Frustration...!

LillMumlan

Trådstartare
Så då var i inne på vår åttonde månad utan preventivmedel... Och inte en graviditet i sikte...

Det var ett tag sen nu som jag skrev om mig och min sambo som slutat med preventivmedel. Inte direkt med inställningen att "nu ska vi ha barn" utan mer att "om det händer blir vi väldigt glada"!
Men med tiden så har vi pratat om det mer och mer och har kommit fram till att det är ju mer en "om det händer..."-känsla för vi vill ju faktiskt ha barn nu!

Jag skrev också då att jag har struma och inte visste riktigt hur det kunde påverka chanserna att bli med barn. Efter att jag skrivit det bokade jag faktiskt en tid hos läkaren och fick det glädjande beskedet att mina värden är bra (tog nya då) och det ska inte påverka chanserna så länge jag har bra värden.

Men då till det stora då! Jag är fortfarande inte gravid... Och ja visst, jag har förstått att det kan ta tid för vissa.
Men någonstans så känner jag att jag är ung och frisk, det borde inte vara några problem alls!

Idag har jag beräktnat att jag ska få min mens, eller imorgon. Jag bara hoppas, hoppas, hoppas att den inte ska komma!

Saken är den också att jag dom senaste dagarna mått "konstigt"...
I lördags var vi på bröllop, ett mycket trevligt sådan och pga. brudens kristna del av släkten var det en fest utan alkohol.
Så det var inte så konstigt att jag blev ganska överrumplad när jag senare på kvällen liggandes i sängen med min sambo helt plötsligt blev galet illamående och var tvungen att rusa in på toaletten och spy...! :crazy:

Sen blev jag plötsligt toktrött och tvärslocknade utan att se klart filmen.
Även nästa dag var jag väldigt trött och seg. Dock så var jag vaken under dagen...
Igår däremot var jag helt utslagen! Vaknade inte förrän vid halv tolv... Gick upp, åt lite gröt för att sedan somna igen på soffan och sova fram till klockan tre på eftermiddagen! Inte direkt så jag brukar tillbringa mina dagar!

Klart att det kan vara en tillfällighet. Jag kanske helt enkelt hade fått i mig någonting särskilt på lördagen. Men jag tror inte att jag åt någonting annat än min sambo...

Det blev ett långt inlägg det här, och kanske inte direkt någonting som kräver ett konkret svar heller...!
Jag kände bara att jag var tvungen att skriva av mig, och kanske få någon annan att hålla tummarna för att mensen inte dyker upp denna månad! :grin:
 
Sv: Frustration...!

Då kan vi ju hoppas tillsammans (se min tråd "Märkligt och retsamt")!

:bump: Hopp hopp!
 
Sv: Frustration...!

Jag håller tummarna för dig - och för oss! Vi gör vårt första försök denna månad :laugh: Förstår att det är frustrerande, och är själv beredd på att få försöka i evinnerliga tider innan det, förhoppningsvis, blir någon bäbis..
 
Sv: Frustration...!

Fortsätt med det är ni snälla! :)
Än så länge har den inte kommit...! *Hoppas, hoppas hoppas!*
 
Sv: Frustration...!

Häpp, här hjälpte då inget tumhållande iallafall. Ingen bäbis denna gång..
 
Sv: Frustration...!

Äsch då! :(
Men det var ju "bara" första försöket, det går fler tåg! :) Jag håller tummarna för framtiden också!
Vi däremot är ju inne på vårat åttonde nu... Det börjar kännas lite tungt nu.
Men fortsätt hålla tummarna för ännu ingen mens i sikte!
 
Sv: Frustration...!

Ännu ingen mens i sikte... På måndag har jag en läkartid bokad för en helt annan sak, men jag hoppas kunna be om att få lämna ett grav.test också!
*Kramar tummarna hårt nu!*
 
Sv: Frustration...!

Hur kan du vänta så länge på ett test? :eek:


Du var inte på min kollegas bröllop? Han har vart sjukskriven den här veckan, vart tydligen dålig efter festen.
 
Sv: Frustration...!

Nä, det var garanterat inte din kollega. :p Han är egen och dom åkte iväg på bröllopsresa i söndags. :)

Än så länge så har det ju inte gått lång tid alls egentligen...! Jag trodde jag skulle få mens i måndags eller tisdags. Och det är ju bara torsdag nu... Tyvärr!
Men, åh, vad jag hoppas att det ska fortsätta vara menslöst helgen ut!!
 
Sv: Frustration...!

Haha, ja, jo, visst kliar det i fingrarna vid tanken på att springa iväg och skaffa ett test.
Men jag är rädd att jag blir mer besviken om jag gör ett grav.test som visar negativt, än om jag för mens nu i dagarna. Då känns det ändå bra att vänta i tre dagar till för att i så fall kunna göra ett test direkt på plats hos läkaren...
 
Sv: Frustration...!

Klart att det kan vara en tillfällighet. Jag kanske helt enkelt hade fått i mig någonting särskilt på lördagen. Men jag tror inte att jag åt någonting annat än min sambo...

Det låter ju ändå som om du kan ha ätit alldeles för mycket. En överbelastad magsäck kan vara anledning nog att bli dålig. Hur stor var han egentligen? Och om det nu visar sig att du inte är gravid, blir det inte lite svårare att fortsätta försöka på egen hand? Jag vet inte hur väl du tänkte igenom ditt handlande... :confused:

(Skojar bara. Jag håller också tummarna!)
 
Sv: Frustration...!

:rofl:
Så sant! Det var ju kanske ett inte alltför väl genomtänkt beslut!
Helt enkelt så får jag verkligen, verkligen hoppas att det tog denna gång - annars får jag tänka igen nästa sambo-ätning lite mer ordentligt! :p



Tack för stödet! ;)
 
Sv: Frustration...!

Usch... :(
Inte annat än av jag känner mig ledsen och besviken...
Det verkar inte bättre än av jag fick min mens idag - ca 5 dagar sent.

Jag och sambon pratade igår och kom mer eller mindre fram till att vi skulle avvakta med test tills på måndag eftersom jag ändå ska till läkaren då. Vi hade nästan ställt in oss på att jag skulle vara gravid eftersom jag mer eller mindre aldrig är sen och sen till råga på allt spyan och tröttheten...
Men icke. Inte heller efter åttonde försöket gick det. Fy! :(

Känner mig mer ledsen än vad jag trodde att jag skulle göra dessutom... Jag vill bara att mensen som i ett kick bara ska försvinna och att det sen ska få visa sig att jag är med barn. Men det kan man väl se sig i stjärnorna om...
 
Sv: Frustration...!

jag beklagar att mensen kom, men jag kan också meddela att jag och sambon hade samma taktik som ni, och det tog över två år utan pmedel innan jag blev gravid, och jag är bara 22, så det kan ta tid!
 
Sv: Frustration...!

Jo, vi får väl helt enkelt "jobba vidare"...!

Men det känns så väldigt nedrigt. :( Vi trodde verkligen båda två att det skulle gå den här gången...
Det kändes rätt hemskt nu ikväll när jag hämtade upp min sambo hos hans föräldrar efter mitt jobb när hans mamma kläcker ur sig; "Och hur mår bebisen?"... Hon syftade på vår katt!! Men det var ändå så att det högg lite i hjärtat...
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Sonen blev 5 veckor i lördags, och har sen ett par dagar tillbaka börjat med något när han sover eller håller på att somna. Armarna åker...
Svar
1
· Visningar
657
Senast: Bufera
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 667
Senast: Anonymisten
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 387
Senast: monster1
·
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
5 6 7
Svar
126
· Visningar
6 982
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Rintränings- och utställningstråd
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp