Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Av yngsta dottern som "snodde datan" igen: Jag vet visserligen inte så mycket om barnuppfostran i och med att jag fortfarande är tonåring, MEN jag vet att vem eller vad det än gäller så är att vara upprörd inte rätt sätt att lösa en situation. Vanligtvis i alla fall, det finns ju undantag till allt.
Jag har lärt mig genom många misstag, konfrontationer osv att om man möter ett barns tårar med ilska eller någo liknande negativ känsla så blir barnet bara ännu ledsnare. Och nu talar jag om ett ledset barn, inte ett kinkigt. Jag kan även förstå alla föräldrar här inne som hade blivit upprörd om någon kommit fram och sagt åt dem vad de borde göra, MEN idag måste man lära sig ta kritik, något man får lära sig redan på lågstadiet, även om den kritik man möts av där är betydligt vänligare än den man får i riktiga livet, inklusive min gymnaieskola. Där får vi ta kritik dagligen angående saker vi anser att vi gör på bästa sätt, som andra anser att man kan göra bättre. Konsten att ta kritik verkar vara sorgset frånvarande idag.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag har fått ta och ge väldigt mycket kritik genom min skolgång, speciellt på högskolenivå där det så att säga ingår inom det formella sättet att studera. Det går inte att jämnställa med att någon vilt främmande lägger sig i hur jag hanterar mina barn.

Naturligtvis är det sällan rätt sätt att agera genom att själv bli upprörd, men tyvärr är inte jag mer än mänsklig och blir ibland lätt irriterad, det är säkert samma för andra föräldrar också. Man försöker att för det mesta göra rätt, men ibland rinner bägaren över. Finns inga individer som är bättre att trycka på dessa knappar än barnen kan jag säga. I det fallet som togs upp här har man ju ingen som helst aning om vad som hänt innan ts såg situationen.

Barn kan vara uppriktigt ledsna över situationer som de ser som orättvisa, även fast det är situationer som är en naturlig del av livet. Barn kan vara ledsna över så mycket. Ibland har de liksom inte "fog" för att vara ledsna.

Visst är det synd att man blir arg ibland som småbarnsförälder (i alla fall jag blir det), men även jag har dagar som är sämre än andra då jag inte orkar riktigt. Tyvärr, men så är det. De allra flesta stunderna med barnen är ändå positiva och glädjefyllda, jag får nog leva med en och annan arg stund där emellan.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

men du vet ju inte alls varför barnet grät?
Det kanske var så att de precis varit inne i en affär och barnet var störtförtvivlat över att inte ha fått den glass han/hon ville ha?
Jag är visserligen ung och ingen förälder men jag hade nog också reagerat med att bli förbannad om något kom fram till mig+ mitt stortjutande barn och sa så. Man tycker nog att det är besvärligt nog som det är.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Du menade säkert väl. men personligen hade jag blivit förbannad om någon hade sagt till mig hur jag skulle hantera mitt barn (om jag inte bett om råd). Så länge det inte handlar om "riktig" misshandel (fysisk eller psykisk ) så hade jag aldrig lagt mig i folks metoder i hur de uppfostrar sina barn, särskilt inte totala främlingar som man inte har en övergripande syn på hur deras uppfostringsmetoder - och tankesätt ser ut.

Du vet ju ingenting om vad som föranledde situationen? Det kan ju ha varit ett rent manipulativt grepp från barnets sida att gråta och skrika? Sen tycker jag självklart inte om att folk rycker i och ryter åt sina barn, men det kanske var ett sätt att verkligen markera att det inte är OK att bete sig hur som helst?

Nu vet jag ju inte hur grovt det såg ut som mamman gjorde, men jag hoppas att du förstår vad jag menar?

Du skrev precis som jag tänkte i den här situationen. Jag skulle inte blanda mig i och berätta för andra föräldrar hur de ska göra när jag inte har hela bilden om vad som hänt innan. Skulle själv bli förbannad om någon kom och sa vad jag skulle göra med mitt barn, alltså en total främlig för mig.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Du verkar ha mer problem med att mamman var ung, pigg, snygg och fräsch än att hennes son grät av en anledning du inte vet om :mad:

Jag har sett många 4-5 åringar som blivit hårt tillrättavisade av sina föräldrar med ett hårt grepp runt ärmen eller ett grepp bak i tröjan/jackan för att inte springa iväg.
Jag har sett 4-5 åringar som lagt sig ner på golvet i affären och bara vrålat för deras förälder vill att de ska sitta still i vagnen.


Och jämföra med en häst!

Jag som ryttare är hästens ledare och hon ska lyda mig. Blir jag rädd och flyr ska hon följa mig.
Är jag ute och rider och hon blir rädd så ryter jag faktiskt riktigt regält åt henne att lägga av tillsammans med ev. en spark i sidan eller ett rap på rumpan, sen är det bra och resten av ridturen är hon inte rädd och skulle hon bli tittig igen så räcker det med att bara höja rösten.

Min son är bara 7 månader, jag lyfter inte alltid upp honom när han gråter. Ibland kan det t.om. bli värre av att jag tar upp honom!
Han kan ligga och små pipa på golvet och då säger jag utan att låta arg på rösten men bestämd "Det är bra nu" och då inser han att han får nöja sig med det han håller på med.

Min mamma är hjälplärare på lågstadiet, hon har en pojke nu som mamman skyddat från allt och gjort allt för. Han orkar inte ens knäppa en knapp på byxorna, han kan inte ta på sig skorna. När han började skolan kunde inte han springa och visste inte hur man leker med andra barn!

Barn dör inte av att skrika och jag hade endast sagt till mamman om jag såg att hennes son t.ex. ramlade och slog sig att sätta sig ner krama om honom och kanske blåsa på handen.

Barnet är 4 år, inte 4 månader.

Jag var på tävling i helgen och där var 2 föräldrar med barn på kanske 6, 4 och 3 år. De barnen kunde inte göra nått själva. Föräldrarna bar dem t.om upp på läktaren och lät de sitta i knät och sen bar de ner dem och till bilen och där satte de ner barnen och så stod de där. Pappan tog 3 och 4 åringen och mamman 6 åringen.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag tycker nog att det är bra att du reagerade - så många barn idag far illa utan att någon ens bryr sig.

Men jag kan också förstå mamman.
Hade jag varit i hennes situation hade jag dock inte skällt på dig utan sagt som det var - OM det nu var en trotsig unge.

Ingen som kanske reflekterar över att mamman kanske faktiskt var onödigt hård.

Många barn far idag illa - och vet ni - det börjar luta åt en övervikt av de välutbildades och välsituerades barn som socialen får in anmälningar om.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Av yngsta dottern som "snodde datan" igen: Jag vet visserligen inte så mycket om barnuppfostran i och med att jag fortfarande är tonåring, MEN jag vet att vem eller vad det än gäller så är att vara upprörd inte rätt sätt att lösa en situation. Vanligtvis i alla fall, det finns ju undantag till allt.
Jag har lärt mig genom många misstag, konfrontationer osv att om man möter ett barns tårar med ilska eller någo liknande negativ känsla så blir barnet bara ännu ledsnare. Och nu talar jag om ett ledset barn, inte ett kinkigt. Jag kan även förstå alla föräldrar här inne som hade blivit upprörd om någon kommit fram och sagt åt dem vad de borde göra, MEN idag måste man lära sig ta kritik, något man får lära sig redan på lågstadiet, även om den kritik man möts av där är betydligt vänligare än den man får i riktiga livet, inklusive min gymnaieskola. Där får vi ta kritik dagligen angående saker vi anser att vi gör på bästa sätt, som andra anser att man kan göra bättre. Konsten att ta kritik verkar vara sorgset frånvarande idag.


Om jag satt och red och det gick helt åt helvete och någon främmande person kommer fram till mig och säger hur jag ska göra, hade jag också blivit galen.
Hade personen kommit fram och frågat "Vill du ha hjälp?" Hade jag glatt tagit emot tipsen.

Mamman kan ha haft en dålig dag, det har alla oavsett ålder och klädstil. Och små ord som igentligen är vänliga kan lätt missuppfattas och få bägaren att rinna över.

Det största problemet tycker inte jag verkar hur mamman behandlade sin son, utan att hon var ung och dessutom hade snygga kläder! Jag hatar fördommar!

Luff skrev:
Många barn far idag illa - och vet ni - det börjar luta åt en övervikt av de välutbildades och välsituerades barn som socialen får in anmälningar om.

Svärmor är dagmamma, hon har en grabb som är 4 år och hans pappa läser till barnpsykolog och hans mamma är polis.
Han sa en dag när de skulle gå ut och han vill vara inne.
"När jag blir stor, ska jag köpa ett gevär och skjuta alla dagmammor"
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ja, jag säger då det. Ena sekunden klagas det på att föräldrar mjäkar med ungarna för mycket och att ungarna styr och ställer, nästa sekund får föräldrar skäll för att de är för hårda när de inte tröstar vid varje tår.

Ja, jag tar i men jag förstår inte varför detta ens diskuteras. Ingen av oss vet väl varför ungen grät? Morsan kanske är ett svin visst, men inget hon gjorde bevisar att hon är ett svin och att barnet far illa. Det är ju inte helt omöjligt att barnet har prövat mamman hela dagen, trotsat och nu helt enkelt är trött och blev förbannad/ledsen över att den inte fick glass eller godis.

Jag skulle nog bli rätt förbannad om någon främling dök upp och berättade för mig hur jag ska ta hand om mina barn.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ja, jag säger då det. Ena sekunden klagas det på att föräldrar mjäkar med ungarna för mycket och att ungarna styr och ställer, nästa sekund får föräldrar skäll för att de är för hårda när de inte tröstar vid varje tår.

Ja, jag tar i men jag förstår inte varför detta ens diskuteras. Ingen av oss vet väl varför ungen grät? Morsan kanske är ett svin visst, men inget hon gjorde bevisar att hon är ett svin och att barnet far illa. Det är ju inte helt omöjligt att barnet har prövat mamman hela dagen, trotsat och nu helt enkelt är trött och blev förbannad/ledsen över att den inte fick glass eller godis.

Jag skulle nog bli rätt förbannad om någon främling dök upp och berättade för mig hur jag ska ta hand om mina barn.

Precis - ingen vet varför barnet grät - men diskussionen är ändå ok.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

KL

Hm. Klockrent fall av vad jag var inne på i tråden om svärmödrar - att nog är kvinnor snabba att rycka in och uppfostra varandra ;)
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

*kl*
Ja nu har jag inga småbarn längre men inte f-n lät jag mina barn skrika och vara ledsna utan att jag tröstade dem!

Det spelar ingen roll varför barnet skriker, när barnet är ledset och föräldern står och säger att barnet ska vara tyst, eller ännu värre, att det inte har något att skrika för, då kränker man barnet, man tar ifrån barnet dess rätt att känna vad det känner.

Ingen kan veta hur det känns inuti ett barn, men man kan försöka, man kan vara lyhörd och vilja lyssna på sitt barn, ett barn som får respekt ger respekt.

Det finns inga trotsiga barn, men det finns gott om föräldrar som inte hinner med i sina barns utveckling och ser naturliga saker som trots, det är naturligt för en treåring att pröva sin vilja, det är naturligt att man vill ha en glass och besvikelsen över att man inte fick det är lika äkta riktig och sann som när man som vuxen blir besviken över att ens partner är otrogen.

Ingen vet varför mamman sa till sitt barn att vara tyst, men det spelar ingen roll, oavsett orsak så borde hon tröstat sitt barn istället för att kränka det.

Om barnet hade "trotsat hela dagen" så borde mamman fundera på vad hon håller på med, barn är inga ägodelar som man gör vad man vill med, det är människor som vi har fått låna en stund för att ge bästa möjliga förutsättningar i livet, och de får absolut inga bra förutsättningar genom att bli kränkta av sina föräldrar.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ingen vet varför mamman sa till sitt barn att vara tyst, men det spelar ingen roll, oavsett orsak så borde hon tröstat sitt barn istället för att kränka det.

Är det att bli kränkt?

Både barn och vuxna har rätt till sina känslor, men måste lära sig att behärska och hantera dem. Det går inte att skrika rakt ut bara för att man är förbannad och någon gång måste man lära sig det. Varför skulle det vara fel att lära barnen det tidigt?
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

*KL*

Seriöst.. nog fan säger jag åt mitt barn att vara tyst om hon bråkar skriker och stör andra utan vettiga skäl! Och tro mig.. barn skriker ibland för att störa och få uppmärksamhet ;)

Inte tusan kränker jag henne med det, jag TILLRÄTTAVISAR.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Är det att bli kränkt?

Både barn och vuxna har rätt till sina känslor, men måste lära sig att behärska och hantera dem. Det går inte att skrika rakt ut bara för att man är förbannad och någon gång måste man lära sig det. Varför skulle det vara fel att lära barnen det tidigt?

Lär man sig att behärska sina känslor av att föräldern skriker åt en att vara tyst:confused:

Nej inte i min värld, i min värld så lär man sig behärska sina känslor först när man vet att man har dem, när man har testat dem och kännt på dem många gånger, då kan man bli arg, ledsen, besviken eller glad utan att visa det utåt.

Att inte få visa sina känslor utåt som barn är att kränka barnet och förneka dess känslor.
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

*KL*

Seriöst.. nog fan säger jag åt mitt barn att vara tyst om hon bråkar skriker och stör andra utan vettiga skäl! Och tro mig.. barn skriker ibland för att störa och få uppmärksamhet ;)

Inte tusan kränker jag henne med det, jag TILLRÄTTAVISAR.

Varför inte ge henne den uppmärksamhet hon behöver istället?
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Att inte få visa sina känslor utåt som barn är att kränka barnet och förneka dess känslor.

Jag tycker du tar i något alldeles oerhört. Jag tror, tvärtom, att ju mer konsekventa föräldrarna är från början på den punkten, desto bättre. Vill man inte att barnen ska skrika på bussar, i affärer och i skolsalar - och i förlängningen på arbetsplatser - vill det till att vara tydlig från början med att det inte är acceptabelt beteende. Inte särskilt trevligt för omgivningen heller med förbannade barn som skriker för att de inte får sitt godis...
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Jag tycker du tar i något alldeles oerhört. Jag tror, tvärtom, att ju mer konsekventa föräldrarna är från början på den punkten, desto bättre. Vill man inte att barnen ska skrika på bussar, i affärer och i skolsalar - och i förlängningen på arbetsplatser - vill det till att vara tydlig från början med att det inte är acceptabelt beteende. Inte särskilt trevligt för omgivningen heller med förbannade barn som skriker för att de inte får sitt godis...

Ett barn kan man om man vill, orkar och har intresse diskutera med, man kan förklara för ett barn varför de inte får godis varje gång man är i affären, då behöver besvikelsen aldrig uppstå, istället uppstår glädje när föräldern säger till barnet att idag får du köpa godis;)
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Ingen vet faktiskt vad som hänt innan, utom möjligen mamman och barnet själva då. Du vet inte heller ifall den här mamman av något skäl inte kan bära sitt barn.
Jag tycker faktiskt det är ganska fördomsfullt av dig att förutsätta att mamman är genomelak.

Jag håller nog med dig. Man vet inte - hon kanske helt enkelt inte kan lyfta upp sitt barn pga något slags fysiskt problem (min sambo har redan nu svårt att bära sonen (pga en fysisk skada) några längre stunder och han väger bara (?) 9 kg ännu.)

TS>> samtidigt förstår jag att du reagerade. Jag hade nog också undrat varför inte mamman istället för att "skälla" istället pratade med barnet. Oftast kan man nog (som du säger) se skillnad på ett barn som "trotsgråter" och ett barn som är genuint ledsen. Så; utifrån hur du beskriver situationen så tycker jag också det låter som om hon var onödigt arg/tuff. Även om hon nu inte kan/måste lyfta upp barnet så kan hon ju gå fram och sätta sig ner och prata med honom och ge honom tröst på så vis.

Men; oavsett att jag hade undrat över hennes beteende så hade jag troligtvis inte sagt något. Hon var ju upprörd och som någon skrev så är det rätt förståeligt att hon direkt blev defensiv och arg på dig. Jag hade absolut inte uppskattat om en förbipasserande främling la sig i hur jag behandlar mitt barn. Det var ju faktiskt inte fråga om att hon misshandlade sin son. Och vad vet man; hon kanske minuten innan just faktiskt hade kramat och försökt trösta honom?
 
Sv: Har föräldrar slutat bära/lyfta upp sina barn ??

Tack för ett vettigt och bra inlägg!

Min dotter är i och för sig inte äldre än 16 månader, men kan få utbrott ändå. Jag pratar alltid lugnt med henne och berättar varför jag inte kan tillåta henne springa ut i gatan eller något annat hon gärna vill. Tyvärr hindrar det inte utbrotten, men jag har henne i famnen och tröstar förklarande så gott jag kan.

Man säger ju att barn gör som man själv gör och inte som man säger, därför skäller jag aldrig utan tar allt i en lugn och sansad ton. Att ryta åt barnen är bara att lära ut hur man inte ska agera vid konflikter anser jag.

Sen skulle jag, om humöret runnit över, så som det verkat gjort för mamman TS skriver om såklart inte vara mottaglig för några goda råd från okända. Över huvud taget är det ju känsligt att få kritik i sitt föräldraskap tycker jag.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 038
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 626
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 228
Senast: Gunnar
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 993
Senast: Amk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp