Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

[skogstomten]

men givetvis andra raser med.

Nu har jag mest bara koll på fjordhästar ur avels synpunkt, så jag kan bara fundera där ur, men det går säkert att jämföra med en del andra raser.

För några år sedan var hingstlinjerna något som togs upp i medlemstidningen för fjordhästarna. Spännande att läsa om och kul att få reda på lite mer om de som användes mycket och utgjorde en stor grund.
MEN har de överhuvudtaget någon betydelse idag?
Det står ju tex hingstlinje Bergfast.
Men då räknas det väl i hingstar nedstigande led?
Alla det övriga då? om det står hingslinje -xxx på pappan , men större delen av andra släktingar kanske har mer från andra linjer.

Kan någon förklara meningen med det hela?
Jag förstår inte nyttan med det, genetiskt sett...

 

[fjordinghanna]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

jag jag tror att det är längre bak istammen man får kolla. Jo jag läste också de där artiklarna. Det var någon som skrev bland annat att hon tyckte folk var skumma som jämt betäckte med samma hingst libjer, det är väl rätt naturligt att man fegar och betäcker med en hingst som har bra stamm.. Själv har vi provat på torjus och cheen femtio. Men förra året provade vi på en mindre känd stamm, vi betäckte med torps gusten, den hästen har ju gjort så enormt bra prestationer!

 

[Pinge]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Men förra året provade vi på en mindre känd stamm, vi betäckte med torps gusten, den hästen har ju gjort så enormt bra prestationer!

Det verkar som vi känner varann??

 

[Atle]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

MEN har de överhuvudtaget någon betydelse idag?
Det står ju tex hingstlinje Bergfast.
Men då räknas det väl i hingstar nedstigande led?
Alla det övriga då? om det står hingslinje -xxx på pappan , men större delen av andra släktingar kanske har mer från andra linjer.

Kan någon förklara meningen med det hela?
Jag förstår inte nyttan med det, genetiskt sett...

Inom russen har det i flera stamböcker skrivits om de olika hingstlinjerna. Där är det så att tappar man bort en linje så är den borta för alltid. Där har de också poängterat vilka hingstlinjer det borde fram hingstar ur. Det är också intressant att se och jämföra hingstlinjerna över tiden. De har inom russen växlat över helt från Raketen och Gullding. Klippman har stått sig och Rajmans ättlingar har brett ut sig.

Jag tror att inom mindre raser där man inte kan plocka in hästar utifrån är det viktigt att bevara den genetiska bredden. Blir den för smal kan inavelseffekter göra sig gällande.

Precis som du skriver, om jag tolkar dig rätt, är inte hingstlinjen det enda de brås på. Men bevarar du hingstlinjen så kan du aldrig tappa bort det påbrå han ändå bär på. Som far till ston och längre tillbaka på mödernesidan är det lättare att tappa bort de gener de bär på. Ston är så många fler och kan ha en stort antal olika kombinationer bakom sig. Dessutom lämnar de så många färre avkommor jämfört med vad en hingst kan göra.

För att göra jämförelse med nordsvensken som jag känner till mest så skrivs det alltid om Benus och Valde som lämnade så otroligt med stamboksförda hingstar. Idag finns en hingstlinje från Benus och två från Valde. Jag skulle gärna se att de båda hingstlinjerna bredde ut sig lite mera i framtiden.

 

[skogstomten]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Inom russen har det i flera stamböcker skrivits om de olika hingstlinjerna. Där är det så att tappar man bort en linje så är den borta för alltid. Där har de också poängterat vilka hingstlinjer det borde fram hingstar ur. Det är också intressant att se och jämföra hingstlinjerna över tiden. De har inom russen växlat över helt från Raketen och Gullding. Klippman har stått sig och Rajmans ättlingar har brett ut sig.

Men om det är ett sto som fått många många avkommor, stoet har den ovanligare hingstlinjen på sin faders sida (eller moderns med för den delen), då räknas ju inte det avkommorna som det "ovanliga" bevarande värda om de råkar ha en pappa från en vanligare hingstlinje?
Det är där det tokiga kommer tycker jag, har man någon genetiskt behov?
Sen att det ä kul att bevara gamla "traditioner" och så det är en hel annan skoj sak.

på mödernesidan är det lättare att tappa bort de gener de bär på. Ston är så många fler och kan ha en stort antal olika kombinationer bakom sig. Dessutom lämnar de så många färre avkommor jämfört med vad en hingst kan göra.

Ja men en avelshingst har väl lika mycket från sin moders brokiga förflutna i sina gener?

 

[skogstomten]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

jag jag tror att det är längre bak istammen man får kolla. Jo jag läste också de där artiklarna. Det var någon som skrev bland annat att hon tyckte folk var skumma som jämt betäckte med samma hingst libjer, det är väl rätt naturligt att man fegar och betäcker med en hingst som har bra stamm.. Själv har vi provat på torjus och cheen femtio. Men förra året provade vi på en mindre känd stamm, vi betäckte med torps gusten, den hästen har ju gjort så enormt bra prestationer!

Ja klart att man ska testa olika och mindra kända stammar, allra helst om du har ett jätte bra avelssto.
Men jag får ändå inte in i mig tjocka skalle på vilket sätt hingstlinjerna som ju ändå är så extremt uppblandade vid det här laget har för effekt, annat än bevarandet av gamla traditioner, vilket i sig är rätt viktigt.

Men är det inte viktigare att se till att dels betäcka med hingstar med lite mindre använd stam OCH se till sitt sto vad som behöver kompletteras?

Äsch jag bara bluddrar och det var inget viktigt eller kritik i det hela, mest bara nyfikenhet eftersom det i min hjärna verkar så långt borta för att ha faktisk betydelsei aveln.

 

[Atle]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Men om det är ett sto som fått många många avkommor, stoet har den ovanligare hingstlinjen på sin faders sida (eller moderns med för den delen), då räknas ju inte det avkommorna som det "ovanliga" bevarande värda om de råkar ha en pappa från en vanligare hingstlinje?

Om jag fortsätter att ta exempel från russen så finns det hingstar med väldigt många hingstar efter sig med olika mödrar. Då finns det möjlighet att välja en hingst med lita udda möderne. Längre fram får man se vilka av hingstarna som kommer att hänga kvar. Bara för att man ser till att hingstlinjen lever kvar får man inte glömma stona!

Det är där det tokiga kommer tycker jag, har man någon genetiskt behov?

Om jag tar det exemplet från nordsvensken om Valdes stora antal söner. Hur många av dem tror du finns kvar ens på stosidan? Jag tror de är mer eller mindre borta. Därför är det aldrig farligt att släppa in många hingstar efter en hingst bara man ser till att man får med alla hingstlinjer in i framtiden. Sedan kan man ju alltid diskutera vad som är en hingstlinje...Inom nordsvensken och dölen finns egentligen bara två, Toftebrun och Veikle-Balder, om man ska hårddra det.

Ja men en avelshingst har väl lika mycket från sin moders brokiga förflutna i sina gener?

Naturligtvis har hingsten lika mycket från stoet. Därför är det viktigt att det blir en spridning på vilka stostammar som lämnar avelshingstar också.

 

[fjordinghanna]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Det verkar som vi känner varann??

jaså du fanns här

 

[lycka]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Jag blir också lite fundersam över hingstlinjernas betydelse. Tittar man på fjordhästarna så stammar ju samtliga hingstlinjer från Gange Rolv I 42, därifrån grenar de sig i sinom tid ut sig till de fyra som finns idag. 3 av linjerna kommer i rakt nedstigande led från Gange Rolvs sonsonson Njåål 166, däremot Håkonlinjen kommer från en annan gren av Gange Rolvs söner ( Håkon är 5.te generationen hingstar efter honom).
Njåål var egentligen inte heller en renrasig fjording, hans mormor skall ha varit en brun märr, således troligen en dölekorsning.
För mig är det här med hingstlinjerna trevlig kuriosa, jag tänker inte alls på dem när jag väljer hingst till mina ston, då får önskan om bättre exteriör, gång, egna prestationer och då inte enbart att det är en högpoängare exteriört.
Om det nu är så otroligt viktigt att behålla hingstlinjerna varför använder man inte de hingstar som finns kvar på extremt högt poängbedömda ston för att få fram en ev hingst som kan axla manteln efter sin pappa?
Provade själv för ett par år sedan att annonsera för att få låna ett sådant sto för betäckning med Bums 193 som jag hade på station då, då jag inte ansåg att mitt eget sto var bra nog. Inga svar - och då är ändå Bums en fantastiskt trevlig individ med mycket prestation både som allroundvinnare på RIKS, brukskörning samt meriter på dressyrsidan samt fantastiska gångarter.
Hur många ston fick Pegasus (Öyarblakken) betäcka innan han kastrerades hur många föl är Priffe (Bergfast) pappa till, sina fina körtävlingsmeriter till trots, Leo borde ju också var intressant (Bergfast)! Temperament och Furubäcks Seger lyckas ju hålla Håkonblodet vid liv iallafall.
Ja, det är många tankar man kan ha om svensk fjordhästavel, det värsta är väl ändå de katastofala betäckningssiffrorna, snart får vi väl anse fjordhästen som en utrotningshotad ras! (Usch, vilka dystra nyårstankar)

 

