Jag känner igen denna hästtyp väldigt väl, det skulle kunna vara minst två hästar jag känner!
Det kommer många hästar från Polen som är lite dåligt avlade, si och så med urval och antagligen med hästhållningen också om man ser till olika skador och defekter de kan ha.
Jag hade satsat på att göra så mycket gott för hästen som du kan. Trygghet och stabilitet för att läka stressen i själen, precis som du redan verkar göra med att minimera hanteringsmoment där hon blir stressad och "arg", och ta ut hästfysioterapeut, equiterapeut eller liknande som kan lösa kroppsliga spänningar och ge dig lite tips på vardagsmassage som du kan göra själv. Veterinär i detta läge hade jag inte prioriterat, om du inte vet att du har en superbra hästveterinär. Annars hade jag börjat med friskvård, och hittar behandlaren något som kan behöva veterinär hade jag tagit det då.
Jag menar att dessa hästar inte är "sura" eller "arga", utan ledsna. De är besvikna på människor och stressade av att ha bytt miljö, ofta flera gånger på relativt kort tid, och man behöver både handskas väldigt lyhört med dem och sakligt och stegvis ställa om deras system. Massage och andra behandlingar som påverkar den kroppsliga balansen kan vara väldigt verkningsfulla för att öppna upp även deras stressade själar.
Jag hade jobbat jättemycket på att skapa ett band mellan dig och henne, där du öppnar dig för henne snarare än att, som vi ofta gör, förvänta dig tex.lydnad och ett gott uppförande. Låt henne uttrycka sig, akta dig så du inte hamnar i skottlinjen men låt henne berätta att hon är stressad och ledsen. På ridskola får dessa hästar ofta en snyting, folk skriker åt dem eller blir rädda och osäkra, när hästen bara vill säga att den är otrygg, less eller något. Det bygger enorm frustration hos hästen att inte vara förstådd och respekterad, så du behöver verkligen få henne att förstå att du är på hennes sida, att du vill henne väl och att hon kan lita på dig. Godsaker, massage, bara stå lugn hos henne och småprata, bonda! Få henne att se dig som sin bundsförvant, eller åtminstone som en tillgång.
Jag gjorde den här resan med en orange polack för ett par år sedan, de första veckorna försökte han mörda mig, men efter några månader kom han emot mig med spetsade öron. Så, det finns hopp, och det är utvecklande för ens inre hästmänniska att verkligen behöva läsa och förstå en häst
.