Ehh?Så det är alltså då du börjar med byten? På dressyrtävling för att vinna poäng?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ehh?Så det är alltså då du börjar med byten? På dressyrtävling för att vinna poäng?
Jag har väldigt svårt att förstå din poäng. Det är ingen här som förminskar hästars förmåga att göra kloka beslut utifrån vad som krävs i hagen. Men vi diskuterar olika sätt att lära hästen vad som förväntas av ett byte i ett dressyrprogram. Det blir lite som att jämföra äpplen och päron.Så vad är det som gör att människor måste förminska hästens naturliga atletiska förmåga? Vinna poäng i en diskussion? Eller för att ge sig själv kredit för hästens framgångar? Men absolut inte för motgångarna, då beror det på hästen själv?
En häst i frihet och en hopphäst som byter orent har inte tillräcklig atletisk förmåga att i frihet överleva rovdjursattacker och på hopptävling ta hem poäng och vinna tid. En häst som inte byter rent i hagen eller på hopptävlingen (bortsett från enstaka missar) är inte frisk i kroppen, har skador, är felriden eller har en mycket dålig exteriör och skulle naturligt falla bort för rovdjuren i sinom tid.
Ena minuten så tar bytet för mycket tid för hästen i hagen så därför byter den orent? I andra så vill man ju att hästen SKA byta rent mellan hindren för att just ha rätt balans och form att ta sig fram snabbt och smidigt mellan hindren och inför nästa och inte missa tid som ett extra steg i bytet tar. Men naturligt i hagen (eller i frihet) då byter dom orent för att vinna tid?
Jag blir inte klok på hur ni resonerar. Antingen ÄR rena byten något atletiskt, eller så är orena byten det som gäller för det ger den bästa balansen och förmågan och är det hästen väljer om den får välja själv?
Så vad är det som gör att människor måste förminska hästens naturliga atletiska förmåga? Vinna poäng i en diskussion? Eller för att ge sig själv kredit för hästens framgångar? Men absolut inte för motgångarna, då beror det på hästen själv?
En häst i frihet och en hopphäst som byter orent har inte tillräcklig atletisk förmåga att i frihet överleva rovdjursattacker och på hopptävling ta hem poäng och vinna tid. En häst som inte byter rent i hagen eller på hopptävlingen (bortsett från enstaka missar) är inte frisk i kroppen, har skador, är felriden eller har en mycket dålig exteriör och skulle naturligt falla bort för rovdjuren i sinom tid.
Ena minuten så tar bytet för mycket tid för hästen i hagen så därför byter den orent? I andra så vill man ju att hästen SKA byta rent mellan hindren för att just ha rätt balans och form att ta sig fram snabbt och smidigt mellan hindren och inför nästa och inte missa tid som ett extra steg i bytet tar. Men naturligt i hagen (eller i frihet) då byter dom orent för att vinna tid?
Jag blir inte klok på hur ni resonerar. Antingen ÄR rena byten något atletiskt, eller så är orena byten det som gäller för det ger den bästa balansen och förmågan och är det hästen väljer om den får välja själv?
Man kanske diskuterar det också. Men tråden handlar även om problem som man har med just byten inom dressyren. Problem att få dom rena. Eller att få till dom öht. Jag menar då, utifrån egen erfarenhet, att det handlar inte om hästen, utan om ryttaren och då oftast pga kommunikationsmissar. Eller att någon liten detalj i grunden saknas. Att det finns spänningar, att hästen inte förstår, osv.Jag har väldigt svårt att förstå din poäng. Det är ingen här som förminskar hästars förmåga att göra kloka beslut utifrån vad som krävs i hagen. Men vi diskuterar olika sätt att lära hästen vad som förväntas av ett byte i ett dressyrprogram. Det blir lite som att jämföra äpplen och päron.
Jag började med bytesträning med min häst på lina. Jag ville att hon skulle slippa att ha mig på ryggen. I början fick hon beröm för alla försök till byte med med tiden förstod hon att jag önskade att hon bytte ”rent” och att hon fick extra mycket beröm för dem.
Och det jag menade från början här, innan alla medvetet gick in för att missförstå, var just att denna kravfria träningsmodell för att få hästen att byta med ryttare på ryggen, är ett bra sätt att ta efter för dressyrryttare. I synnerhet om man fått problem med bytena.Jag har ingen aning om vad du pratar om.
Om en häst som byter orent skulle vara skadad, inte frisk i kroppen mm så skulle varenda häst vara det innan dom lärt sig byta rent?
I hoppning vill man inte behöva slösa tid på att göra signalen för ett byte utan hästen byter ju när den byter varv så det spelar ingen roll om den byter bak ett steg efter fram. Man vill ha benen så nära marken som möjligt för att det sparar tid. Hopphästarna landar ju oftast I rätt galopp för att ryttaren är på väg till nästa hinder innan den landat, det är ju det man lärt dom sen dom var små och galopperar över bommar typ.
Jag upplever inte att det är tabu eller att allt ska bli perfekt från början. Detta är en tråd där många känner sig trygga att både utrycka glädje och frustration över sig utveckling som ryttare. Man delar med sig av erfarenheter och hoppas kunna hjälpa någon på vägen. Inte svårare än så.Man kanske diskuterar det också. Men tråden handlar även om problem som man har med just byten inom dressyren. Problem att få dom rena. Eller att få till dom öht. Jag menar då, utifrån egen erfarenhet, att det handlar inte om hästen, utan om ryttaren och då oftast pga kommunikationsmissar. Eller att någon liten detalj i grunden saknas. Att det finns spänningar, att hästen inte förstår, osv.
Det var för övrigt inte jag som tog upp hoppryttarna som exempel på att byten är lättare för dom. I mina ögon är det ett bra exempel för alla ryttare att ta efter, nämligen att dom inte ställer så stora krav på sig eller hästen i detta. Det blir mer naturligt för balansen även för hästen, att byta galopp med ryttare på. Att allt manipulerande som vi annars gärna lägger oss till med lätt leder till missförstånd och spänningar som förstör mer än det hjälper. Men har man då börjat få till byten (tex hoppbyten eller byten som hästen gör själv i det fria), inte perfekta, men väl rena byten, så kan man bygga vidare med mer dressyriga kvaliteter på det.
Varför är det så tabu? Eller är det inte det och varför protesteras det då så mot att man påpekar detta?
Det tycker jag är märkligt och kanske en av orsakerna till att just dressyrryttare har större problem med byten och bytesinlärning, det är så mycket hyssj pyss och hemliga koder med allting och man skapar onödigt krångel. Det var ju för övrigt vad dom första inläggen här handlade om, att tagga ner kraven och bara låta hästen byta, om än inte perfekt, men ändå byta så man kommer ur alla ev. låsningar.
Det är så jag är "fostrad" att tänka under inlärning. Vi har alla varit barn i början.
Jag har väldigt mycket hopphästar och hoppryttare omkring mig och ser få rena ”hoppbyten”. De byter ja, men de byter för det mesta orent. Även de som rids av väldigt duktiga hoppryttare.Man kanske diskuterar det också. Men tråden handlar även om problem som man har med just byten inom dressyren. Problem att få dom rena. Eller att få till dom öht. Jag menar då, utifrån egen erfarenhet, att det handlar inte om hästen, utan om ryttaren och då oftast pga kommunikationsmissar. Eller att någon liten detalj i grunden saknas. Att det finns spänningar, att hästen inte förstår, osv.
Det var för övrigt inte jag som tog upp hoppryttarna som exempel på att byten är lättare för dom. I mina ögon är det ett bra exempel för alla ryttare att ta efter, nämligen att dom inte ställer så stora krav på sig eller hästen i detta. Det blir mer naturligt för balansen även för hästen, att byta galopp med ryttare på. Att allt manipulerande som vi annars gärna lägger oss till med lätt leder till missförstånd och spänningar som förstör mer än det hjälper. Men har man då börjat få till byten (tex hoppbyten eller byten som hästen gör själv i det fria), inte perfekta, men väl rena byten, så kan man bygga vidare med mer dressyriga kvaliteter på det.
Varför är det så tabu? Eller är det inte det och varför protesteras det då så mot att man påpekar detta?
Det tycker jag är märkligt och kanske en av orsakerna till att just dressyrryttare har större problem med byten och bytesinlärning, det är så mycket hyssj pyss och hemliga koder med allting och man skapar onödigt krångel. Det var ju för övrigt vad dom första inläggen här handlade om, att tagga ner kraven och bara låta hästen byta, om än inte perfekt, men ändå byta så man kommer ur alla ev. låsningar.
Det är så jag är "fostrad" att tänka under inlärning. Vi har alla varit barn i början.
Det var för övrigt inte jag som tog upp hoppryttarna som exempel på att byten är lättare för dom. I mina ögon är det ett bra exempel för alla ryttare att ta efter, nämligen att dom inte ställer så stora krav på sig eller hästen i detta. Det blir mer naturligt för balansen även för hästen, att byta galopp med ryttare på. Att allt manipulerande som vi annars gärna lägger oss till med lätt leder till missförstånd och spänningar som förstör mer än det hjälper. Men har man då börjat få till byten (tex hoppbyten eller byten som hästen gör själv i det fria), inte perfekta, men väl rena byten, så kan man bygga vidare med mer dressyriga kvaliteter på det.
Varför är det så tabu? Eller är det inte det och varför protesteras det då så mot att man påpekar detta?
Det tycker jag är märkligt och kanske en av orsakerna till att just dressyrryttare har större problem med byten och bytesinlärning, det är så mycket hyssj pyss och hemliga koder med allting och man skapar onödigt krångel. Det var ju för övrigt vad dom första inläggen här handlade om, att tagga ner kraven och bara låta hästen byta, om än inte perfekt, men ändå byta så man kommer ur alla ev. låsningar.
Det är så jag är "fostrad" att tänka under inlärning. Vi har alla varit barn i början.
Det är exakt min erfarenhet. Jag hjälpte en granne leta hopphäst en period. Jag insåg snabbt att "byter rent" eller "kan byta" eller "utbildad dressyr Msv B, ej tävlad pga ryttarens ointresse" i annonserna betydde att hästen kunde gå in på en diagonal i ena galoppen och komma ut i den andra.Jag har väldigt mycket hopphästar och hoppryttare omkring mig och ser få rena ”hoppbyten”. De byter ja, men de byter för det mesta orent. Även de som rids av väldigt duktiga hoppryttare.
Men då kan man ju undra varför behovet att säga att hopphästar oftast byter orent samt även hästar i frihet? Vad är poängen om man vill komma ifrån frustration och vill utvecklas? Man gör det ju väldigt svårt för sig (och andra) då genom att lägga ribban högt från början och indirekt säga att naturliga byten och/eller hoppbyten duger inte för dressyr?Jag upplever inte att det är tabu eller att allt ska bli perfekt från början. Detta är en tråd där många känner sig trygga att både utrycka glädje och frustration över sig utveckling som ryttare. Man delar med sig av erfarenheter och hoppas kunna hjälpa någon på vägen. Inte svårare än så.
Men vem har påstått att man inte bryr sig om det dressyriga då? Allting har en början, ingenting är perfekt från första dagen. Låt hästen byta, ge den självförtroende, bekräfta att den är på rätt väg, låt den få komma till ro i denna nya upplevelse, SEN kan man finslipa. Är det inte så man gör med allt annat? Eller rider ni (du) perfekta galoppfattningar, slutor, öppnor, piruetter från första dagen på den unga hästen?Problemet är väl då om man bara låter hästen byta så naturligt som möjligt och inte bryr sig om att få det dressyrigt, att många hästar då byter orent.
Och jag antar att det är det man är rädd för som amatör, för är bytet inte rent är det alltid underkänt, oavsett hur många "dressyriga kvaliteter" man lägger till i efterhand.
Det finns flera vägar till rom. Fritt fram att gå via ”hoppbyten” för den som vill, men det bör väl inte vara så svårt att förstå att alla inte vill riskera att hästen befäster orena byten?Men då kan man ju undra varför behovet att säga att hopphästar oftast byter orent samt även hästar i frihet? Vad är poängen om man vill komma ifrån frustration och vill utvecklas? Man gör det ju väldigt svårt för sig (och andra) då genom att lägga ribban högt från början och indirekt säga att naturliga byten och/eller hoppbyten duger inte för dressyr?
Jag tänker att om jag vill börja rida MsvB och har problem med byten, så skulle jag fokusera på att få till byten, oavsett kvalitet och ta hjälp av hoppbytartänket, så att jag kan börja utvecklas. Annars står man ju bara och stampar med ett problem.
Det skulle i alla fall vara min strategi. Min tankeslinga här var därför att påvisa detta underliggande tänk att "hästen kan själv" om vi bara låter honom. Det var då alla mothugg kom, att minsann hästarna kan inte det.
Är inte det att göra det svårare för sig och hästen? Krångla till det?
Det finns flera vägar till rom. Fritt fram att gå via ”hoppbyten” för den som vill, men det bör väl inte vara så svårt att förstå att alla inte vill riskera att hästen befäster orena byten?
Edit. Det folk opponerat sig kring är väl framförallt påståendet att det skulle vara så himla lätt att lära alla hästar byta genom att bara sitta om.
Undrar hur svårt det kan vara att byta galopp, även en travare fattar att byta när man byter sittben, och byter skänklarnas position 10 cm bakåt respektive framåt från förra galopp instruktion, man behöver ju inte leka Anki och slänga sporrarna upp på ryggraden på hästen om man gör rätt som ryttare...
Inga galoppombyten = man gör fel som ryttare och hästen förstår inte kommandot, och ryttare behöver lära sig grundarna i ridningen betydligt bättre.
Om du läser i början av tråden var det där den (eller jag, som skrev starten i tråden i ett dressyrsnacks inlägg innan diskussionen bröts ut) startade.Men vem har påstått att man inte bryr sig om det dressyriga då? Allting har en början, ingenting är perfekt från första dagen. Låt hästen byta, ge den självförtroende, bekräfta att den är på rätt väg, låt den få komma till ro i denna nya upplevelse, SEN kan man finslipa. Är det inte så man gör med allt annat? Eller rider ni (du) perfekta galoppfattningar, slutor, öppnor, piruetter från första dagen på den unga hästen?
Man får väl helt enkelt leva med det då i början att få underkänt, det är en process, det borde ALLA ryttare känna till och ha förståelse för. Eller vänta med den tävlingsklassen då tills det sitter. Oavsett vad så kan man inte tvinga fram ett perfekt resultat från dag ett.
Men vem har påstått att man inte bryr sig om det dressyriga då? Allting har en början, ingenting är perfekt från första dagen. Låt hästen byta, ge den självförtroende, bekräfta att den är på rätt väg, låt den få komma till ro i denna nya upplevelse, SEN kan man finslipa. Är det inte så man gör med allt annat? Eller rider ni (du) perfekta galoppfattningar, slutor, öppnor, piruetter från första dagen på den unga hästen?
Man får väl helt enkelt leva med det då i början att få underkänt, det är en process, det borde ALLA ryttare känna till och ha förståelse för. Eller vänta med den tävlingsklassen då tills det sitter. Oavsett vad så kan man inte tvinga fram ett perfekt resultat från dag ett.
Fick upp en film nu på insta, en influenser som jobbat med byten på sin dressyrhäst jättelänge och nu lagt upp ett inlägg att “the left flying changes are now secured”. Jag tycker dock fortfarande att det ser ut som märkliga byten, men jag är ju definitivt amatör. Någon annan som har sett och kan hjälpa mig förstå vad det är som ser märkligt ut (eller om hästen bara är spänd)?
Vet inte om man får länka eller nämna namn? Men en dressyrinfluencer, ganska stor som jag tror diskuteras på buke innan.