[skogstomten]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Jag blir också lite fundersam över hingstlinjernas betydelse. Tittar man på fjordhästarna så stammar ju samtliga hingstlinjer från Gange Rolv I 42, därifrån grenar de sig i sinom tid ut sig till de fyra som finns idag. 3 av linjerna kommer i rakt nedstigande led från Gange Rolvs sonsonson Njåål 166, däremot Håkonlinjen kommer från en annan gren av Gange Rolvs söner ( Håkon är 5.te generationen hingstar efter honom).
Njåål var egentligen inte heller en renrasig fjording, hans mormor skall ha varit en brun märr, således troligen en dölekorsning.
För mig är det här med hingstlinjerna trevlig kuriosa, jag tänker inte alls på dem när jag väljer hingst till mina ston, då får önskan om bättre exteriör, gång, egna prestationer och då inte enbart att det är en högpoängare exteriört.
Om det nu är så otroligt viktigt att behålla hingstlinjerna varför använder man inte de hingstar som finns kvar på extremt högt poängbedömda ston för att få fram en ev hingst som kan axla manteln efter sin pappa?
Provade själv för ett par år sedan att annonsera för att få låna ett sådant sto för betäckning med Bums 193 som jag hade på station då, då jag inte ansåg att mitt eget sto var bra nog. Inga svar - och då är ändå Bums en fantastiskt trevlig individ med mycket prestation både som allroundvinnare på RIKS, brukskörning samt meriter på dressyrsidan samt fantastiska gångarter.
Hur många ston fick Pegasus (Öyarblakken) betäcka innan han kastrerades hur många föl är Priffe (Bergfast) pappa till, sina fina körtävlingsmeriter till trots, Leo borde ju också var intressant (Bergfast)! Temperament och Furubäcks Seger lyckas ju hålla Håkonblodet vid liv iallafall.
Ja, det är många tankar man kan ha om svensk fjordhästavel, det värsta är väl ändå de katastofala betäckningssiffrorna, snart får vi väl anse fjordhästen som en utrotningshotad ras! (Usch, vilka dystra nyårstankar)

JA! kan du inte övertala min pratkvarn till sambo att vi ska flytta till ett större ställe så lovar jag på heder och lammvete att dra mitt strå till fjordstacken
Skulle gärna villja testa min lilla "dröm-fundering" men det går ju inte på den här gården.

Ja kuriosa är väl ungefär hur jag tänker på hingstlinjerna med.
Ska bli spännande att se vad det blir av våran Priffe avkomma, han är ju inte min favorit här på gården, men jag tror att han nog blir en bra körhäst ändå.

 

[IngerG]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Njåål var egentligen inte heller en renrasig fjording, hans mormor skall ha varit en brun märr, således troligen en dölekorsning.

He he, no terger du nok på deg mange!
I mange fjordhestbøker står det at den brune mormora til Njål nok var rein fjordhest. Argumentet er at på den tida då ho levde, var det mange brune fjordhestar. Og DET er sant. Eg bur sjølv i eit av dei gamle fjordhestdistrikta i Norge (Sunnfjord). Og for 100-300 år sidan veit vi at det var få blakke hestar her. Derimot var det mest brune, svarte, grå, røde, skimler, flekkete, kvite, gule… ja, og så nokre blakke, då.
Så fargen er i bunn og grunn ikkje noko argument for opprinnelsen.
MEN: Ein fjordhestmann her i bygda (oppdrettar av fleire gode hingstar), har fortalt om noko som står i ei gamal bok han har. Der står det (som i stamboka) at mormora og mormors mora (”Prestebruna”) til Njål var brune. Men det står og at mor til Prestebruna heitte ”Bødalssvarta”, og at ho var svart med sokkar og var kommen frå Gudbrandsdalen! (Der dølehesten kjem frå). Dette stemmer bra med opplysningar om at folket i Bødalen / Lodalen i Nordfjord dreiv mykje med handel med Gudbrandsdalen. Det er kort veg over fjellet der, og mykje brukte handelsveger frå gamalt.
Så eg er einig i at det må ha vore noko ”døl” i Njål….

Om det nu är så otroligt viktigt att behålla hingstlinjerna varför använder man inte de hingstar som finns kvar på extremt högt poängbedömda ston för att få fram en ev hingst som kan axla manteln efter sin pappa?

Ja, nettopp der seier du det!
Dei hingstane som er av interessante stammer, blir ofte ståande i områder utan gode merrer. (Det er i alle fall ofte slik her i Norge). Dermed kjem det sjelden eller aldri gode føl derfrå.
Folk med gode merrer brukar oftast hingstar med ”kjent” og mykje brukt stamme. Eit problem, ja.
Tenk om nokon av dei med gode merrer kunne brukt dei gamle, lite brukte hingstane av sjelden stamme og sjeldne hingstelinjer som står rundt om…

 

[IngerG]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Fortsetter på eigen knapp...

Hei!
Åh, endeleg eit interessant emne her!
Fjordheststammer og hingstelinjer er noko eg kan skrive VELDIG mykje om…
Eg har begynt på ein laaang artikkel om det ein gong, men den er visst ikkje ferdig.

Skal prøve å skrive ein del fakta om hingstelinjer i fjordhesten, utan at det vert for langt (hm).
Dette er frå norsk fjordhestavl, men dei fleste linjene er vel felles med Sverige og andre land.

Eigentleg finst det berre EIN EINASTE levande hingstelinje i fjordhesten i dag. Det er linja frå Gange Rolv I 42. Denne hingsten vart fødd i 1874.

Gange Rolv sette etter seg to ulike hingstelinjer som framleis lever.
Den eine går gjennom Skarphedin fødd 1879 – Fleitner 97 – Njål 166.
Den andre går gjennom Gange Rolv II 92 – Hingst fødd 1886 - Adelsten 149 – Baronen 193.

Før i tida snakket ein difor om ”Baronen-linja” og ”Njål-linja”.

Baronen-linja lever vidare som hingstelinje (i Norge, i alle fall) gjennom Håkon 302 – Rapp 671 – Lervikblakken 791 – Kong Ola 895 – Rein Gust 1184 – Enok 1610.
Dermed kallast denne linja i Norge i dag oftast for ”Enok-linja”. Eg skal komme tilbake til den lenger ned.
I Sverige trur eg de kallar linja for Håkon-linja, men det vert vel litt ”feil”? Eller har de andre greinar av denne linja i Sverige enn den som kjem frå Enok?

Njål-linja vart etterkvart (nokså lenge sidan) kløyvd i tre hovedlinjer:
”Bergfast-linja” gjennom Rolv Njålson 264 – Trygg 299 – Dalegubben 502 – Bergfast 635,
”Øyarblakken-linja” gjennom Odin Fridtun 423 – Veimar 475 – Gåpå Stordal 568 – Rødsetblakken fødd 1918 – Øyarblakken 819, og
”Håkon Jarl-linja” gjennom Fremad 275 – Hårfager Bolsøy 509 – Håkon Jarl 645.

I dag er desse linjene gått så mykje fram i tid, at dei har fått ”nye” namn, i alle fall i Norge.
Linja frå Bergfast lever i Norge vidare gjennom Malm 1071 – Bamse 1160 – Bagge 1477, og vert no oftast kalla ”Bagge-linja”.
Linja frå Øyarblakken lever i Norge vidare gjennom Dyre 1059 – Safir 1490 – Hosar 1717, og vert oftast kalla ”Hosar-linja” (evnt Dyre-linja).
Linja frå Håkon Jarl er splitta i to ( i Norge):
Den eine linja går gjennom Gloppang 894 – Dragjord 1000 – Blom 1163 – Torbjørn 1417, og kallast ”Torbjørn-linja”.
Den andre går gjennom Gloppang 894 – Groven 982 – Osram Gjerstad 1180 – Valebu 1569, og kallast ”Valebu-linja”.

Oppsummering:
I Norge har vi i dag fem hovedhingstelinjer i fjordhesten, som alle i bunn og grunn er samme linje: Enok, Bagge, Hosar, Valebu og Torbjørn.

For å ta litt om kvar linje, og korleis det ligger an med dei i dag (og dette er i Norge):

Enok-linja: Enok hadde fire kåra soner. To av dei var Vosse Lars 1674 og Ene 1929. Vosse Lars fekk ei hingstelinje etter seg med nokre ledd, men den linja er no heilt vekk. Riktignok lever det framleis ein fin ulsblakk hingst på den linja i Norge (Almar, tidligare Norgesmeistar for fjordhest), men han er avkåra.
Ene sto i Sverige, men han var også i Norge ein tur. Vi har ei hingstelinje etter Ene i Norge fortsatt, men den er ikkje stor. Den går gjennom Enar 2020 (fortsatt i avl), og nokre få etterkommarar etter han. (Linja kan dermed sikkert snart kallast for ”Enar-linja”…)

Bagge-linja: Denne linja vart splitta i to.
Den eine greina går slik: Gullring 1576 – Grabb 1651 – Rossar 1809 – Bjørkar 1871 – Nygårdsblakken 1991 – Søgnar 89-2513 – Gisle 93-2571 – Haukmann 98-2765. No er truleg sonene til Haukmann (pr i dag ein kåra son; Fløgstad Vonar) det einaste som finst att av denne hingstelinja. Grabb hadde ein relativt stor og god linje etter seg, men berre Rossar greide å holde noko oppe til slutt.
Den andre greina går slik: Heggtind 1611 – Bjutind 1697 – Bjuros 1859 –Aalgut 1959 – Jalnar 87-2529 – Bjørktind 91-2869 – Pera Gut 97-2767 – Krogs Balder 01-2765. Denne greina har vore nokså smal heile tida.

Ein litt artig ting eg kan nemne når det gjelder Bagge-linja, er at det er ikkje godt å seie korleis det hadde vore med den viss ein på 70-80-talet hadde dei samme reglane for avteikn som no. Mor til både Rossar og Bjuros er nemmeleg ei merr ved namn Rosa, som hadde både bles og kvit fot…. (og som i sine dagar fekk dobbel 1. premie).
Når det gjelder Gisle, så var han eit ”ulykkestilfelle”. Skulle eigentleg ikkje blitt laga i det heile tatt! (Så det er ofte tilfeldigheitene som rår..)

Hosar-linja: Den som såg ut til å skulle føre denne linja vidare, var Hosar-sonen Jærmann 1788, som fekk ein fin hingstelinje etter seg. Men denne linja ser no til å vere over og ut.
Vi har ei lita linje gjennom Haugull 1821 – Myrhaugen 1949 – Sylv Vidvei 2014 – Viljar Brim 92-2793 – Skogheims Brimen 00-2593, men det spørs om det vert noko meir av den linja. Skogheims Brimen er i Danmark, og har berre ein son i Norge, som er uregistrert. Viljar Brim er død. (Men Sylv Vidvei er framleis i farta, og bør for all del brukast!)
Og så har vi ei lita linje gjennom Myrstein 1866 – Sylvstein 1930 – Sander 87-2527 – Lunner Gråen 99-2625.

FAKTA er at både Enok-linja, Bagge-linja og Hosar-linja er veldig små i Norge. Dei kan veldig fort forsvinne, om ein ikkje er nøye på å beholde dei!

Så er det dei to Håkon Jarl-linjene; Valebu og Torbjørn:

Valebu-linja: Vert kløyvd i fleire. Ei grein går gjennom Bjutan Bruse 1709 – Bjarg 1777 – Bjargjo 1908 – Briggen 1995, og kløyvast vidare i eit par små greinar. Hildmann 93-2695 (e. Lunbrigg e. Briggen) er vel einaste aktive hingst på denne linja i Norge i dag, ved siden av Leirdals Odin 02-2609 (e. Smedsmo Gråen e. Lisjegråen e. Briggen), som vart kåra våren 2005.
Det er også ei grein gjennom Bjutan Bruse 1709 – Karius 1775 – Karibu 1886 – Kvernbu 1984 – Lunnar 94-2789, og litt vidare.
Så er det to bitte små greinar, som neppe overlever. Den eine går gjennom Fanitullen 1691 – Nestar 1742 – Arvak 1947. Arvak lever kanskje fortsatt, men eg er ikkje sikker. Den andre går gjennom Vinjar 1687 – Håkar 1770 – Frøy 1986. Frøy lever kanskje også framleis. Eg kjente han som føl, og har ridd på begge foreldrene hans i min barndom på rideskule. Er det ein hest eg kunne tenkt meg å brukt på merra mi, så er det han! Begge foreldra var veldig snille, og med godt steg.
Tilslutt er det den STORE Valebu-linja, som går slik: Reidulf Ree 1664 – Rei Halsnæs 1833, og vidare i mange greinar. Denne greina er den mest ”internasjonale” av fjordhestgreinene (i Norge), og dermed er den frå mitt synspunkt ikkje så interessant. Rei Halsnæs-etterkommarar har ein vel haugevis av i alle land som driv med fjordhest. Og for min del er dei ”ekte norske stammane” langt meir bevaringsverdige.

Torbjørn-linja: Vert kløyvd i fleire, og har mange store og aktive linjer.
Den eine er den eg kallar ”Ernarson-linja”, og den går slik: Ernar 1595 – Ernarson 1843, og vidare i mange greiner. Den greina som kanskje er mest livskraftig i dag, går slik frå Ernarson:
Stordabø 1932 – Haugjo 2025 – Felix 93-2507. Felix har fleire gode soner, som Ljosprins og Kviablakken.
Men det er også fleire Ernarson-soner som har gitt linjer som finst i dag. Ein linje går gjennom Holar 1963 – Hildar 87-2513 – Helgfin 91-2607 – Knallfin 97-2507. Og vidare til Knallfin-sonen Sofin, som vart kåra våren 05, og som har stått i eit godt distrikt denne sesongen.
Og ei linje frå Holar 1963 – Vikar 90-2651 – Grimset Jarl 94-2657 (som framleis er i avl).

Ein annen grein frå Torbjørn som framleis er i farta, er denne: Sølve 1672 – Freidig 1723 – Brynar 1774 – Haugeblakken 1875 – Eldar 1955 – Myklestaden 89-2505. Myklestaden er far til hingstar som Kim Hero og Myklargut. Også Haugeblakken-sonen Faun Tor 2023 har ei lita linje som kanskje kan overleve (sjølv om eg er i tvil), gjennom Merkur 90-2743 – Heino 95-2657.

Den siste hovedgreina frå Torbjørn, som vel også er den største, er det som vel med rette kan kallast ”Tunfeld-linja”. Den går slik: Dale Jarl 1594 – Lidaren 1653 – Felder 1707 – Tunfeld 1862 . Deretter i fleire greinar. Knutsblakken 1962 og etterkommarane går vel neppe vidare som hingstelinje, sjølv om det såg bra ut ei stund.
Ei betre og sterkare linje går gjennom Rådar 1989. Spesielt sonen Sæthersblakken 91-2711 har utmerka seg her, og er opphav til mange nyare hingstar.
Tunfeld-sonen Dalar 154 SE (svensk), har også gitt ei hingstelinje i Norge, gjennom 1. premierte Dalargutt 97-2595.
Det finnes også nokre smålinjer frå Lidaren. Ein går slik: Lidaren 1653 – Askov 1722 – Aser 2011, og nokre få etterkommarar.
Og ein går slik: Lidaren 1653 – Felder 1707 – Pluto 1831 – Bronse 1887 – Drago 2018 – Nyvolls Trigger 93-2705.

 

[IngerG]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Fortsetter:

Av hingstar i Norge som er kåra, og er fødd frå 2000 – 2002, er fordelinga på linjer slik:

ENOK-LINJA: 3 hingstar (Temtegubben 00-2667, Draggutt 02-2525 og Rånnson 02-2751)
Alle desse tre hingstane stammer frå Enar 2020, men frå to ulike greiner. Temtegubben er e. Simen Sårheim e. Rams Lindemann e. Enar, og dei to andre er e. Rånn e. Enar.

BAGGE-LINJA: 2 hingstar (Fløgstad Vonar 02-2621 og Krogs Balder 01-2765).
Desse to hingstane representerar heilt ulike linjer frå Bagge. Fløgstad Vonar er e. Haukmann e. Gisle e. Søgnar e. Nygårdsblakken e. Bjørkar e. Rossar e. Grabb e. Gullring e. Bagge.
Krogs Balder er e. Pera Gut e. Bjørktind e. Jalnar e. Aalgut e. Bjuros e. Bjutind e. Heggtind e. Bagge.

HOSAR-LINJA: 1 hingst (Skogheims Brimen 00-2593).
Denne hingsten er e. Viljar Brim e. Sylv Vidvei e. Myrhaugen e. Myrstein e. Hosar.

VALEBU-LINJA: 9 hingstar (Mykletind 00-2553, Fabian 00-2753, Resen 02-2673, Senjas Sander 00-2729, Eikåsen Gullfaks 01-2679, Gajus Skovå DK fødd 2000, Rindals Røff 02-2757, Lunner Grom 00-2655 og Leirdals Odin 02-2609.)
Dei 7 fyrste tilhøyrer alle linja etter Rei Halsnæs.
Dei 3 fyrste kan ein føre fram slik: Rei Halsnæs – Reiulf – Lun Ramstad – Luntor Vital – Fjølestaen. Fjølestaen er far til Mykletind og Fabian, og farfar til Resen (gjennom Kollistaen).
Dei 4 neste kan ein føre gjennom ein felles linje slik: Rei Halsnæs (dk) – Cæsar Halsnæs (dk) – Gnist (dk) – Knast Halsnæs (dk). Deretter i tre ulike greiner. Knast Halsnæs-sonen Geist Tyler (dk) (importert til Norge) er far til Senjas Sander, og farfar til Eikåsen Gullfaks (gjennom Torleiv). Knast Halsnæs-sonen Gårdens Tico (dk) (importert til Norge) er farfar til Rindals Røff (gjennom Rodiko), og så er det Knast Halsnæs-sonen Pikant Halsnæs (dk) som er far til Gajus Skovå (dk, importert til Norge).
Dei to siste Valebu-hingstane høyrer til linja Valebu – Bjutan Bruse – Bjarg – Bjargjo – Briggen – Lisjegråen. Lisjegråen er farfar til Leirdals Odin (gjennom Smedsmo Gråen), og til Lunner Grom (gjennom Siggen).

TORBJØRN-LINJA: 14 hingstar (Fjelling 01-2733, Knapstadprinsen 01-2545, Sofin 02-2511, Smirre 01-2579, Brage 00-2545, Myklemann 00-2653, Sveiar 01-2687, Hauk 01-2761, Åsedølen 00-2689, Fiskarguten 00-2733, Hermansen 01-2629, Hermanto 01-2711, Hjellar 02-2707 og Rudsmo Rossar 02-2539).
Dei 3 fyrste tilhøyrer Enarson-linja (Torbjørn – Ernar – Ernarson).
Fjelling og Knapstadprinsen er begge e. Ljosprins e. Felix e. Haugjo e. Stordabø e. Ernarson.
Sofin er e. Knallfin e. Helgfin e. Hildar e. Holar e. Ernarson.
Dei 4 neste tilhøyrer det eg gjerne kallar ”Haugeblakken-linja”. (Haugeblakken er e. Brynar e. Freidig e. Sølve e. Torbjørn). Brage, Myklemann og Sveiar har samme far; Kim Hero e. Myklestaden e. Eldar e. Haugeblakken.
Smirre er e. Heino e. Merkur e. Faun Tor e. Haugeblakken.
Dei 7 siste hingstane høyrer alle til ”Tunfeld-linja” (Tunfeld e. Felder e. Lidaren e. Dale-Jarl e. Torbjørn). Rudsmo Rossar er e. Dalargutt e. Dalar e. Tunfeld.
Resten (6 hingstar) kan alle førast gjennom Tunfeld-sonen Rådar. 1 hingst (Hauk) er e. Kolbin Blakken e. Hågvard e. Rådar.
Dei 5 andre kjem frå Rådar-sonen Sæthersblakken. Sætersblakken-sonen Herman er far til Hermansen, Hermanto, Hjellar og Fiskarguten. Sæthersblakken-sonen Veslekar er far til Åsedølen.

Dette vart mange tal, namn og fakta. Men ein ser jo at det er ein nokså skeiv fordeling i hingstelinjene.
Nokon meiner jo at dette med hingstelinjer ikkje er så viktig. Hingsten utgjer jo berre 50% av genene til ein hest.
Likevel: Viss ein tenker litt, så ER hingstelinjene viktige. Fjordhestpopulasjonen har no begynt å bli liten. Og det er få hingstar i bruk. Dermed får hingstane desto meir å seie.
Få hingstar, og hingstar frå få og like linjer, kan bety starten på eit alvorlig innavlsproblem!

Gjennom heile historia til fjordhesten ser ein at det er mange, mange hingstelinjer som har gått ut undervegs. Det er synd.
Men det er ikkje til å komme i frå at tidligare hadde ein mange valg! Det var hingstelinjer som var meir populære då som no. Men i den tida då ein for lengst snakka om Bergfast, Håkon Jarl, Øyarblakken og Baronen-linja, så hadde ein faktisk også ein mengde alternative linjer å velge i. Det fanst ei rekkje hingstar på sida av desse mest populære. Det er DET vi helder på å miste i dag. Viss dei samme hingstane kjem att mange ganger på stamtavlane, kjem også dei samme marane (mødrene til hingstane) att mange gongar. Og tilslutt har ein veldig lite å velge mellom, viss dei hingstane ein kan bruke har akkurat dei samme hestane nær i stammen som merrane har!

Sjølv har eg ei 2. premie-merr etter Vikar (Torbjørn – Ernarson-linja). Morfar er Ene (Baronen – Enok-linja). Farmors far er Tunfeld (Torbjørn – Tunfeld-linja), og mormors far er Heiden (Torbjørn – Ola Gik-linja, som ikkje finst meir som hingstelinje i Norge).
Viss eg skal tenke litt på framtida, så vil eg helst velge hingst utan dei ”fire store” i fjordhesten i Norge i dag; Tunfeld, Ernarson, Haugeblakken og Rei Halsnæs. Og då er det begrensa kva ein finner. I tillegg så vil eg ha hingst heilt utan Rei Halsnæs og annet ”danskeblod” (det er det viktigaste kravet!).

Jaja. Dette var ein ”liten” oppsummering av hingstelinjer i Norge. Viss nokon vil supplere med noko for Sverige, ville det vore fint!

 

[Jejan]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Åh, vad roligt att läsa, men så mycket, och så mycket att hålla reda på. Jag printar ut alltihop och lägger mig i sängen med papper och penna för att riktigt ta mig an det hela. Måste liksom smälta det här.
Du Inger, är för oss fjordfolk som läser på Bukefalos, en riktig pärla. I morgon kanske jag kommer på något att kommentera eller fråga om.

 

[lycka]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

He he, no terger du nok på deg mange!
I mange fjordhestbøker står det at den brune mormora til Njål nok var rein fjordhest. Argumentet er at på den tida då ho levde, var det mange brune fjordhestar. Og DET er sant. Eg bur sjølv i eit av dei gamle fjordhestdistrikta i Norge (Sunnfjord). Og for 100-300 år sidan veit vi at det var få blakke hestar her. Derimot var det mest brune, svarte, grå, røde, skimler, flekkete, kvite, gule… ja, og så nokre blakke, då.
Så fargen er i bunn og grunn ikkje noko argument for opprinnelsen.
MEN: Ein fjordhestmann her i bygda (oppdrettar av fleire gode hingstar), har fortalt om noko som står i ei gamal bok han har. Der står det (som i stamboka) at mormora og mormors mora (”Prestebruna”) til Njål var brune. Men det står og at mor til Prestebruna heitte ”Bødalssvarta”, og at ho var svart med sokkar og var kommen frå Gudbrandsdalen! (Der dølehesten kjem frå). Dette stemmer bra med opplysningar om at folket i Bødalen / Lodalen i Nordfjord dreiv mykje med handel med Gudbrandsdalen. Det er kort veg over fjellet der, og mykje brukte handelsveger frå gamalt.
Så eg er einig i at det må ha vore noko ”døl” i Njål….

Ojdå! Själv citerade jag bara det som står i svenska kompendier om de norska hingstlinjerna! "modern till Njåål-Kjempa 59- var en brunblack och hennes mor var en brun märr (dölekorsning)"Men sedan står det också: "Njåål hade alltså främmande blod i sig men han var själv en typisk fjordhäst och han lämnade alltid rena och rastypiska djur efter sig - om modern inte såg alltför illa ut ! Man kan alltså utgå ifrån att Njåål hade en homogen arvsmassa- en sådan kromosomuppsättning- att han inte förde sådana egenskaper vidare som enligt hans stamtavla kunde finnas från främmande blod" Kryptiskt!!



Ja, nettopp der seier du det!
Dei hingstane som er av interessante stammer, blir ofte ståande i områder utan gode merrer. (Det er i alle fall ofte slik her i Norge). Dermed kjem det sjelden eller aldri gode føl derfrå.
Folk med gode merrer brukar oftast hingstar med ”kjent” og mykje brukt stamme. Eit problem, ja.
Tenk om nokon av dei med gode merrer kunne brukt dei gamle, lite brukte hingstane av sjelden stamme og sjeldne hingstelinjer som står rundt om…

Vi svenskar är nog duktigare på att låta hingstarna vandra runt på olika betäckningsstationer eller att åka lite längre med våra ston om vi hittar en passande hingst till vårt sto.
Men, tyvärr, det räcker inte!! De udda hingstarna som jag tog som exempel är inte intressanta helt enkelt! Man hoppar hellre över det året - eller åker till en annan hingst. Har man en märr med 42-44 poäng då väljer man oftast att åka till hingstar med samma höga exteriörpoäng för att få fram en ännu vackrare avkomma, tyvärr blir det inte mycket av dessa djuren heller framöver - enbart vackra barbiehästar som inte presterar ett dugg.
Snart tror jag att det är dags att fjordhästföreningen själv får ta tag i problemet och kanske låta det gå ut en viss kompensation för en uddabetäckning eller låta vinnaren i sto, gallsto och treårsklassen på RIKSutställningen vinna en betäckning med ngn av dessa hingstar, OM det nu är så intressant att låta blodet leva vidare???

 

[lycka]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Jätteintressant läsning, det här måste jag ta mej en ordentligt titt på!!!!! Kan iallafall säga att våra svenska hingstlinjer, Bergfast 635, Öyarblakken 819, Håkon Jarl 645 samt Håkon 302, inte riktigt överensstämmer med de linjer som du skriver om !
Apropås det där med Njååls mormor så är det nog vedertaget i Sverige att det skulle ha varit en dölekorsning, det står så i vårt material om de norska hingstlinjerna.
Återkommer när jag har läst på lite bättre!

 

[skogstomten]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Säger som Jeja, får skriva ut och läsa i sängen!
För det var kul med ditt (dina) inlägg
Min förståelse av Norska är lite för dålig för att jag ska sitta och läsa alltt så här sent på kvällen per modem

Har två böcker om Fjordhästen som är från Norge, den ena är "Kvinnaheradhesten" den andra är kvar på annan ort så den minns jag inte titeln på, men det är intressant läsning!
Har du någon bok du rekomendrerar på Norska?

 

[FjordingCarlA]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

hur många föl är Priffe (Bergfast) pappa till, sina fina körtävlingsmeriter till trots

PRIFFE
Har en ung valack efter honom, Storm. en helt okomplicerad häst att köra in. Han får visa att han kan var uppgift, sen får han gå och mogna till. Har inte behövt lägga många timmar inkörning på honom, väntar bara på att han skall bli nog gammal att köras ordentligt, vilket börjar närma sig.

Priffe har tydligen mest gett hingstföl, inte många ston. Karin sa att av 10 betäckta ston (två säsonger) vart det nio föl, varav ett sto, vilket avled i kolik året efter
Skulle verkligen velat haft ett sto efter honom.

 

[lycka]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Tjenare Carl-Anders, längesedan.... får väl göra som sambon sade ovan, övertala dig att skaffa större stall och utöka fjordhästaveln, så det kan bli lite Priffeföl, fast nu är han väl inte i avel länger?
Fast har det blivit så många hingstföl så tycker jag det är synd att inte NGT kommit fram och visats, Priffe har ju en stostam som är supersäker därför borde det ju finnas guldkorn bland ngn av dessa. Just Priffes fantastiska prestationer och andra hingstars också gör att jag tycker det är så mycket roligare att använda dem än de högpoängare som finns i avel med otaliga avkommor. Prestation säger ju en del om användbarhet och psyke, temperament etc.
Saker som jag tycker är så mycket värda att tyvärr det här med hingststammar kommer i andra hand när jag väljer hingst. Tyvärr är mitt stomaterial lite för tungt för att passa ex Priffe (om man undantar Sol förståss, men det dröjer väl en evighet innan jag får loss henne - för den som inte känner oss så är det just nu hopp och dressyrtävlingar (prestation) som gäller för henne).

 

[IngerG]

Sv: Hingstlinjer- främst fjordhästfunderingar

Eg holder på med dei svenske hingstelinjene no. Har gått utifrå hingstelista på fjordhesten.se, og prøver å samanlikne med dei norske. Er snart ferdig.
Men det er eit par ting eg lurer på:

CHRISTALL - einaste hingsten eg ikkje har funnet noko om, på tross av diverse søk både her og der. Kva er avstamningen på den hingsten? (Far, farfar, og gjerne mor, mormor, morfar også).

PEGASUS og PRIFFE - er ikkje dei avlshingstar lenger? (Dei er ikkje med på lista over hingstar). Veldig synd i så fall, dei har jo kjempeinteressante stammer!
Men eg lurer på morsstammen til begge dei.
Priffe u. Mimmi u. Violette u. Viola u. Verna. Men kven er mor og far til Verna?
Pegasus u. Pepsi u. Pärla u. Tanja. Kven er mor og far til Tanja?

Håpar nokon veit dette!