Förlovning.

[Tassetass]

Efternamns-problemet har vi inte löst... Vill ha kvar mitt efternamn men det är ovanligt (typ 20 stycken i Sverige) och dåligt om jag kommer få ett sådant jobb jag är sugen på. Brorsan och hans fru var inte överrens men han bokade flygbiljetterna till bröllopsresan i hans efternamn så hon fick så snällt byta

Förlovningsringar (traditionellt alltså!) använder man ju också så jag skulle välja att antingen ha en billig bijouterier-ring eller en "riktig" direkt. Min sambo friade med en jättebillig och sen fick jag välja själv.
Vill du inte ha förlovningsringen sen utan bara en vigselring låter det som en bra idé

Klart att ni kan!
Erat bröllop = eran fest och ni bestämmer. Låter mysigt tycker jag.

Fy fan vad fult gjort av din bror! Hade min sambo gjort så hade det aldrig blivit något bröllop, han vet vad mitt efternamn betyder för mig.

 

[tolksele]

@Tassetass Japp. Men jag tror att hans fru visste vad hon gav sig in på när hon förlovade sig med honom från första början De passar i alla fall väldigt bra ihop!

 

[zassoo]

Hallå hoppa in i bröllopstråden med er!

 

[tolksele]

@zassoo Välkommen!

Jag var hos guldsmeden idag. Det var en väldigt trevlig dam som förhoppningsvis kommer ordna min drömring. Kommer få en ärvd vigselring så gick liksom inte bara att gå till någon vanlig smyckesbutik och köpa någon..

 

[Lovisaleonora]

Jag har kvar mitt efternamn som mellannamn och lagt till hans efternamn som jag använder till vardags.

 

[sthu]

Det tog 16 år efter förlovningen för giftermålet att inträffa. Plan fanns inte.

Jag misstänker att jag och min karl är på väg åt samma håll
Vi förlovade oss 2008, vet väl egentligen inte riktigt hur det hela gick till. Fast tekniskt sett vet vi inte riktigt till hur det blev vi heller. Det liksom bara blev.

Vi har pratat lite smått om att gifta oss. När han frågade för något år sen sa jag nej. När jag frågade i somras sa han nej. Så tredje gången gillt, snart blir det kanske giftemål. Vi har några saker att reda ut först bara:
*Var? Rent geografiskt. Jag ser gärna att vi hittar nåt bra häruppe, han åker gärna ner till orten vi är ifrån.
*Var, del 2. Kyrka eller inte? Han är mer traditionell (och påverkas av släkten) och vill vara i en kyrka med tillhörande kyrklighet. Jag vill inte ha något religiöst, men kan tänka mig att vara i en av de riktigt gamla små kyrkorna här (fast utan religion). Vacker omgivning och arkitektur är viktigare för mig.
*Hur? Stort eller litet? Alla vi känner och några till eller bara de närmaste, tjusigt och flådigt eller knytkalas? Ja kanske inte riktigt så extremt, men nästan. Även där är det han som har prinsessbröllopsdrömmar
Och den största frågan:
*Vems efternamn? Tradition, vi tar hans namn. Men hur kul är det med ett av Sveriges vanligaste -son namn? Nää, det går väl byta bort?

 

[nejlica]

Vi förlovade oss 2008

Vi har pratat lite smått om att gifta oss. När han frågade för något år sen sa jag nej. När jag frågade i somras sa han nej. Så tredje gången gillt, snart blir det kanske giftemål.

Nu är jag jättenyfiken: vad ser ni förlovningen som? Har du inte redan sagt ja iom den liksom?

*Vems efternamn? Tradition, vi tar hans namn. Men hur kul är det med ett av Sveriges vanligaste -son namn? Nää, det går väl byta bort?

Har sagt hela tiden att jag aldrig skulle byta bort mitt efternamn mot ett -son namn, så vi tänker väl som så att antingen tar vi mitt eller så tar vi ett helt nytt.

 

[sthu]

Nu är jag jättenyfiken: vad ser ni förlovningen som? Har du inte redan sagt ja iom den liksom?

Anledningen till att vi sagt nej till varandra nu i efterhand är mest för ekonomin och för allt annat som ska redas ut Och nu har det mest blivit en grej, säger den ena "ska vi inte gifta oss snart??" svarar den andra "nää, det är väl onödigt..". Tanken var att vi skulle ha gift oss när jag slutade plugga på SLU, men jag började plugga igen på ett annat universitet strax efter examen så det blev inte riktigt så. Kanske när jag är klar i vår? Eller nån annan gång, vi har inte bråttom.

Har sagt hela tiden att jag aldrig skulle byta bort mitt efternamn mot ett -son namn, så vi tänker väl som så att antingen tar vi mitt eller så tar vi ett helt nytt.

Men precis! Hur övertalar man -son-maffian att gå med på det? Ärligt talat är det mest hans familj som ligger på om saker som kyrka och namn, tror inte att det är så stor grej för honom egentligen. Jag påverkas ju av min familj också, de tycker att allt sånt där kan kvitta

 

[nejlica]

Anledningen till att vi sagt nej till varandra nu i efterhand är mest för ekonomin och för allt annat som ska redas ut Och nu har det mest blivit en grej, säger den ena "ska vi inte gifta oss snart??" svarar den andra "nää, det är väl onödigt..". Tanken var att vi skulle ha gift oss när jag slutade plugga på SLU, men jag började plugga igen på ett annat universitet strax efter examen så det blev inte riktigt så. Kanske när jag är klar i vår? Eller nån annan gång, vi har inte bråttom.

Aha, har också skjutit upp giftermålet länge för att det "inte passar så bra nu" men nu har jag fått för mig att jaja, jag är visserligen fattig student, och jaja, huset är alldeles för litet/för mycket renoveringsobjekt för att ha massa folk i och nej, vi har inte ens fått till en altan att sitta på än, men då tar vi ett bröllop utifrån de förutsättningarna. Så får väl folk sitta på filtar på gräsmattan, (med paraply och regnkläder) och äta kladdkaka och färdigköpta småkakor och dricka kaffe efter vigseln i värsta fall

Men precis! Hur övertalar man -son-maffian att gå med på det? Ärligt talat är det mest hans familj som ligger på om saker som kyrka och namn, tror inte att det är så stor grej för honom egentligen. Jag påverkas ju av min familj också, de tycker att allt sånt där kan kvitta

Eftersom vi inte har förlovat oss än, och alltså inte släppt bomben för hans familj lever jag i förnekelse än så länge Vet att hans mor speciellt kommer ställa till ett jävla liv. Men det gör hon jämt så... Det var tydligen miljoner bråk kring sambons brors bröllop och jag känner bara typ "Du är välkommen som bröllopsgäst, men det är jag och sambon som gifter oss, för att vi två vill göra det, på vårt sätt, så vill du klaga på massor av saker kan du väl göra det till dina väninnor istället, jag bryr mig inte." Låter himla bra i teorin! Sen ska jag bara försöka hålla mig till det i praktiken också. När alla "det är så synd om mig för att..." börjar trilla in

 

[sthu]

@nejlica Ska vi gifta oss med samma person tro...?

 

[nejlica]

@sthu I så fall är det väl jättebra om du inte har bråttom... så att jag hinner först

 

[tolksele]

@nejlica Åh jag har sånna efternamns-problem! Mitt är ovanligt och inte svenskt. Han är ett son-namn och alltså både vanligt och svenskt. Jag vill ha kvar mitt men vet samtidigt att det kan ge mig problem i framtiden (=lättare att leta upp mig, kommer eventuellt ha jobb med hotbild). Han är inte intresserad av att ha mitt efternamn.

 

[sjoberga]

@nejlica Åh jag har sånna efternamns-problem! Mitt är ovanligt och inte svenskt. Han är ett son-namn och alltså både vanligt och svenskt. Jag vill ha kvar mitt men vet samtidigt att det kan ge mig problem i framtiden (=lättare att leta upp mig, kommer eventuellt ha jobb med hotbild). Han är inte intresserad av att ha mitt efternamn.

Det finns inga som helst krav på att någon måste byta efternamn vid giftermålet. Jag heter det jag hetat och min fru har sitt efternamn. Verkar onödigt att krångla till saker.

 

[tolksele]

@sjoberga Det är ju helt sant. Antar att man bara inte tänker på att det också är ett alternativ

 

[GoLightly]

@nejlica Åh jag har sånna efternamns-problem! Mitt är ovanligt och inte svenskt. Han är ett son-namn och alltså både vanligt och svenskt. Jag vill ha kvar mitt men vet samtidigt att det kan ge mig problem i framtiden (=lättare att leta upp mig, kommer eventuellt ha jobb med hotbild). Han är inte intresserad av att ha mitt efternamn.

Jag och sambon har inte förlovat oss än, men pratar om det och även om efternamn. Han kommer från en kultur där man behåller sina efternamn och tycker att det är märkligt att vi i Sverige som annars är så jämnställda tar männens efternamn. Jag kommer nog ändå ta hans namn när vi gifter oss eftersom det är väldigt internationellt gångbart (vi bor utomlands, kommer troligtvis att göra under en längre tid och jag har ett långt och krångligt -sonnamn), men det har fått mig att fundera och inte ta den seden för lika självklar som när jag tyckte som yngre.

 

[glittra]

Det finns inga som helst krav på att någon måste byta efternamn vid giftermålet. Jag heter det jag hetat och min fru har sitt efternamn. Verkar onödigt att krångla till saker.

Exakt samma för mig och min man. Jag ville inte byta bort mitt (relativt) ovanliga efternamn och maken tyckte att han var ett "inarbetat varumärke"

 

[tolksele]

@glittra Jag är definitivt också ett varumärke! Eller kanske skulle kunna bli. Sannolikheten är större som jag är nu än med nytt efternamn i alla fall

 

[Springsteen]

Jag och sambon min, vi är lite ifrån två olika världar och tycker lite olika.

För honom så ska det vara hemskt romantiskt och högtidligt och dyrt. En riktig förlovningsring bör kosta 1-2 månadslöner och förlovningen bör ske 1-2 år innan giftemål. Helst vill han nog fria också.

Jag är väl inte riktigt av den typen som vill sitta och vänta på att min riddare i rustning ska komma och fria till mig.

Vi har löst det på vårt eget vis så att vi båda blir nöjda. Vi satte oss ner och beställde ringar på ettårsdagen. Jag kommer att få vänta 4-5 veckor innan min ring dyker upp för att den görs från scratch. Men oh så fin.

Sen inom ett par år så vill han ha ett storslaget frieri med en finare ring. Om jag inte hinner före sa han. Men med tanke på att han har planerat allt redan nu... så kan han få vara lite lycklig och romantisk och fria, tänkte jag. Vi har sagt att vi ska gifta oss innan jag hinner fylla 30. Bröllopsresa på Hawaii. Vilka som ska bjudas och så vidare. Haha.

Vi båda kommer väl i slutändan ha tre ringar var, men vad tusan gör det om båda blir nöjda. Så vi kommer väl att vara lite halvt förlovade strax.

 

[Tassetass]

Jag och sambon min, vi är lite ifrån två olika världar och tycker lite olika.

För honom så ska det vara hemskt romantiskt och högtidligt och dyrt. En riktig förlovningsring bör kosta 1-2 månadslöner och förlovningen bör ske 1-2 år innan giftemål. Helst vill han nog fria också.

Jag är väl inte riktigt av den typen som vill sitta och vänta på att min riddare i rustning ska komma och fria till mig.

Vi har löst det på vårt eget vis så att vi båda blir nöjda. Vi satte oss ner och beställde ringar på ettårsdagen. Jag kommer att få vänta 4-5 veckor innan min ring dyker upp för att den görs från scratch. Men oh så fin.

Sen inom ett par år så vill han ha ett storslaget frieri med en finare ring. Om jag inte hinner före sa han. Men med tanke på att han har planerat allt redan nu... så kan han få vara lite lycklig och romantisk och fria, tänkte jag. Vi har sagt att vi ska gifta oss innan jag hinner fylla 30. Bröllopsresa på Hawaii. Vilka som ska bjudas och så vidare. Haha.

Vi båda kommer väl i slutändan ha tre ringar var, men vad tusan gör det om båda blir nöjda. Så vi kommer väl att vara lite halvt förlovade strax.

Det är bra fint när personer med så olika utgångspunkter kan enas om en lösning som alla mår bra av.

Grattis!!!

 

[mandalaki]

@sjoberga Det är ju helt sant. Antar att man bara inte tänker på att det också är ett alternativ

Men gud, är även det borta alltså? Det att man inte behöver byta namn för att man gifter sig.

"I min generation" finns det hur många gifta par som helst med olika efternamn. Men inte bland yngre då, alltså? Det visste jag inte ens.