Jag tycker du pratar väldigt dömande om deras relation. Att han inte är välkommen hem till henne (hon har ju barn, men även utan det tycker jag inte det är konstigt att vilja ha sitt hem för sig själv), att de inte träffas så ofta, inget av det säger något om kvaliteten på relationen. Alla vill inte följa normen och ses ofta, eller i varandras hem. Rent krasst är det klart att den tiden du tror att de lägger på enbart sex när de ses kan de förstås lägga på annat också.
Personligen tycker jag det låter som att hon är den enda som verkar någorlunda nöjd med situationen, om man ska tro på det både du och han säger. Hon har satt sin gräns och håller på den, medan både du och han låter smått ångest-drivna och kämpar med att distansera er från hela situationen. Han genom att säga att han inte skulle bli så ledsen om ni båda lämnade, du genom att intala dig att den andra inte betyder lika mycket som du gör (samtidigt som han säger att ingen av er betyder särskilt mycket). Hon å sin sida får ut det hon vill ha av honom och vill uttryckligen inte ha mer än så. Hade jag tvingats under pistolhot att byta plats med någon av er hade jag definitivt valt hennes sits. Men så länge du är nöjd, antar jag.