Hjälp mig med denna undersökning!

[Badger]

Precis frågan "hur gjorde du" (gick till bibblan) och "varför" (för att veta mer
så jag kunde skriva om det) är ju det jag gav som ex på hade varit bra om det funnits. Dvs bara en rent vetskap om att på högre nivå "skriver man inte bara" utan då kommer metoder osv.
Särskilt som vi skulle formulera hypoteser och slutsatser. På jävligt basic nivå såklart. Men i samband med det hade man på lika basic nivå kunnat ta in att det finns metod med, hur man gjort och varför. Det räcker liksom

Jo absolut, jag tycker att man ska veta vad man gör och varifrån man får infon. Men jag tycker inte man behöver lägga för mycket i det. Gäller bara att klara grunden varför, varifrån och kunna svara på de frågorna. Jag tror att om man pratar om metod, reliabilitet, validitet, hypotes osv så kommer barnen, vissa av dem, koncentrera sig på ord istället för på det enkla de behöver presentera, hur, vad, varför, varifrån. (sedan på universitetet kan de få fördjupa kunskaperna i det, när de liksom smakat lite har grunden lagts för att senare förstå.)

 

[Alexandra_W]

Jo absolut, jag tycker att man ska veta vad man gör och varifrån man får infon. Men jag tycker inte man behöver lägga för mycket i det. Gäller bara att klara grunden varför, varifrån och kunna svara på de frågorna. Jag tror att om man pratar om metod, reliabilitet, validitet osv så kommer barnen, vissa av dem, koncentrera sig på ord istället för på det enkla de behöver presentera, hur, vad, varför, varifrån. (sedan på universitetet kan de få fördjupa kunskaperna i det, när de liksom smakat lite har grunden lagts för att senare förstå.)

Och jag har upprepat sagt att det inte är det jag är ute efter. Det behövs heller inte för metod. Det finns andra metoder än enkäter

Men att just få beskriva varifrån och varför är det jag önskar hade funnits med på min tid i gymnasiet. Varken mer eller mindre.

 

[Badger]

Precis frågan "hur gjorde du" (gick till bibblan) och "varför" (för att veta mer
så jag kunde skriva om det) är ju det jag gav som ex på hade varit bra om det funnits. Dvs bara en rent vetskap om att på högre nivå "skriver man inte bara" utan då kommer metoder osv.
Särskilt som vi skulle formulera hypoteser och slutsatser. På jävligt basic nivå såklart. Men i samband med det hade man på lika basic nivå kunnat ta in att det finns metod med, hur man gjort och varför. Det räcker liksom

Joo men om det inte fanns med för dig så kanske det var en viss lärares tveksamma insats? Det är nog meningen att det ska finnas, men olika lärare har ju olika sätt att genomföra läroplan. För på den nivån tror jag nog vi körde på gymnasiet i alla fall, till och med på 90-talet. Hur, var, varifrån. Även om handledningen var varierande i entusiasm från lärarens sida och "undersökningen" bestod i att läsa en bunt böcker man hittade själv, kanske gå någon kurs och sedan sammanställa i en uppsats med källor. Skrev i historia.

Sedan våra första PM på universitetet var inte alls att de slängde ut oss i kylan, där fanns metodföreläsningen osv och handledningen. På två olika universitet/högskolor i samma omfattning på båda så det var inte en som stack ut. Handledningen på universitetet var ju precis så som den ska vara, en föreläsning och läs den här litteraturen och sedan kritik av resultatet och att höra kritik av alla andra som gjorde PM och få kritisera alla andra.

 

[Badger]

Kanon! Då har det hänt en hel del sen min tid

Osäker, hon pratar ju om det vanliga arbetet på gymnasiet som funnits sedan 90-talet, minst. Men det är möjligt att de lagt till en metodföreläsning på det.

 

[Badger]

”Synen på kunskap är skolans största problem” skriver några forskare i en debattartikel och fortsätter "Det är alltför stort fokus på eget sökande efter information i dagens skola. Kunskap ses i första hand som något subjektivt."

Jag håller med.

Exakt, och jag hörde precis en intervju med Viralgranskaren (journalist tidigare Metro) han stöter på jätteproblem när det gäller källkritik i skolan. Vissa av barnen är så källkritiska att de inte tror någonting de läser överhuvudtaget. Vilket gör att de inte kan ta in nya sätt att se på saker när de får nya fakta, eftersom de inte kan tro på faktan (från skolboken, från universitetet, från vit maktsidan är allt värt lika för dem). De saknar helt förmåga att skilja det ena från det andra men är fortfarande skadade av att folk har försökt lära dem skillnaden på ett för komplicerat sätt. De verkar inte klara av begreppen! De kan inte skilja mellan forskningsartiklar och vaken.se och vet inte hur man kan skilja dem. (äh kan länka till intervjun för den nyfikne)

Det är därför jag oroar mig om man "lär" dem begrepp som metod, hypotes, reliabilitet innan de lärt sig hur, var, varför, vem, varifrån. Är rädd att de inte lär sig innebörden, bara tagwords utan innebörd. Bättre att lära sig innebörden som på den gamla goda tiden .

 

[Alexandra_W]

Joo men om det inte fanns med för dig så kanske det var en viss lärares tveksamma insats? Det är nog meningen att det ska finnas, men olika lärare har ju olika sätt att genomföra läroplan. För på den nivån tror jag nog vi körde på gymnasiet i alla fall, till och med på 90-talet. Hur, var, varifrån. Även om handledningen var varierande i entusiasm från lärarens sida och "undersökningen" bestod i att läsa en bunt böcker man hittade själv, kanske gå någon kurs och sedan sammanställa i en uppsats med källor. Skrev i historia.

Sedan våra första PM på universitetet var inte alls att de slängde ut oss i kylan, där fanns metodföreläsningen osv och handledningen. På två olika universitet/högskolor i samma omfattning på båda så det var inte en som stack ut. Handledningen på universitetet var ju precis så som den ska vara, en föreläsning och läs den här litteraturen och sedan kritik av resultatet och att höra kritik av alla andra som gjorde PM och få kritisera alla andra.

Jag läste ju program enligt PBL/PBI. Dvs de kastar verkligen ut på djupt vatten. Säkert därför jag extra mkt saknade att ens veta att det fanns metod

 

[mandalaki]

Exakt, och jag hörde precis en intervju med Viralgranskaren (journalist tidigare Metro) han stöter på jätteproblem när det gäller källkritik i skolan. Vissa av barnen är så källkritiska att de inte tror någonting de läser överhuvudtaget. Vilket gör att de inte kan ta in nya sätt att se på saker när de får nya fakta, eftersom de inte kan tro på faktan (från skolboken, från universitetet, från vit maktsidan är allt värt lika för dem). De saknar helt förmåga att skilja det ena från det andra men är fortfarande skadade av att folk har försökt lära dem skillnaden på ett för komplicerat sätt. De verkar inte klara av begreppen! De kan inte skilja mellan forskningsartiklar och vaken.se och vet inte hur man kan skilja dem. (äh kan länka till intervjun för den nyfikne)

Så är det ju här på Buke också. Folk hänvisar till källkritik för att slippa bli motbevisade - Nej det där tror jag inte på för jag är källkritisk.

(Viralgranskaren är hel redaktion, en del av Metro. https://www.metro.se/artikel/om-viralgranskaren. Gissar att det kanske var Jack Werner du hörde, han startade den och förknippas ofta med den.)

 

[Badger]

Jag läste ju program enligt PBL/PBI. Dvs de kastar verkligen ut på djupt vatten. Säkert därför jag extra mkt saknade att ens veta att det fanns metod

Joo, jag kan förstå att det blir ett extra stort problem då och att det blir väldigt kritiskt. Samtidig har väl just PBL fått ganska mycket kritik som inlärningsmetod just för att det lätt kan bli väldigt fel. Jag har bara läst lite ytligt om det men det krävde väldigt bra lärare för att fungera.

Jag fick ju vanlig katederundervisning (men lite för mycket värdelöst "eget arbete" hade smugit sig in redan då) och där fanns det i den mängd som behövdes för uppsatsen sista året och det var en bra grund för att göra mängder av PM på A- o B- nivå, dessa var en bra grund för uppsats på C-nivå, vilken var en bra grund för uppsats på D-nivå. Om sedan D-nivån gav en bra grund för avhandling vet jag inte (av naturliga skäl). 90-tal som sagt.

 

[mandalaki]

Fast den bästa jag har i kategorin "Jag vill inte läsa din länk för där kommer det att framgå att jag har fel" handlade inte om källkritik utan var "Nej, jag öppnar inte främmande länkar, de kan vara virus".

Det var en debattartikel i Aftonbladet jag hade länkat till

 

[Badger]

Så är det ju här på Buke också. Folk hänvisar till källkritik för att slippa bli motbevisade - Nej det där tror jag inte på för jag är källkritisk.

(Viralgranskaren är hel redaktion, en del av Metro. https://www.metro.se/artikel/om-viralgranskaren. Gissar att det kanske var Jack Werner du hörde, han startade den och förknippas ofta med den.)

Så var det säkert! han var frilans nu men viralgranskaren finns ju kvar på Metro.

 

[mandalaki]

Så var det säkert! han var frilans nu men viralgranskaren finns ju kvar på Metro.

Både han - och de - är grymt bra!

 

[Badger]

Fast den bästa jag har i kategorin "Jag vill inte läsa din länk för där kommer det att framgå att jag har fel" handlade inte om källkritik utan "Nej, jag öppnar inte främmande länkar, de kan vara virus".

Det var en debattartikel i Aftonbladet jag hade länkat till

"ingen" klickar ju på länkar så vissa diskussioner blir ju helt knasiga. All information finns i länkar på sidan 1 men fortfarande sida 7 frågar folk frågor som är besvarade i länkar. (Abortdiskussionen tex).

Sedan är ju problemet på Facebook också (har jag hört) att folk till och med kommenterar artiklar utan att ha läst dem ! Bara på rubriken, den som oftast inte ens artikelförfattaren sätter själv.

 

[Alexandra_W]

Joo, jag kan förstå att det blir ett extra stort problem då och att det blir väldigt kritiskt. Samtidig har väl just PBL fått ganska mycket kritik som inlärningsmetod just för att det lätt kan bli väldigt fel. Jag har bara läst lite ytligt om det men det krävde väldigt bra lärare för att fungera.

Jag fick ju vanlig katederundervisning (men lite för mycket värdelöst "eget arbete" hade smugit sig in redan då) och där fanns det i den mängd som behövdes för uppsatsen sista året och det var en bra grund för att göra mängder av PM på A- o B- nivå, dessa var en bra grund för uppsats på C-nivå, vilken var en bra grund för uppsats på D-nivå. Om sedan D-nivån gav en bra grund för avhandling vet jag inte (av naturliga skäl). 90-tal som sagt.

Jag är rätt tudelad till det. Det fungerade ju uppenbarligen, och för att lära ut en metod (inte sådan för att skriva arbeten) är den nog extra bra rent så jämfört med lärarledda lektioner. Samtidigt så är jag lite anti till både vad man initialt utsätter eleverna för - och om det initialt verkligen är bästa sättet.

Men det fungerat, det är otroligt uppskattat hos arbetsgivarna sen osv.

När jag satt och skrev rent mina anteckningar inför tentan på första terminen insåg jag det fanns rejäla tokfel i dem på vissa ställen. Att jag fyra månader senare själv ser felen visar ju att jag lärt mig rätt. Samtidigt har jag svårt att se nyttan med att låta grupper av elever stå och redovisa felaktigheter för andra elever som inte heller förmår upptäcka dem.

Dock så var det VÄLDIGT olika hur lärarna tolkat det hela. Vi hade en "radikal" sådan. När vi bad om hjälp fick vi svaret "lös problemet". När vi förklarade att vi inte kan, inte en jävel i hela klassen fattar nåt så blev svaret "då får ni prova ställa er frågan på ett annat sätt och lösa problemet". Man fick aldrig hjälp. Seminariet kring det där som ingen fattade avslutades abrupt mitt i med att läraren konstaterade att det var slöseri med tid, vi hade uppenbart inte läst på. Det hade vi men vi förstod inte.

Andra lärare grep in om studenterna fattat helt galet eller helt kört fast. SÅ tycker jag det är helt okej.

Men, det blev väldigt jobbigt för väldigt många. Jag tror vi alla på ett eller annat vis funderade på att hoppa av mitt i första terminen. Dock så när bitarna föll på plats så blev det rena heureka-moments. Så verkligen både bu och bä. Men det blev en extremt stor skillnad jämfört med gymnasiet både för de som kom direkt därifrån och sådana som likt mig gjort annat emellan. Metoddelen verkade inte vara lättare för de som kom direkt - men det är ju omöjligt säga om det beror på individerna eller systemet.

 

[Badger]

Jag är rätt tudelad till det. Det fungerade ju uppenbarligen, och för att lära ut en metod (inte sådan för att skriva arbeten) är den nog extra bra rent så jämfört med lärarledda lektioner. Samtidigt så är jag lite anti till både vad man initialt utsätter eleverna för - och om det initialt verkligen är bästa sättet.

Men det fungerat, det är otroligt uppskattat hos arbetsgivarna sen osv.

När jag satt och skrev rent mina anteckningar inför tentan på första terminen insåg jag det fanns rejäla tokfel i dem på vissa ställen. Att jag fyra månader senare själv ser felen visar ju att jag lärt mig rätt. Samtidigt har jag svårt att se nyttan med att låta grupper av elever stå och redovisa felaktigheter för andra elever som inte heller förmår upptäcka dem.

Dock så var det VÄLDIGT olika hur lärarna tolkat det hela. Vi hade en "radikal" sådan. När vi bad om hjälp fick vi svaret "lös problemet". När vi förklarade att vi inte kan, inte en jävel i hela klassen fattar nåt så blev svaret "då får ni prova ställa er frågan på ett annat sätt och lösa problemet". Man fick aldrig hjälp. Seminariet kring det där som ingen fattade avslutades abrupt mitt i med att läraren konstaterade att det var slöseri med tid, vi hade uppenbart inte läst på. Det hade vi men vi förstod inte.

Andra lärare grep in om studenterna fattat helt galet eller helt kört fast. SÅ tycker jag det är helt okej.

Men, det blev väldigt jobbigt för väldigt många. Jag tror vi alla på ett eller annat vis funderade på att hoppa av mitt i första terminen. Dock så när bitarna föll på plats så blev det rena heureka-moments. Så verkligen både bu och bä. Men det blev en extremt stor skillnad jämfört med gymnasiet både för de som kom direkt därifrån och sådana som likt mig gjort annat emellan. Metoddelen verkade inte vara lättare för de som kom direkt - men det är ju omöjligt säga om det beror på individerna eller systemet.

Gissningsvis är det väl väldigt bra som en del i ett utbildningssystem? Men det passar nog inte alla varken alla lärare eller alla elever som stående helt ensamt, men säkert några.

Samtidigt så får ju lärare det jobb de får ofta (dvs inte bara dedikerade PBL lärare hamnar på den skolan) och elever väljer utan att kanske veta om det passar dem (sen är det svårt att byta).

Att lyssna på andra personers redovisningar av felaktigheter känns ju som slöseri på tid lite (själv vet jag att jag inte lyssnade på redovisningar, vilket i det fallet ju är både bra och dåligt, men det är ju jag). Skulle nog trott att det i så fall även skulle ingått att alla läst varandras arbeten och kritiserat deras utförande för att kvalitetssäkra.

Det kan ju säkert vara ett oerhört ineffektivt inlärningssätt tidsmässigt om det är det enda sättet. Någonstans måste ju kunskapen i världen gå framåt, man måste kunna stå på någons axlar och slippa uppfinna hjulet själv. Samtidigt som det säkert är oerhört effektivt på vissa ämnen, visst är det vanligt på juridiken? på universitetet och väldigt passande.

 

[Badger]

”Synen på kunskap är skolans största problem” skriver några forskare i en debattartikel och fortsätter "Det är alltför stort fokus på eget sökande efter information i dagens skola. Kunskap ses i första hand som något subjektivt."

Jag håller med.

Jag med.
Samtidigt är det några vänner som är lärare som hävdar att de/skolan redan börjat vända och sträva ifrån det tänket. Men de kanske är tidiga, det kanske är på g.

 

[Alexandra_W]

Gissningsvis är det väl väldigt bra som en del i ett utbildningssystem? Men det passar nog inte alla varken alla lärare eller alla elever som stående helt ensamt, men säkert några.

Samtidigt så får ju lärare det jobb de får ofta (dvs inte bara dedikerade PBL lärare hamnar på den skolan) och elever väljer utan att kanske veta om det passar dem (sen är det svårt att byta).

Att lyssna på andra personers redovisningar av felaktigheter känns ju som slöseri på tid lite (själv vet jag att jag inte lyssnade på redovisningar, vilket i det fallet ju är både bra och dåligt, men det är ju jag). Skulle nog trott att det i så fall även skulle ingått att alla läst varandras arbeten och kritiserat deras utförande för att kvalitetssäkra.

Det kan ju säkert vara ett oerhört ineffektivt inlärningssätt tidsmässigt om det är det enda sättet. Någonstans måste ju kunskapen i världen gå framåt, man måste kunna stå på någons axlar och slippa uppfinna hjulet själv. Samtidigt som det säkert är oerhört effektivt på vissa ämnen, visst är det vanligt på juridiken? på universitetet och väldigt passande.

Vanligt inom juridik ja. Och nog ett av de ställen det passar bäst. Det handlar ju om att lära sig den juridiska metoden och att tillämpa den, och mindre om att lära sig "ren sakkunskap". Samtidigt gäller det ju i större eller mindre mån på ett antal utbildningar.

Idealiskt skulle jag tycka vara en gedigen introduktion och sen PBL

 

[inverterad]

Osäker, hon pratar ju om det vanliga arbetet på gymnasiet som funnits sedan 90-talet, minst. Men det är möjligt att de lagt till en metodföreläsning på det.

Hon, menar du mig? Gymnasiearbetet är väldigt annorlunda mot hur det bedrevs på 90-talet - i och med GY11 definierades på ett mycket tydligare sätt att hela årskurs 3 och framför allt gymnasiearbetet på teoretiska program skulle leda fram till akademiska studier, och därför är det också tydligare definierat vad studenterna behöver för att klara av uppgiften. GY-arbetet är också bara godkänt eller icke godkänt vilket gör att G-nivån är ganska hög, och utan godkänt GY-arbete får studenten inte fullständiga betyg och kan då inte söka till högskola eller universitet. Så det har hänt en hel del de senaste åren. Sen funkar det förstås inte prickfritt i praktiken överallt, men andemeningen är tydlig - GY-arbetet ska förbereda studenten för vidare studier.

 

[Badger]

Hon, menar du mig? Gymnasiearbetet är väldigt annorlunda mot hur det bedrevs på 90-talet - i och med GY11 definierades på ett mycket tydligare sätt att hela årskurs 3 och framför allt gymnasiearbetet på teoretiska program skulle leda fram till akademiska studier, och därför är det också tydligare definierat vad studenterna behöver för att klara av uppgiften. GY-arbetet är också bara godkänt eller icke godkänt vilket gör att G-nivån är ganska hög, och utan godkänt GY-arbete får studenten inte fullständiga betyg och kan då inte söka till högskola eller universitet. Så det har hänt en hel del de senaste åren. Sen funkar det förstås inte prickfritt i praktiken överallt, men andemeningen är tydlig - GY-arbetet ska förbereda studenten för vidare studier.

Ok, det förberedde då med . Men antagligen berodde det på enskild lärare med hög kompetens i så fall? Bra om de diskuterar informationsinhämtning, källor och behandling dock.

 

[mandalaki]

"ingen" klickar ju på länkar så vissa diskussioner blir ju helt knasiga. All information finns i länkar på sidan 1 men fortfarande sida 7 frågar folk frågor som är besvarade i länkar. (Abortdiskussionen tex).

Sedan är ju problemet på Facebook också (har jag hört) att folk till och med kommenterar artiklar utan att ha läst dem ! Bara på rubriken, den som oftast inte ens artikelförfattaren sätter själv.

Länkar till fakta tycker jag är bra. Men själv öppnar jag sällan länkar när folk skriver Titta här, här är forskning! Då har de ofta googlat, tagit någon träff på måfå, den går till en studie av ett forskarlag jag inte kan bedöma vid ett universitet jag aldrig hört talats om. Och den som länkat är ofta lika okunnig som jag på båda punkterna.

 

[inverterad]

Ok, det förberedde då med . Men antagligen berodde det på enskild lärare med hög kompetens i så fall? Bra om de diskuterar informationsinhämtning, källor och behandling dock.

Jag menar att ämnesplanen är tydligare definierad och riktad mot förberedelse för fortsatta studier och det ska också i teorin borga för större likvärdighet mellan skolor. Källkritik och informationshämtning finns med som kunskapskrav i nästan alla ämnen från årskurs 1 till 3 på teoretiska program, på olika sätt, plus att de då får 100 p GY-arbete som är tänkt att vara en light-version av en akademisk undersökning. Så att elever i dagens skola på teoretiska program ska få mer av denna vara än de fick innan är rätt tydligt.