Gifted children, intelligenta barn

@a1agnlju Enkelt, det som gör att hon känner att livet är värt att leva! Att ta bort och inte mata det starka för att tvinga henne att enbart fokusera på det som är mindre starkt, (som sagt hon fungerar bra socialt om viljan finns och det finns en ömsesidighet) tror jag är en enkelriktad väg rakt till BUP-akuten
Bra svar! Så skulle jag också gjort!

Och de flesta andra också tror jag egentligen. Det är bara att applicera det på sitt eget barn eller sig själv. Skulle jag neka min son att bygga lego och inte låta honom göra det han tycker är roligast utav allt utan bara tvinga honom att öva på det han är sämst på skulle han också tappa livsgnistan.

Vi har alla svaga sidor. Om vi bara skulle fokusera på att stärka våra svaga sidor hela tiden får man ju aldrig åka i nedförsbacke och rulla obehindrat. Alltid kämpa och inte få göra det man tycker är allra roligast i livet. Oavsett om det är läsning, ridning, knyppling, matematik, kvantfysik eller skidåkning.

Mvh Miks
 
Sedan är det, tror jag, relativt lätt att som litet barn briljera med kunskaper när det forfarande är ganska enkelt att förstå exempelvis matematiska begrepp. Det är ju så stor skillnad mellan en 4-årings kunskaper och en 7-årings. När alla barn har kommit ikapp och är färdigutvecklade är det inte lika lätt att stå ut med sin kunskap. 70 siffror i Pi imponerar inte så mycket på högskolan, till exempel. Och då kanske det inte är så roligt att betraktas som underbarn i matematik längre.

Nej, genomgående gäller ju exempeln på dessa begåvade kunskaper sådant som har ganska lite kontext, så att säga. Och sådant som man kan lära in utan att ha någon djupare förståelse.

Den dagen en fyraåring förklarar Indiens konstitution för mig och kan relatera den till det koloniala arvet, då kommer jag att tappa hakan. (Samt köpa fingerfärg eller något liknande åt barnet.)

Är det två personer som inte förstår att uppskatta matematikens vackra och underhållande värld som har svarat? Att rabbla decimaler i pi har aldrig räknats som matematisk begåvning, om man inte själv härlett talet utan ledning.

Att låta den matematikbegåvade eleven få stöd för att snabbt tillgodogöra sig kunskap har riksintresse eftersom matematisk begåvning är en bristvara som det finns stort behov av. Språkbegåvning eller litterär begåvning är precis lika fint men betydligt vanligare.
 
Är det två personer som inte förstår att uppskatta matematikens vackra och underhållande värld som har svarat? Att rabbla decimaler i pi har aldrig räknats som matematisk begåvning, om man inte själv härlett talet utan ledning.

Att låta den matematikbegåvade eleven få stöd för att snabbt tillgodogöra sig kunskap har riksintresse eftersom matematisk begåvning är en bristvara som det finns stort behov av. Språkbegåvning eller litterär begåvning är precis lika fint men betydligt vanligare.

Jag tror inte att det är svaret på behovet av fler och bättre studenter i matematik. Jag tror mycket mer på att höja kunskaperna brett, än att ha enstaka specialsatsningar på barn som gillar siffror (exempelvis). Det tror jag är en återvändsgränd.

ps. man kan inte derivera pi!
 
Senast ändrad:
Jag tror inte att det är svaret på behovet av fler och bättre studenter i matematik. Jag tror mycket mer på att höja kunskaperna brett, än att ha enstaka specialsatsningar på barn som gillar siffror (exempelvis). Det tror jag är en återvändsgränd.
Problemet är att vissa personer seglar genom fyra terminer av universitetets analys och algebra nästan utan att anstränga sig eftersom de har mattebegåvning, medan ännu fler inte ens med stora stödåtgärder klarar av alla kurser av gymnasiematten. Hur tänker du dig att lösa det dilemmat? Tvinga alla att läsa alla kurserna i gymnasiet även om det tar fem år och de stackars eleverna hatar det, och definitivt inte kommer att fortsätta med högre studier inom ämnet? Du måste förstå att matematik är ett färdighetsämne som idrott och musik. Det är inte ett läsämne som vem som helst kan lära sig.
 
Jag tror inte att det är svaret på behovet av fler och bättre studenter i matematik. Jag tror mycket mer på att höja kunskaperna brett, än att ha enstaka specialsatsningar på barn som gillar siffror (exempelvis). Det tror jag är en återvändsgränd.

ps. man kan inte derivera pi!

Jodå, det går utmärkt att derivera en konstant som pi. Nu pratade jag inte om att derivera pi utan att härleda talet vilket är en helt annan sak.
 
Problemet är att vissa personer seglar genom fyra terminer av universitetets analys och algebra nästan utan att anstränga sig eftersom de har mattebegåvning, medan ännu fler inte ens med stora stödåtgärder klarar av alla kurser av gymnasiematten.

Jag förstår mycket väl att man behöver ha fallenhet för matematik och fysik för att komma vidare i ämnet. Men man behöver också ha någon som väcker intresset och bygger självförtroende. Jag har på ganska nära håll följt ett flertal fysikstudenter genom åren, elever som har gått vidare inom forskning och blivit postdocs. Jag tror att det många gånger har varit en slump att de valt att gå vidare med just fysiken. De hade kunnat blivit jurister, journalister eller vad som helst. En del har varit bra som studenter men katastrofer som doktorander. Andra har blivit stjärnor efter många års slit. Jag tror - från det jag har sett - att man behöver tänka bredare om man vill locka elever till naturvetenskapliga ämnen. Det är inte alls säkert att de som rabblar pi som 5-åringar är de som går vidare inom exvis matematik. Killen i DN gjorde tex inte alls det.
 
Och som sagt, matematisk begåvning räknas som en markör för intelligens eftersom det är mer sällsynt än språkbegåvning.
Har du siffror på det? Och hur ser definitionen på matematikbegåvning egentligen ut? Och den på språkbegåvning?

Jag har särskilt svårt att lära mig matematik, men tycker att det finns så många saker som är intressanta, så därför blir matematik ett medel för att kunna hantera eller manipulera information, eller för att skapa något slags nytta. Då blir plötsligt matematik intressant och det blir intressant att förstå det som krävs inom det aktuella området.
Ja, jag har jobbat inom ett tekniskt yrke där goda kunskaper i matematik är nödvändiga.

Många barn kan vara rimligt lättlärda inom matematik, så att man på populationsnivå kan hålla en hög standard, men är likt mig mindre intresserade. Att ha en välutbildad population är väldigt viktigt för oss alla.
Även de som senare i livet kommer att ha yrken där matematik inte är centralt, behöver en tillräcklig bas.

Det en risk att individer "tappar tråden" om matematikundervisningen inte fungerar bra i skolan, därför är det väldigt viktigt att undervisningen fungerar, och att barnen/ungdomarna har tillräcklig grund för högskolestudier.

Ska vi börja prata vetenskaplig metodik i största allmänhet, så är matematisk förmåga och kunskaper i statistiska metoder absolut nödvändiga... Hur ska man annars kunna gör en studie av något överhuvudtaget?
 
Jodå, det går utmärkt att derivera en konstant som pi. Nu pratade jag inte om att derivera pi utan att härleda talet vilket är en helt annan sak.

Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen närmare, eftersom jag inte är utbildad inom matematik alls. Däremot förstod jag inte vad du menade - varför skulle man härleda talet pi? - och frågade min man, som är fysiker, om han begrep vad du syftade på, men han förstod inte heller. "Meaningless", var hans kommentar. Men jag släpper glatt den bollen.
 
Jag förstår mycket väl att man behöver ha fallenhet för matematik och fysik för att komma vidare i ämnet. Men man behöver också ha någon som väcker intresset och bygger självförtroende. Jag har på ganska nära håll följt ett flertal fysikstudenter genom åren, elever som har gått vidare inom forskning och blivit postdocs. Jag tror att det många gånger har varit en slump att de valt att gå vidare med just fysiken. De hade kunnat blivit jurister, journalister eller vad som helst. En del har varit bra som studenter men katastrofer som doktorander. Andra har blivit stjärnor efter många års slit. Jag tror - från det jag har sett - att man behöver tänka bredare om man vill locka elever till naturvetenskapliga ämnen. Det är inte alls säkert att de som rabblar pi som 5-åringar är de som går vidare inom exvis matematik. Killen i DN gjorde tex inte alls det.
Vi är överens. Som jag redan sagt, att rabbla decimalerna i pi har inget med matematisk begåvning att göra. Femåringen som själv härleder talet pi, är definitivt mattebegåvad och bör få specialundervisning för att utveckla sin gåva.

Vad menar du med att tänka bredare? Så länge jag har levt har det talats om att öka intresset för teknik och "hård" naturvetenskap som fysik genom satsningar i skolan. Resultatet har varit klent. Kanske den bästa reklamen för fysikstudier är att fysikstudenterna får behålla sin status som intelligenselit.
 
Vi är överens. Som jag redan sagt, att rabbla decimalerna i pi har inget med matematisk begåvning att göra. Femåringen som själv härleder talet pi, är definitivt mattebegåvad och bör få specialundervisning för att utveckla sin gåva.

Vad menar du med att tänka bredare? Så länge jag har levt har det talats om att öka intresset för teknik och "hård" naturvetenskap som fysik genom satsningar i skolan. Resultatet har varit klent. Kanske den bästa reklamen för fysikstudier är att fysikstudenterna får behålla sin status som intelligenselit.

Jag menar att svaret inte är särskolor för pojken eller flickan som leker med pi, utan högre kompetens bland lärare generellt, som kan väcka intresset och inte minst självkänslan hos eleverna att våga försöka sig på gå vidare. Matematik är trots allt också ett språk.
 
Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen närmare, eftersom jag inte är utbildad inom matematik alls. Däremot förstod jag inte vad du menade - varför skulle man härleda talet pi? - och frågade min man, som är fysiker, om han begrep vad du syftade på, men han förstod inte heller. "Meaningless", var hans kommentar. Men jag släpper glatt den bollen.
Pi är förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Hoppas att din man inte tycker att det är meningslöst att förklara det för dig, för det vore sorgligt.
 
Jag har särskilt svårt att lära mig matematik, men tycker att det finns så många saker som är intressanta, så därför blir matematik ett medel för att kunna hantera eller manipulera information, eller för att skapa något slags nytta. Då blir plötsligt matematik intressant och det blir intressant att förstå det som krävs inom det aktuella området.

Här råkade ett ord falla bort, så hela meningen blev alldeles fel:

Det ska stå: "jag har inte särskilt svårt att lära mig matematik...."

Det föll bort när jag bestämde mig för att ändra från "Jag har ganska lätt att lära mig matematik..."

För det är inte riktigt sant, jag tycker det är lite tråkigt, så jag undviker det, men när jag väl sätter igång, har jag inga problem...
 
Pi är förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Hoppas att din man inte tycker att det är meningslöst att förklara det för dig, för det vore sorgligt.

Det visste jag redan. Jag förstod inte varför man behövde härleda decimalerna i pi. Det är ju en konstant.
 
Skulle jag neka min son att bygga lego och inte låta honom göra det han tycker är roligast utav allt utan bara tvinga honom att öva på det han är sämst på skulle han också tappa livsgnistan.

Det är väl ändå ingen som har pratat om att bara tvinga barn att öva på det som de är sämst på. Däremot så tycker jag att det är vettigt att bekräfta barnen i alla typer av färdigheter och låta dem träna på allt möjligt.
 
Och som sagt, matematisk begåvning räknas som en markör för intelligens eftersom det är mer sällsynt än språkbegåvning.
Jag skulle snarare säga att matte står som en markör för intelligens JUST nu för det är det som premieras just i vår tid. På antikens tid var det något annat och i en annan tid var det något helt annat. Synen på intelligens växlar i takt med vad våra (manliga) makthavare tycker är viktigt just för vår tid. Och eftersom vi i vår tid lever i ett "rationellt" konsumtionssamhälle så blir ju matte höjden av intelligens tillsammans med god ingenjörskonst. Jag tror det också är ganska typiskt för vårt land om man kan säga så.
Det som jag tycker är ironiskt är att teknik premieras mycket, t ex har civilingenjörer goda löner och karriärer medan många övriga naturvetenskapliga yrkena inte har så goda framtida utsikter som t ex biologer.
 
Jag skulle snarare säga att matte står som en markör för intelligens JUST nu för det är det som premieras just i vår tid. På antikens tid var det något annat och i en annan tid var det något helt annat. Synen på intelligens växlar i takt med vad våra (manliga) makthavare tycker är viktigt just för vår tid. Och eftersom vi i vår tid lever i ett "rationellt" konsumtionssamhälle så blir ju matte höjden av intelligens tillsammans med god ingenjörskonst. Jag tror det också är ganska typiskt för vårt land om man kan säga så.
Det som jag tycker är ironiskt är att teknik premieras mycket, t ex har civilingenjörer goda löner och karriärer medan många övriga naturvetenskapliga yrkena inte har så goda framtida utsikter som t ex biologer.
Överhuvudtaget det här att bildningsidealet går från att vara ganska humanistiskt till att vara mer matematiskt-naturvetenskapligt är väl något som sker rätt sent i vår historia? Min språkprofessor till morfar blev nästan besvärad när/om vi barbarn råkade ha bra betyg i tex matte och kemi. Han hade nog helst sett att vi helt sluppit att studera så lågtstående ämnen som helt saknar frihet och rymd. :p
 
Jag skulle snarare säga att matte står som en markör för intelligens JUST nu för det är det som premieras just i vår tid. På antikens tid var det något annat och i en annan tid var det något helt annat. Synen på intelligens växlar i takt med vad våra (manliga) makthavare tycker är viktigt just för vår tid. Och eftersom vi i vår tid lever i ett "rationellt" konsumtionssamhälle så blir ju matte höjden av intelligens tillsammans med god ingenjörskonst. Jag tror det också är ganska typiskt för vårt land om man kan säga så.
Det som jag tycker är ironiskt är att teknik premieras mycket, t ex har civilingenjörer goda löner och karriärer medan många övriga naturvetenskapliga yrkena inte har så goda framtida utsikter som t ex biologer.
Menar du att Arkimedes och Pythagoras inte hade någon status i antikens Grekland? Tror du inte att det är behovet av I-phones, trådlösa nätverk och Pokemon-Go som gör att ingenjörsjobben har hög status och civilingenjörer är efterfrågade? Tror du det är en komplott av patriarkatet som gör att civilingenjörerna generellt har högre löner?

En sak som gör att en civilingenjörsexamen har högre status än en biologexamen eller en ekonomexamen är att varje civilingenjör enkelt skulle läsa in en biologexamen eller en ekonomexamen, medan många biologer och ekonomer skulle stupa på just matten och fysiken i ingenjörsstudierna. Matematik är helt enkelt en trängre sektor än ekologi eller bokföring.

I en marknadsekonomi köper arbetsgivarna den kompetens de behöver. Tyvärr är det många sökande på varje biologjobb, och få biologjobb på den privata sidan. Om hög lön är viktigt för dig, skaffa en kompetens som det är brist på.
 
Problemet är att vissa personer seglar genom fyra terminer av universitetets analys och algebra nästan utan att anstränga sig eftersom de har mattebegåvning, medan ännu fler inte ens med stora stödåtgärder klarar av alla kurser av gymnasiematten. Hur tänker du dig att lösa det dilemmat? Tvinga alla att läsa alla kurserna i gymnasiet även om det tar fem år och de stackars eleverna hatar det, och definitivt inte kommer att fortsätta med högre studier inom ämnet? Du måste förstå att matematik är ett färdighetsämne som idrott och musik. Det är inte ett läsämne som vem som helst kan lära sig.

Man kunde ju kanske önska att t ex främmande språk och kunskap om sociala sammanhang var enkla "läsämnen" som vem som helst kunde lära sig och briljera i, men tyvärr verkar det inte alls vara fallet. Vilken fallenhet man har för att lära sig språk (på riktigt, inte bara hanka sig fram på semestern) varierar väldigt. Likadant samhällsvetenskap - prova att handleda ett tjugotal kandidatuppsatser, så inser man raskt att väldigt många har det inte i sig.

Tyvärr, får man kanske säga, för nog vore det skoj om bara matematik krävde fallenhet för att man ska bli bra på det, allt annat är läsämnen som kräver sittfläsk men inte så mycket mer? Den dystra sanningen verkar dock vara att alla ämnen, matematik, musik och idrott inkluderat, kräver en kombination av fallenhet och övning/studier för att man ska bli bra.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Min dotter har ärvt intelligens från båda föräldrar och än så länge (femte klass) har hon knappt någonsin behövt läsa på inför prov...
4 5 6
Svar
105
· Visningar
7 370
Senast: Inte_Ung
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
1 124
Senast: Rosett
·
Tjatter Wohooo! Äntligen är sommaren slut och vi får gå tillbaka till skolan! Alla antagningsbesked har skickats ut och ett gäng förväntansfulla...
52 53 54
Svar
1 066
· Visningar
29 288
  • Artikel Artikel
Dagbok På något sätt känns det som ett skifte har skett den senaste veckan. Som att jag mentalt har gått igenom en portal. Det känns som att...
Svar
4
· Visningar
2 519
Senast: Pratsch
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp