Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag kan även förstå alla föräldrar här inne som hade blivit upprörd om någon kommit fram och sagt åt dem vad de borde göra, MEN idag måste man lära sig ta kritik, något man får lära sig redan på lågstadiet, även om den kritik man möts av där är betydligt vänligare än den man får i riktiga livet, inklusive min gymnaieskola.

Fast ärligt talat; menar du att man ska tåla att ta kritik från alla omkring sig? :crazy: Vemsomhelst som kommer fram på gatan har alltså rätt att kritisera mig? Gäller det enbart föräldraskap/barn eller gäller det även rökning, osunda matvanor, att man cyklar utan hjälm osv?
Jag tycker nog inte riktigt att det hör till livet att få kritik ute på en öppen gata från en total främling. (Att däremot få reaktioner om man gör något rent olagligt - det tycker jag är BRA! Mer civilkurage till folket!)

Jag skulle bli galen om det kom någon förståsigpåare och talade om för mig när jag kom med pizzakartongen att jag inte borde äta pizza för att det är ohälsosamt. Eller om någon sa åt mig att mitt barn borde hanteras si eller så.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

öö? det är såna som dig som gör ungar odrägliga..som curlar baren.. har inga barn men när jag var liten å jag inte fick glass exempel så la jag mig ner i affären och skrek..min mamma gick iväg(hon hade ju koll på mig) då kom jag på att jag fick inget för att göra så..

ungr skriker ibland för att få uppmärksamhet och det är fel sätt att skaffa sig uppmärksamhet, om man då ger uppmärksamhet, ger detta dåliga signaler och ungen gör självklart om det..

Man får ju självklart se till att barnet inte har gjort illa sig eller nåt..

jag tycker inte att barnet ska vara i centrum hela tiden, jag vill inte ha en liten diva.. dom ska lära sig att vänta på sin tur om jag pratar med någon annan,..

varför ta upp barnet om det blir arg?då uppmuntrar du ju beteendet.. om man har sagt varför barnet inte får göra vissa saker, och blir arg, då skulle inte jag ta upp det.. om jag säger nej så är det ett nej..
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Fast ärligt talat; menar du att man ska tåla att ta kritik från alla omkring sig? :crazy: Vemsomhelst som kommer fram på gatan har alltså rätt att kritisera mig?

Det där ligger i vår kultur;). Precis så där resonerar vi. Men så är vi svenskar också ett väldigt privat folk.

Att kritisera just någons barnuppfostran är väl ett av de två starkaste tabuna i sammanhanget. Och du nämner nog det andra: någons vikt. Sånt gör vi bara inte:D

Därför är den här tråden naturligtvis en omöjlighet. TS reagerade spontant med vad hon tyckte vad rätt - men självklart riskerar hon få kompanistryk här (eftersom de flesta, vilket de egentligen inte skulle behöva göra, identifierar sig med den mamma hon sa till). Inuti sig kände naturligtvis TS en vag oro över vad hon gjort, bryta tabun är kostsamt, därför startade hon en tråd för att få stöd som skulle döva oron, men si det gick dåligt;)

Jag värderar inte vår "privathet", den är som den är. Men den har en nackdel, och det är ju att vi är skiträdda för att lägga oss i när vi faktiskt borde göra det.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ett barn kan man om man vill, orkar och har intresse diskutera med, man kan förklara för ett barn varför de inte får godis varje gång man är i affären, då behöver besvikelsen aldrig uppstå, istället uppstår glädje när föräldern säger till barnet att idag får du köpa godis;)

Nu vägrar jag tro att alla barn är likadana. Och sömnbrist, trötthet, dålig dag mm kan säkert leda till att alla mödrar tappar humöret då och då. Dock knappast en kränkning. Jag anser att det går en våldsam inflation i att vara "kränkt" och "fråntagen rättigheter" i dagens barnuppfostran.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Sådär enkel såg min värld också ut innan jag fick barn. Jag tittade på nanny-akuten-program och tyckte det fanns en del att lära. Men såhär i efterhand kan jag konstatera att det sätt man löser problem på i dessa program är helt främmande för mig.

Med det inte sagt att man ska låta ett barn ligga och gallskrika och störa alla andra i en butik. Men det finns andra lösningar.

Ärligt talat lägger jag ingen större vikt vid råd från barnlösa. Kom igen när du också har barn.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag värderar inte vår "privathet", den är som den är. Men den har en nackdel, och det är ju att vi är skiträdda för att lägga oss i när vi faktiskt borde göra det.

Bra reflektioner!
Och alldeles sant. Det är svårt att veta var gränsen går så att säga.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag tycker inte att man som medmänniska ska vara så snabb med att döma som du är. Det finns betydligt värre öden för barn här i världen än det du beskriver, engagera dig i dem om du vill göra något. Eller varför inte säga något snällt till barnet i stället för att kritisera mamman? Varför inte stötta mamman om du nu ville hjälpa till? Vem stärks av att få kritik, och från en främling som inte vet nånting om omständigheterna till på köpet? Nej det du gjorde var förmodligen enbart att förvärra situationen både för mamman och barnet. Och så skriver du ett självgott inlägg här för att få stöd för din sak! Otroligt opsykologiskt hanterat på alla plan, är min återkoppling till dig som är så snabb med att ge andra återkoppling!
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Mycket kloka ord. Jag vill inte uppmuntra att "uppfostra" främmande människor på stan som man tycker gör fel men sant är att ibland lägger man sig nog i för lite. Mycket tänkvärt.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

öö? det är såna som dig som gör ungar odrägliga..som curlar baren.. har inga barn men när jag var liten å jag inte fick glass exempel så la jag mig ner i affären och skrek..min mamma gick iväg(hon hade ju koll på mig) då kom jag på att jag fick inget för att göra så..

ungr skriker ibland för att få uppmärksamhet och det är fel sätt att skaffa sig uppmärksamhet, om man då ger uppmärksamhet, ger detta dåliga signaler och ungen gör självklart om det..

Man får ju självklart se till att barnet inte har gjort illa sig eller nåt..

jag tycker inte att barnet ska vara i centrum hela tiden, jag vill inte ha en liten diva.. dom ska lära sig att vänta på sin tur om jag pratar med någon annan,..

varför ta upp barnet om det blir arg?då uppmuntrar du ju beteendet.. om man har sagt varför barnet inte får göra vissa saker, och blir arg, då skulle inte jag ta upp det.. om jag säger nej så är det ett nej..

:rofl::rofl::rofl::rofl::rofl:

Kan inte annat än skratta åt ditt inlägg:D

Jag curlar inte mina barn, mina barn är inte odrägliga, faktiskt så har jag alltid fått höra vilka duktiga väluppfostrade barn jag har:love:

Bara för att man lyssnar på sina barn så betyder inte det att de inte har några regler att rätta sig efter.

Konsekvens leder till att barnen vet vad de har att rätta sig efter och att de inte behöver testa i alla möjliga och omöjliga situationer, de vet vad som gäller ändå, utan att testa.

Mina barn har aldrig slängt sig på golvet i någon affär och skrikit, om de skulle göra det nu får det stå för det själva, de är 16 och 18 år nu så nu har jag ju faktiskt facit i min hand och jag kan ärligt säga att mina barn är självständiga, tänkande, kännande och harmoniska människor.

Långt ifrån curlade eller odrägliga;)
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

så om ditt barn skrek för att hon/han inte fick som han vill så skulle du trösta det? det kanske funkar på dina barn..men vet många som det inte funkar på
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

så om ditt barn skrek för att hon/han inte fick som han vill så skulle du trösta det? det kanske funkar på dina barn..men vet många som det inte funkar på

Tror inte du har läst mitt inlägg ordentligt, mina barn behövde inte skrika, de kan prata och jag kan också prata alltså kunde jag förklara för dem varför de inte kunde få som de ville;)

Men givetvis så tröstade jag dem när de var ledsna oavsett orsak!
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Hon får uppmärksamhet, tro mig. Men hon vill ha den 24/7 och inte ens jag kan få det av mig själv för vill faktiskt tex KISSA ifred :D
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Hon får uppmärksamhet, tro mig. Men hon vill ha den 24/7 och inte ens jag kan få det av mig själv för vill faktiskt tex KISSA ifred :D

Kissa ifred:eek: jag tror inte jag kissade ensam när barnen och jag var ensamma hemma förren de själva tyckte att det var pinsamt att dörren var öppen:rofl:

Fortfarande följer de ibland med in på toa och fortsätter prata, (inte sonen men dottern, sonen står utanför och pratar) det är så naturligt att vi pratar jämt och ständigt så varför skulle ett toa besök vara ensamt:rofl::rofl::rofl: så gör jag och mina kompisar faktiskt också när vi är själva:o iallafall har dörren öppen och fortsätter prata:rofl:
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ett barn kan man om man vill, orkar och har intresse diskutera med, man kan förklara för ett barn varför de inte får godis varje gång man är i affären, då behöver besvikelsen aldrig uppstå, istället uppstår glädje när föräldern säger till barnet att idag får du köpa godis;)

Mina föräldras kamrater har 2 barn, mamman är en riktig snobb och pappan är en såndär rolig pappa som leker 24/7.

De var och handlade när deras 3 åring börja skrika efter godis. Mamman börja säga till barnet att sluta men såklart blev det bara värre.
Pappan la sig istället brevivd barnet och skrek och vifta med armar och ben och sen dess har deras barn aldrig gjort om det (Och kanske inte heller alla andra barn som såg honom ;) )


Man ska inte glömma att alla är vi olika, bara för det funkar att göra på ett sett med sina egna barn betyder det inte alls att det fungerar lika bra för andra föräldrar.

Är ju bara att ta alla olika sömnmetoder som finns.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Grejjen är ju att man tar hand om problemet innan det uppstår, de behöver aldrig testa att slänga sej på golvet och skrika eftersom de aldrig skulle komma på idén eftersom de aldrig lyckats övertala mamman innan, eftersom mamman redan förklarat VARFÖR man inte får glass på en onsdag.

Jag tror stenhårt på att vara konsekvent, inte bara med barn utan med hundar och hästar också (katter undantaget), men jag skulle aldrig låta mitt barn gråta, är det ledset vill jag trösta det.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Fast den 3-åringen har säkert fått godis genom tjat innan och vet att det lönar sej?
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Om ungen är ledsen - bär och trösta hur mkt som helst. Jättebra!

Men när jag var arg och grät för att jag var förbannad så var den enda gången min mamma bar mig inne i affären då hon plocka upp mig, tog mig under armen, gick hem, släppte ner mig på golvet och sen fick jag minsann lära mig att jag inte fick följa med och handla mer.

Annars tog hon aldrig upp mig när jag var förbannad. Annars gjorde hon det. Om jag var trött eller ledsen eller bara ville mysa.

Det där med att vi aldrig kan förstå hur barn känner köper jag inte. Jag vill snarare säga att barn aldrig kan förstå hur vuxna känner. Vuxna har varit barn - det är er skyldighet att försöka sätta er i deras situation. Barn har aldrig varit vuxna och har därför ingen aning om vad som förväntas av det och det är det som man som förälder måste förmedla.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Det tror jag säkert, och jag har redan förberett mig inför Rasmus "jag vill ha allt i affären" ålder och hoppas verkligen jag ligger steget före honom.

Jag kan inte minnas att jag eller någon av mina syskon vart "godis-kåta". Det var lixom självklart att godis åt man på lördagar. Samma sak för sambon.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ja för oss också. Och enligt min mamma har jag aldrig skrikit/gråtit i en affär för att jag inte fått godis eller dyl. Hoppas Sam inte heller gör det.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

pmm;10716441 Man ska inte glömma att alla är vi olika skrev:
Givetvis är alla olika!

Men ännu har jag aldrig träfat ett barn som inte går att resonera med, det kan låta som om mina barn var väluppfostrade från början och visste hur de skulle uppföra sig, men så är det absolut inte!

Det har varit ett hårt jobb då mina barn inte haft det så lätt, min son hade te.x svår seperationsångest som liten eftersom barnens pappa valde att försvinna ur barnens liv, om jag då hade struntat i honom istället för att ge honom all min kärlek och konsekevens så hade han inte mått så bra idag.

Jag tror och vet att med kärlek och konsekvens i en miljö där alla känslor är tillåtna lär sig barn att hantera sina känslor snabbare än om de får lära sig att de "minsann inte får som de vill bara för att de skriker" jag vill inte att mina barn ska uppföra sig av rädsla för vad som händer annars, jag vill att de ska uppföra sig för att de vet hur man ska hantera olika situationer.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 038
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 626
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 228
Senast: Gunnar
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 993
Senast: Amk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp