategi jag har anpassat mig till.

Det påverkar mitt dagliga liv och det gillar jag inte alls. Som tur är ska jag till öppenvården i morgon så då hoppas jag att jag får lite avlastning. Nu funkar det faktiskt rätt bra. Efter byte av kontaktperson, någon terapi har fortfarande inte kommit i gång och mitt cyniska ja hade rätt. Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.
Undrar om den gamla kontakten är samma som sa åt mig att jag måste ha en partner för det var därför jag var så deppad då vi är skapta att vara två.
Gick aldrig dit igen
 
Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.

Undrar om den gamla kontakten är samma som sa åt mig att jag måste ha en partner för det var därför jag var så deppad då vi är skapta att vara två.
Gick aldrig dit igen

Men vad ÄR DET FÖR STOLPSKOTT?! O_o
 
Okej, jag har fått datum för frigivningen nu och jag mår skit. Jag trodde helt ärligt inte att det skulle påverka mig så mycket som det faktiskt gör och det stör mig. Jag var beredd på viss ångest i samband med beskedet, det vore konstigt annars, men jag var inte på långa vägar beredd på känslan av otrygghet, 'kolla över axeln'-mentalitet och mer eller mindre undvikande strategi jag har anpassat mig till.

Det påverkar mitt dagliga liv och det gillar jag inte alls. Som tur är ska jag till öppenvården i morgon så då hoppas jag att jag får lite avlastning. Nu funkar det faktiskt rätt bra. Efter byte av kontaktperson, någon terapi har fortfarande inte kommit i gång och mitt cyniska ja hade rätt. Min gamla kontakt var helt värdekass hen sa vid något tillfälle att 'jo men det förstår du väl bumpo att alla uppbrott är jobbiga'. :banghead: Tack gode gud att den nya är awesome.

Jämförde denna personen på riktigt ditt uppbrott med en som misshandlat dig, med ett vanligt "break up" :down:
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 146
Senast: Amk
·
R
Kropp & Själ Vet inte vart jag ska börja, jag mår så fruktansvärt dåligt. Hela livet är upp och ner och jag vill bara gråta och skrika allt jag kan...
Svar
16
· Visningar
2 121
Senast: Raderad medlem 131045
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp