Uttjatad?Tycker dock diskussion är uttjatad för de som föredrar halsband som gärna vill påpeka hur mycket bättre hundförare de är.
Jag har inte ens sett en sån diskussion - framförallt inte i den här tråden....
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Uttjatad?Tycker dock diskussion är uttjatad för de som föredrar halsband som gärna vill påpeka hur mycket bättre hundförare de är.
Diskussioner om sele vs halsband har förekommit sen forumen startadesUttjatad?
Jag har inte ens sett en sån diskussion - framförallt inte i den här tråden....
Nej, tråden är sansad. Det brukar dock bli heta diskussioner runt typer av halsband till exempel. Hel, halvstryp och fasta. Då kommer selar ofta upp också.Uttjatad?
Jag har inte ens sett en sån diskussion - framförallt inte i den här tråden....
Jag har sele på Slyngeln för att han har någon helt fantastisk förmåga att ta sig ur halsband (både vanligt läderhalsband och halvstryp). Han liksom gör en knyck med nacken och så är han lös. I de flesta situationer gör det iofs inte så mycket, han funkar att ha lös också, men eftersom han inte är helt säker med bilar (vill gärna jaga dem) så föredrar jag sele.Numera verkar sele vara det första alternativet att leda hund i.
Jag undrar varför? OK om stor hund rycker så man är rädd om hals och nacke... med den helt vanliga hunden som lunkar på i kopplet? Varför sele på den?
Jag tycker personligen att hunden blir mer "instängd" och skulle den smita finns mer att fastna i.
Nu har jag en ny kompis - med halsband - i huset och jag tro inte han alls gått i koppel. Men det är inga bekymmer, ser bara till att kopplet aldrig blir spänt.
Ungefär som med hästar - den är så hård i munnen som handen är.
Kanske är jag blond på riktigt - berätta varför jag borde ha sele istället
Jag kan tillägga på mitt eget inlägg att alla tre hundarna har halsband på sig om jag har koppel vid lydnadsträning, eller när vi tar lite paus från träningen. De vet alla, inklusive den yngsta, hur man går arbetsfot och fokuserar på mig när det är dags att jobba - men är vi bara ute och går promenader är det inte meningen att de ska ha fullt fokus på mig utan också att de ska kunna lukta lite, kolla på saker, hitta bästa platsen för att kissa/bajsa etc. Motionsträning får de inte särskilt mycket via promenader utan via cykling/jogging/vandring/lek i trädgården etc. och då är det midjebälte och dragsele som gäller oftast. Dragsele även vid spårträning. Den äldsta, jaktlabbeblandningen, har inga problem att ha retrieverkoppel om jag t.ex. ska gå en kort bit med henne, om vi t.ex. ska gå till ängen för att apporteringsträna eller liknande (där hon ändå snabbt ska bli av med kopplet). Jag har nog aldrig testat med de andra två (den yngsta är för ung och pudeln är känsligare för tryck vid halsen, om hunden skulle råka dra någon sekund)Jag har inte heller varit med om skador, men bytte till sele på min första unghund då jag var rädd för skador. Det hjälper inte att hunden vet om att kopplet tar slut och att man inte kan dra matte framåt, när något intressant plötsligt dyker upp och 6-7 månaders jaktlabradorblandningen (hämtade henne när hon var 6 månader) tar sats och kastar sig iväg med all den kraft och snabbhet som går att uppbåda på de ca två metrarna som blir med koppel (dvs kopplets längd från ena sidan av en person till andra sidan). Det blir ganska mycket kraft även om du står still och håller kopplet still, tillräckligt mycket för att hela kroppen kastades runt eftersom det tog stopp vid halsen där kopplet satt.
I mitt fall nu nio år senare har jag fortfarande selar på alla hundarna, dels för att jag inte är stenhård med att de absolut inte får dra - jag har inget emot om det är lite tryck i kopplet, likt när man håller i en tygel när man rider. Den äldsta hunden kan då visa att hon hittat en speciellt rolig fläck som hon ber att få stanna vid utan att det blir något drag i halsen, och så vidare. Och det är då inte hela världen om ettåriga vallhundsblandningen, som är väldigt snabb i allt och är överallt och ingenstans, kommer åt och drar lite eller trasslar in henne/de andra hundarna, börjar dra i någons koppel, får syn på något i diket bredvid att magdyka efter eller liknande.
Hundar som inte kan gå lösa har långlina.Kan ju passa på att fråga i denna tråden... När/hur och i vilket syfte använder ni lång lös lina? Jag använde det på lydnadsträningar med min gamla hund som var lite opålitlig men har sett flera i byn som har det på promenader.
Menar du framknäppning?Lånar tråden lite @tanten o spinner vidare på ämnet.
Jag har noterat att vissa som har sele sätter kopplet på ryggen, vilket verkar behändigt, o andra vid bringan med resultatet att det slår mot hundens ben o verkar allmänt störa.
Finns det ngn skola ämnet eller är det mer tycker smak som avgör?
Eller hur hur pallar folk, jag blir tokig på detta koppeltrassel av halsbandJag har sele på mina två och föredrar det. Kopplen trasslar in i frambenen så mycket när de har halsband och det stör jag mig så enormt mycket på, hatar koppeltrassel. Halsband använder jag dock på tävling och till veterinären.
Det borde du inte, sele ska användas vid 2 tillfällen, drag och spår.Numera verkar sele vara det första alternativet att leda hund i.
Jag undrar varför? OK om stor hund rycker så man är rädd om hals och nacke... med den helt vanliga hunden som lunkar på i kopplet? Varför sele på den?
Jag tycker personligen att hunden blir mer "instängd" och skulle den smita finns mer att fastna i.
Nu har jag en ny kompis - med halsband - i huset och jag tro inte han alls gått i koppel. Men det är inga bekymmer, ser bara till att kopplet aldrig blir spänt.
Ungefär som med hästar - den är så hård i munnen som handen är.
Kanske är jag blond på riktigt - berätta varför jag borde ha sele istället