Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

hejsan! har halvsyster till din i stallet.. Dock inte lika arg" som din, men hon är en tjurig jäkel!! kan säga att henne går det inte att gulla med:devil:
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

hejsan! har halvsyster till din i stallet.. Dock inte lika arg" som din, men hon är en tjurig jäkel!! kan säga att henne går det inte att gulla med:devil:

Jag antar att det var menat till TS;)
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

nej, men jag skulle knappast skylla på hästen :crazy: isånafall är det ju bättre att skicka den till typ hästarnas värn där folk har ork att ta hand om den.

Dock har jag inte följt TS, hon kanske gör framsteg med hästen?


Svenska hästars värn har inga hästar själva, det är bara en organisation som tar hand om, placerar ut hästen till sk akuthem = en person som tar han om hästen en tid, behandlar den & ser till att det får den vård den behöver. Sen lämnas dom vidare till fodervärdar dvs vanliga människor som antingen har dom som sällskap eller använder dom som rid/körhästar.

Min brorsdotter har en Shv häst. En jättetrevlig prick.

Tror faktiskt att även dom hade avlivat hästen, dom avlivar om hästen inte kan få ett fullgott liv eller har en chans att tilfriskna & fungera någonlunda normalt.
Tvivlar på att någon av deras akuthem eller potentiell fodervärd vill ha en sådan häst.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

SHV är en organisation som tar hand om missskötta hästar så det är inget alternativ. Nä, slakta den! Det finns ju risk att nån i din kaliber får hand om den om den får leva o det blir bara elände:rofl:
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Rent allmänt tycker jag det är en säkerhetsrisk att fodra kraftfoder i hagar med flera hästar. Grovfoder i flera hägar än hästar är ok, men skulle undvika att ge annat på det viset.
Om en häst tjura ihop mot en annan är det alltför lätt att komma i kläm även om hästen ska se sig för.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

precis och en sån häst kan må bäst av att tas bort.

Men vad ar "dalig" avel och vad ar "bra" avel da? Hastar med "bra" stam som hamnar i fel hander?

Det ar sorgligt att man sager att en "san hast kan ma bast av att tas bort". Samtidigt kan jag se det "ratta" i det. En san hast kommer med storsta sannolikhet att alltid bli missforstadd och alltid behova ta konflikter med manniskan. Den kommer aldrig att bli en lycklig "manniskohast".

Men den sorgliga delen, tycker jag, ar att det ar vi manniskor som inte ar villiga att lara oss. Vi hjalper till att ta fram en san hast, men vi ar inte villiga att ta hand om det. Det ar ju faktiskt vi som maste anpassa oss till hastens varld, inte tvartom. Det ar sa enkelt att avliva den och skaffa oss en annan, utan att vi lart oss ett skvatt om den.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Knapplån!

Är ledsen för att jag har övergett tråden, trodde att den var "död"!

Okej, ska berätta lite hur det har gått.

1. Gett henne munkpeppar senaste veckan. Vet ej om det har gett resultat än... Men hoppas. Hon äter det högst ovilligt, tar ofta flera timmar innan hon tar kraftfodret.

2. Har tränat en del med att placera henne, backa henne så fort hon försöker gå förbi mig, flytta henne (främst bogen)... Att flytta henne genom tryck innebär oftast att jag måste lägga nästan hela min vikt emot henne för att hon ev. ska ge vika. Efter en stunds träning flyttar hon sig alltid bättre.

Ser också alltid till att ha TID när jag ger mig till att hantera henne, just för att kunna traggla saker och inte behöva stressa. Som jag har sagt innan ger jag mig inte. Ibland har hon vänt baken till när jag går in i boxen för att sätta på grimma. Då får hennes polare gå ut, hon får stå ensam. Ger henne en ny chans senare och hon får INTE gå ut innan hon stoppar in huvudet i grimman och låter bli att bråka. En dag kom hon inte ut förrän 14-tiden. En annan vid 12... Numera kommer hon med 80% chans redan första gången.

Som några här säger - man utmanar ödet om man försöker fodra med kraftfoder i hagen. Det är säkert sant, men jag vill verkligen ha den respekten att jag KAN göra det och FÅR göra det. På det viset är jag också dominant och vill att de ska acceptera detta, så småningom om inte annat. Är inga alls problem med de andra två.

Läget är idag så sluter hon oftast upp vid sidan om mig när jag har något ätbart. Därefter viker hon öronen bakåt och försöker hota. Jag motar henne så gott det går och säger åt henne att försvinna. Har inte sett några fler anfall på ett tag nu. Har även, när pisken funnits nära, slagit med den i marken för att visa att det är allvar. Då viker hon alltid undan, men jag känner inte att det är speciellt bra eg. Det är pisken hon har respekt för, inte den som håller. Dock kanske det kan hjälpa mig så länge.

Dessutom har något förändrats. Denna häst har varit solklar ledare för mina andra två hästar - ett 5 årig och ett 10 årigt sto... Men på senaste tiden har jag sett att 5 åringen hunsar henne. Hon biter henne och sparkar. Sen detta började tycker jag också märka att Flame (den lilla arga galningen) har blivit längre och mindre påstridigt. De andra hästarna har ju exakt de förutsättningar som jag saknar för att plocka ner henne - och detta dessutom på ett rätt naturligt sätt.

Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... :crazy: Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra.

Så på det stora hela får jag väl säga att hon verkar vara bättre nu. Men jag litar inte på henne och är alltid på min vakt. Jag vet ju att hon kan slå om från ena sekunden till den andra. Hon är dominant ja, som någon påpekade - mitt projekt blir väl att vara ännu lite värre när det kommer till detta... ;) Vill helst slippa isolera henne, har dessutom svårt för det, med tanke på stallet. Har bara fyra boxar, varav det ena är sadelkammare. Så var jag än placerar henne så har hon minst en granne, alt. två (mellan de andra två). Idag har hon en granne.

Vet inte om jag skrev det tidigare i tråden, men för ett par månader sen var hon ju nästan inriden också. Efter en veckas vila så blev hon 7 resor värre och var helt omöjlig, bockade och hade sig. Så som hon tidigare också gjort med folk som vågat sig upp på henne hos uppfödaren... :smirk:

Funderar nu lite på att jag vill ha henne till att ge sig på fler plan, helst alla. Att foga sig och rätta sig efter vissa regler (utan att ta till våld!)... För några dagar sen började jag därför om med ridningen också. Det är ju inget fel på henne, mer än hennes OTROLIGA envishet och humör. Efter vilan lyckades hon kasta av mig två gånger och då lät jag det vara, tills nu. Använde en westernsadel istället denna gång (stadigare) och var beredd på att få en strid. Det fick jag också, hon bockade och stegrade sig en hel del första passet... Tack vare sadeln så var det ju möjligt att sitta kvar, trots hennes krumsprång - satt av när hon lugnat sig, lät henne beta några minuter innan jag satt upp igen. O s v.

Idag var jag tillbaka ute med henne för att fortsätta. Hon var spänd och irriterad, funderade på att bråka. Gjorde antydan till en bockning en gång, men när jag drev på och sa till på skarpen, då la hon av. Därefter körde jag lite skritt - trav - halt (snarast halvhalt, vill inte ge henne tid för att hitta på dumheter) - trav - skritt m m utan att hon gjorde några större protester. Hade mest fokus på att sitta kvar oavsett vad, bestämma vägen samt driva framåt. Kanske, kanske (vågar inte ens hoppas...) lärde hon sig att det är större mening i att gå snällt (man blir av med ryttaren) än att bocka (lönar sig inte, ryttaren blir kvar).

Så nu återstår bara att se hur det kommer att gå för henne i fortsättningen. Kanske hon håller sig i skinnet, men antagligen inte. Tack för alla råd och tips i varje fall! Ska uppdatera i tråden om hur det går. På schemat står dels inridning (ORDENTLIGT denna gång) samt att försöka prova lite nya saker. Saker som hon kanske tycker är skrämmande, men som kan öka vårt samarbete och att hon lär sig lita på mig. Utsätta henne för "hemskheter" som te x ballonger, presenningar (fler förslag??!). Funderar på en sak till. Lägga något mörkt tyg över hennes ögon och därefter träna ledarskap etc. Var tror ni om det? Då blir hon ju mer utelämnad, kan inte måtta attacker (vilken hon dock inte gjort på ett tag, men men) och blir beroende av mig.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Ni som tycker att hon är ett slaktobjekt... Var snälla och sluta påpeka det nu. Jag tänker - som jag sagt tidigare - inte slakta eller avliva, döda eller ha ihjäl henne NU. Knappast någonsin, vill försöka lite mer och ge henne en chans. Det borde gå att få ordning på henne och jag har tagit på mig henne = måste försöka på ALLA tänkbara sätt innan jag ger upp.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Hon ska inte få sin vilja igenom men jag kan inte låta bli att tycka att du delvis gjorde fel.
Vad sjutton använde du spö och vifta med när du visste hennes bakgrund? (trots att du inte slog henne)

Rent krasst sett så får du nog inse att du måste göra allt lite krångligare. Tips är att ta in henne, ge betfor inne och fodra de andra ute själva och därefter släppa ut henne igen, låt inte er hamna i situationer där du kan bli tvungen att hojta i från eller ger henne utrymme för att behandla dig illa.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

2. Har tränat en del med att placera henne, backa henne så fort hon försöker gå förbi mig, flytta henne (främst bogen)... Att flytta henne genom tryck innebär oftast att jag måste lägga nästan hela min vikt emot henne för att hon ev. ska ge vika. Efter en stunds träning flyttar hon sig alltid bättre.

Precis sa har jag lart mig jobba med mina hastar. Konsekvent. Jag tror sakert att det kommer att ga lattare och lattare, bara du orkar vara konsekvent och ha talamod.

Ser också alltid till att ha TID när jag ger mig till att hantera henne, just för att kunna traggla saker och inte behöva stressa. Som jag har sagt innan ger jag mig inte. Ibland har hon vänt baken till när jag går in i boxen för att sätta på grimma. Då får hennes polare gå ut, hon får stå ensam. Ger henne en ny chans senare och hon får INTE gå ut innan hon stoppar in huvudet i grimman och låter bli att bråka. En dag kom hon inte ut förrän 14-tiden. En annan vid 12... Numera kommer hon med 80% chans redan första gången.

Harligt att hora, jag tror ocksa att TID ar nyckeln (tillsammans med talamod och konsekvens).

Som några här säger - man utmanar ödet om man försöker fodra med kraftfoder i hagen. Det är säkert sant, men jag vill verkligen ha den respekten att jag KAN göra det och FÅR göra det. På det viset är jag också dominant och vill att de ska acceptera detta, så småningom om inte annat. Är inga alls problem med de andra två.

Jag haller med dig aven dar. For mig ar det oerhort viktigt att vara den konsekventa ledaren for flocken, spelar ingen roll i vilken situation eller tid pa dygnet ;)

Läget är idag så sluter hon oftast upp vid sidan om mig när jag har något ätbart. Därefter viker hon öronen bakåt och försöker hota. Jag motar henne så gott det går och säger åt henne att försvinna. Har inte sett några fler anfall på ett tag nu. Har även, när pisken funnits nära, slagit med den i marken för att visa att det är allvar. Då viker hon alltid undan, men jag känner inte att det är speciellt bra eg. Det är pisken hon har respekt för, inte den som håller. Dock kanske det kan hjälpa mig så länge.

Se pisken som en forlangningsarm eller en svans och ett nodvandigt hjalpmedel till att na ditt mal. Som sagt, du ar ingen hast, du har inte de forutsattningar en hast har att dominera en annan hast. Jag ar saker pa att nar ni vet var ni har varandra sa spelar inte pisken nan storre roll, sa lange du anvander den som ett hjalpmedel och inte som en bestraffning (och du verkar verkligen vettig i vad du gor, sa det ar sakert ingen fara;))

Dessutom har något förändrats. Denna häst har varit solklar ledare för mina andra två hästar - ett 5 årig och ett 10 årigt sto... Men på senaste tiden har jag sett att 5 åringen hunsar henne. Hon biter henne och sparkar. Sen detta började tycker jag också märka att Flame (den lilla arga galningen) har blivit längre och mindre påstridigt. De andra hästarna har ju exakt de förutsättningar som jag saknar för att plocka ner henne - och detta dessutom på ett rätt naturligt sätt.

Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... :crazy: Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra.

Det ar ju jattebra! Bara tacka och ta emot:bow:. Var inte orolig att hon blir utstott. Det ar den manskliga sidan vi applicerar pa hasten;). Precis som du sager, sa lange de inte skadar varandra. Var tacksam over om hon inte ar den hogsta i rang i flocken. Hon ar stark nog som hon ar..

Så på det stora hela får jag väl säga att hon verkar vara bättre nu. Men jag litar inte på henne och är alltid på min vakt. Jag vet ju att hon kan slå om från ena sekunden till den andra. Hon är dominant ja, som någon påpekade - mitt projekt blir väl att vara ännu lite värre när det kommer till detta... ;) .

Det tar tid, och lat det ta tid. Sa lange du ser att det blir battre. Sen far man ofta fortsatta jobba med sana hastar pa ett valdigt konsekvent och strikt satt, det kommer aldrig att bli en hast som du kan kela med. Eller slappa for mycket pa granser. Da kommer hon att kora over dig. Sjalv har jag aldrig sett nagot problem i det. Respekt fran bada hall.

Vet inte om jag skrev det tidigare i tråden, men för ett par månader sen var hon ju nästan inriden också. Efter en veckas vila så blev hon 7 resor värre och var helt omöjlig, bockade och hade sig. Så som hon tidigare också gjort med folk som vågat sig upp på henne hos uppfödaren... :smirk:

Funderar nu lite på att jag vill ha henne till att ge sig på fler plan, helst alla. Att foga sig och rätta sig efter vissa regler (utan att ta till våld!)... För några dagar sen började jag därför om med ridningen också. Det är ju inget fel på henne, mer än hennes OTROLIGA envishet och humör. Efter vilan lyckades hon kasta av mig två gånger och då lät jag det vara, tills nu. Använde en westernsadel istället denna gång (stadigare) och var beredd på att få en strid. Det fick jag också, hon bockade och stegrade sig en hel del första passet... Tack vare sadeln så var det ju möjligt att sitta kvar, trots hennes krumsprång - satt av när hon lugnat sig, lät henne beta några minuter innan jag satt upp igen. O s v.

Idag var jag tillbaka ute med henne för att fortsätta. Hon var spänd och irriterad, funderade på att bråka. Gjorde antydan till en bockning en gång, men när jag drev på och sa till på skarpen, då la hon av. Därefter körde jag lite skritt - trav - halt (snarast halvhalt, vill inte ge henne tid för att hitta på dumheter) - trav - skritt m m utan att hon gjorde några större protester. Hade mest fokus på att sitta kvar oavsett vad, bestämma vägen samt driva framåt. Kanske, kanske (vågar inte ens hoppas...) lärde hon sig att det är större mening i att gå snällt (man blir av med ryttaren) än att bocka (lönar sig inte, ryttaren blir kvar).

Naturligtvis ska du forvanta dig och krava att hon ska foga sig pa alla plan! Som du sager, utan vald. Att borja inridning pa nytt later som en bra (och nodvandig) ide. Det kommer sakert ocksa att bli battre och lattare ju battre ditt ledarskap over henne blir.

Så nu återstår bara att se hur det kommer att gå för henne i fortsättningen. Kanske hon håller sig i skinnet, men antagligen inte.

Som jag sa tidigare, hon kommer med storsta sannolikhet aldrig att bli en hast du kan gosa med eller slappa for mycket pa granser, da kommer hon att kora over dig. Men jag tror sakert att ni kan ha en massa kul tillsammans da ni fatt ordning pa er relation. Och med din installning sa kommer det sakert att ga bra.

Jag ser fram emot uppdateringar! :banana: Och igen, all heder till dig. :bow:
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Och forresten, kanske du redan gjort det men jag missat det tidigare i traden, jag skulle nog forsoka tomkora en hel del, speciellt om ridningen ar lite obehaglig. Forsoka utbilda henne fran marken. Ingen risk att du aker av da, och det ar ofta lattare att ta duster fran marken an uppsuttet. Du kan utbilda och skola henne valdigt mycket fran marken, och det kommer att bli lattare att rida henne.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Ok Det var länge sedan denna tråden var levande, men måste skriva ändå. Jag hade en nordsvensk som var just som din travare. Jag arbetade med henne i 5 år innan jag gav upp, så började hon angripa de andra hästarna oxå. Så då tog jag beslutet.
Men testa att göra nogran gyn undersökning på henne, kolla blodvärde, hormonstatus och invärtes undersökning. Hon kan ha en cysta på äggstocken eller liknande. Min nordsvensk hade inte det. MEn däremot min nästa travare hade canser på ena äggstocken och utvecklade långsamt detta beteende.

Hur går det?
Jag var envis i 5 år, så jag förstår dig, vaje dag är en utmaning. Jag hade 3 veterinärer som dömde ut henne, hon var kärnfrisk, gav örter, tränade allt, blodstatus bra, kiropraktiker, djurbetende specialist...... ja allt möjligt och inget hjälpte.

Men jag förstår din räddsla vi d longering, det kan vara svårt och skrämmande om en häst gör som din. MEn testa vad jag gjorde, det kan hålla dig levande i alla fall. Gör en roundpen, av trä, fångstgrindar eller så enkelt som täta stolpar med väl synliga eltrådar i en höjde som hon ej finner intressant att hoppa över. Då behöver du inte ha henne i lina, när hon sedan lugnat sig så kan du ( efter några veckor) gå ut och börja med vanlig longering. MEN i denna roundpen bör du göra en mindre cirkel, typ den del hon springer i är 3 meter bred och resten blir din cirkel. Hoppas du förstår... Faktum är att du kommer att vara säker där inne vad hon än gör. Det är lite jobb med att göra denna cirkel, men det är väl värd det.
Hoppas att allt är bra, med tanke på att tråden tog slut.... Hör gärna av dig.
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

puttar upp, skulle vara intressant att höra hur det gått för er
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Antingen är det nåt medicinskt/hormonellt fel eller så kan en del hästar få "överslag" om blivit illa behandlade och sen blir "bra" behandlade...dom tror dom är Allan eller nåt...korrigera DIREKT och håll hästen kort därefter.
Jag har haft en del såna och när dom kommer i den statusen så går det att korrigera dom hårt men rättvist. Lalla inte med såna hästar
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Jag tycker detta låter jättebra, jag började svara när jag bara läst lite i början men tänkte jag skulle se i slutet om du kommit nån vart o det hade du ju.

Det du skrev-"Det jag oroar mig för nu är att hon blir lite utstött. Synd om henne.... Men jag låter det vara så länge hon blir trevligare av det och de bara markerar, d v s inte skadar varandra. " Oroa dig inte för det, det är bara bra. Tyck inte synd om henne, det är bara mänskligt. When in Horseville, do as horses do.

Jättebra att du markerar med pisken, det är det säkraste du har.

Lycka till! =)
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Varför hålla på och jobba med sånna livsfarliga och otrevliga hästar när det finns så fantastiska och trevliga andra individer som söker nya hem?? Jag skulle aldrig riskera MITT liv för en hästs nycker! Ändå älskar jag hästar... men varken människor eller djur har väll rätt att bete sig hur som helst??
 
Sv: Häst som anfaller - HJÄLP! *Långt*

Har haft ungefår samma problem med mitt varmblodssto, Jag tog hjälp av en NH tränare, jag vet att du skrev att du inte ville ta en tränare, men vill bara tala om vilka under hon gjorde för mig. Min häst gick till attack vid longering, kunde inte ta henne en meter utanför stall dörren själv utan att hon stegrade sig och öppnade munnen. En dag var jag så rädd att jag bara grät och vill inte ens ta i henne, var beredd att ta bort henne:( Men bestämde mig för en sista grej. När Nh tränare kom ut, så förklarade jag att jag ville inte ens ta henne utanför stallet. Tränare tog henne gick ut och sa till mig. " Jag kommer ge dig verktygen och du kommer lära dig att lita på dem", då kommer du kunna hantera henne. Efter första besöket, kunde jag gå med henne själv, trots att de andra hästarna ropa på henne, och gjorde hon något dumt så litade jag på att enkla men klara övningarna fungerade, och det gjorde de:D andra besöket så longerade vi henne, helt cool! då detta varit en häst som attackerat, stegrat och dragit, då vissa saker inte passat henne.. Helt plötsligt blivit en häst som är glad och nöjd samt vet sin plats. En osäker och ostabil häst, som blir dominat och inte vet sin plats blir farlig! Jag hade min tränare ute 2 ggr och det räckte, nu gör vi dessa övningar 1 gång i vecka, mest för att underhålla. och hon är nu en härlig häst med mycket personlighet:laugh: Ska tillägga att hon hade oxå tråkiga erfarenheter sen tidigare, med människor framför allt... Dessa två träningstillfällen kosta 2000:- totalt! och hade jag veta att det skulle funkat så bra, så hade jag betalat de dubbla! plus att du behöver inte oro dig för att det ska bli något konstigt mellan tränare och hästen, om du har en Nh tränare som är utbilad för problemhästar, så kommer det funka galant;) plus att hästen måste ju nästan visa vad den går för annars så kan de inte hjälpa en ju:D
 

Liknande trådar

Hästhantering För 1 år sedan köpte jag en ny häst. Hon gick igenom besiktningen utan anmärkning och förra ägarna sålde henne pga att hon inte trivdes...
2 3
Svar
43
· Visningar
5 508
Senast: Badger
·
Hästvård Hej! Jag har ett sto som jag haft i 2år och har några bekymmer jag skulle vilja diskutera. Min häst är 5år gammal som under...
2
Svar
24
· Visningar
3 079
Senast: Ridinglady
·
Hästhantering Jag har ett helt fantastiskt halvblodsto som alltid har fungerat med alla hästar hon gått med. Unga, gamla, stora som hus, småttingar...
Svar
5
· Visningar
2 500
Senast: Stereo
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 867
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stil på bostad för uthyrning.
Tillbaka
Upp