Fördelarna med att fasta

[holsa]

Herregud, man måste faktiskt på ett öppet forum få diskutera t ex mat och dieter. Skulle Middagsmat-tråden vara stöttade?

Har själv levt med ätstörning hela mitt vuxna liv, och det handlar inte om att bli inlindand i bomull och lägga ansvaret på omvärlden, det handlar om att bearbeta SIG SJÄLV. Det handlar alltså INTE OM ANDRA. Det handlar OM MIG.

Ska hela världen hålla truten IRL och på nätet för att något kanske triggar någon till något?!

(#ohmyfreakinglord)

Som jag sa i mitt inlägg så är namnet på tråden en varning för de som är känsliga. Självklart ska man få diskutera mat och dieter på ett forum. Mitt inlägg var relaterat till ett tidigare inlägg i tråden (dock var mitt inlägg lite OT för tråden) men det var inte meningen att dra diskussionen åt något annat håll.

 

[Lovisaleonora]

Vad menar du att jag ska skriva om jag vill veta fördelarna med fasta?

Jag tror att "Bästa sättet att få tulpaner att hålla en vecka" kan vara lite missvisande om jag faktiskt, ärligt, uppriktigt och efter att ha rannsakat mig själv, faktiskt är intresserad av just- håll i er nu! - fördelarna med fasta.

Detta med att vara pinknödigt politiskt korrekt kan faktiskt dras över en gräns.

 

[mandalaki]

Men jösses, tagga ner! Du är ju ilsken som en bålgeting.

 

[Lovisaleonora]

Ja, jag är en smula trött på att så många känner ett så stort behov av att uppfostra vuxna medmänniskor.

 

[Lena Furberg]

Ursäkta, jag visste inte att jag diskuterade viktnedgång. Jag trodde bara jag efterlyste erfarenheter av att fasta.

Självklart mitt misstag, jag vet helt enkelt inte vad jag gör...

Oj, hoppsan, där blev jag feltolkad! Jag beskrev min erfarenhet av fasta - som är ganska stor, med tanke på att jag fastade ideligen, ideligen. På folkhögskolan där jag gick under 2 år, var väldigt många vegetarianer och det tycktes lite (där) gå hand i hand med fasta, eftersom eleverna som ville fasta (och personalen!) fick faste-drycker i matsalen medan de andra åt. Många, som jag skrev, blev helt euforiska av fastan, nästan dansade runt i korridorerna, fyllda av energi och ville inte sluta förrän de mer eller mindre blev tillsagda av lärarna att nu fick det räcka.

För mig var fastan en plåga. Jag fastade för att gå ner i vikt. Andra ville rena sig, göra en nystart i livet, fastade som en slags meditation, osv osv. Någon fastade för att visa Gud hens tros styrka! Jag drack Glaubersalt för att tömma systemet och gå ner så många viktkilon som bara var möjligt på kortast tänkbara tid. Jag blev svag, orkeslös, yr, kunde inte tänka redigt, och min ätstörning gick på högvarv. Det är MIN erfarenhet av fasta. Och det var erfarenheterna du efterlyste, eller hur?

När jag slutade var jag tvungen att kasta den fina, dyra keramikmuggen jag köpt för att blanda det vidriga Glaubersaltet i, för jag fick ångest bara av att se den på hyllan.

Min erfarenhet.

5:2-dieten som du också nämnde, ÄR ju för väldigt många en viktminskningsdiet. Inte för alla, men det jag läser om handlar till största delen om just viktnedgång. Jag läser också om människor som mår jättebra av den, och andra dieter, liksom av att fasta, UTAN att det har ett dyft med bantning att göra. De har andra erfarenheter. Det jag beskrev var min.

 

[mandalaki]

Ja, jag är en smula trött på att så många känner ett så stort behov av att uppfostra vuxna medmänniskor.

Då verkar det vara jobbigt att vara moderator

Du tog det som uppfostran. Det gjorde inte jag. Jag tycker att det är skitbra med varningar i diettrådar. I den här tråden var de dessutom väldigt försiktigt formulerade. Som en bra tankeställare, bara.

 

[Lena Furberg]

PS Lovisaleonora - nu ser jag faktiskt att du i titeln på din tråd skrivit fördelarna med att fasta. Så jag ber om ursäkt över mitt inlägg om nackdelarna..... Även om jag ju nämnde några positiva erfarenheter (andras...) också DS.

 

[svea]

Jag hör till dem som mår rätt bra av att fasta. Jag har lite trasslig mage, och den får vila på fastedagarna. När magen blir lugn minskar suget efter skräpmat. Jag både mår bättre och går ner i vikt.

Min man mår också bra av det, han har kört 5:2-metoden sedan i höstas och går fint och stadigt ner i vikt. Dessutom har han blivit mer medveten om vad han stoppar i sig och gör bättre matval de dagar han äter vanligt.

Så för vår del är erfarenheterna positiva.

 

[Lager]

http://www.bbc.com/news/health-19112549

http://www.bbc.co.uk/programmes/b01lxyzc

Jag började med 5:2 efter dokumentären från BBC som SVT visade förra våren - den lyfter många fördelar med fasta. Eftersom det inte innebar någon stor inskränkning i mitt liv, och jag rent generellt äter bättre även övriga dagar numer så har jag fortsatt.

Jag har blivit mer medveten om maten, vad jag väljer att äta, och vilka behov jag upplever mig ha. Jag har fått ett mindre sötsug, och småätandet har därför minskat. Jag känner mig generellt pigg och fräsch, både fastedagar och vanliga dagar... vilket självklart också beror på att jag äter så mycket råkost - eller en kombination av båda.

Givetvis är det inte bra om "fastedagen" består av ett wienerbröd + mängder av kaffe, samt att du sedan lever på pizza och kebab restern av veckan. Jag kan också absolut se att en person med problematisk inställning till mat lätt kan triggas av fasta. Men vilever ju i ett extremt överflöd, av mat, av konsumtionsvaror, av intryck. Det slår lätt över åt båda håll.

 

[Lovisaleonora]

@Lager - det var precis sådana erfarenheter jag efterlyser. Vad det haft för effekt just för dig. Jag kan också tänka mig att för många innebär det en ökad medvetenhet om vad som går in, även de dagar som inte är fastedagar.

Fastedagen för mig innebär (i teorin) samma som vid annan fasta, alltså när man köper ett fastepaket t ex. Jag kan mycket väl tänka mig en strikt fasta de dagar som är just fasta, om jag leker med tanke på 5:2. Det går att överleva, det är bara en dag, två gånger/vecka liksom.

 

[Lager]

Jag tycker inte att fastedagarna är så krävande i den form jag använder nu - möjligen om jag skulle köra två på raken. Men jag kan äta mig mätt, och fungerar fullt normalt.

Däremot de två/tre första gångerna mådde jag ganska dåligt, jag fick huvudvärk och lätt illamående framåt eftermiddagen. Gissar att det berodde på sockerberoendet som jag inte tillfredställde.

Vill du prova så gör det. Alla är ju olika, men gör en första matplan och håll dig till den i början. Vissa äter alla kcal vid ett stort mål mitt på dagen. Andra sprider ut det. Jag upplever att den sociala biten i ätandet är viktig, så jag ser till att få tre mål att äta tillsammans med övriga.

 

[Trani]

Många, som jag skrev, blev helt euforiska av fastan, nästan dansade runt i korridorerna, fyllda av energi och ville inte sluta förrän de mer eller mindre blev tillsagda av lärarna att nu fick det räcka.

För mig var fastan en plåga.

Intressant! Jag har fastat i några dygn vid ett tillfälle. För att prova. Efter ca 48 timmar infann sig en sanslös eufori! Jag liksom studsade fram och förundrades över hur jävla bra livet kunde kännas och hur o-hungrig jag kunde vara trots att jag inte hade ätit på länge. Det var nästan läskigt.

Jag fastnade inte för att fasta och har aldrig gjort om det (men nu när jag tänker tillbaka på hur underbart det kändes så blir jag nästan lite sugen ). Euforin var den enda märkbart positiva effekten. Förutom erfarenheten av hur det känns att vara helt utan mat i några dagar - det är skönt att veta att jag inte dör.

 

[Lovisaleonora]

I Förutom erfarenheten av hur det känns att vara helt utan mat i några dagar - det är skönt att veta att jag inte dör.

... av just det.

 

[Trani]

För mig var fastan en plåga.

Jo, det jag från början skulle komma till (postade för snabbt) om fasta och eufori var att jag spontant skulle ha gissat att man som ätstörd får en ännu större kick. Om man är ätstörd på det sätt att man blir kickad av att inte äta/gå ner i vikt. Intressant att läsa om dina erfarenheter!

 

[Dresden]

Jag fastar inte regelbundet 5:2, men någon dag i veckan eller varannan vecka när jag känner att jag ätit lite väl fel eller om jag känner för att pigga upp mig lite. Då tar jag en heldag utan fast föda, jag är lite för lat för att räkna kalorier. Däremot blir det kaffe med mjölk, buljong och ev någon pulvershake om jag är sugen. Mycket vatten

Fördelarna jag tycker mig uppleva är en klart förbättrad pollenallergi, minskad fibromyalgivärk (fast det kan ju bero på annat, har dock gjort den kopplingen när jag fastar lite mer ofta och regelbundet) och en allmän känsla av välbefinnande helt enkelt.

Sen håller jag med @Trani , insikten att man faktiskt klarar sig utan mat en kort period är en rätt häftig känsla. Hunger är något som kommer och går, den stegrar sig i kanske 20 minuter-en halvtimme men sen försvinner den igen och det dröjer innan den kommer tillbaka. En bra insikt inför såna dagar när man ska vara iväg ett tag och inte vet när man får chans att äta, det går att hoppa över ett mål utan att man dör - sagt med glimten i ögat.

 

[_husmusen_]

Jag äter enligt 5:2 och för mig har det inneburit att jag fått en något bättre inställning till mat och hunger/mättnad. Jag har krympt min magsäck, jag äter bättre (inte bra dock) på mina "ätdagar". Jag upplever att mitt socker ligger stabilare/lägre. Jag känner mig piggare, men det kan bero på minskad vikt lika mycket som fastan i sig. Min mage som kan bråka väldigt mycket har också blivit bättre, inte haft en period med mycket magont sedan jag började.

På mina fastedagar äter jag lite vad som faller in, igår åt jag tonfisk och tomat till lunch och fil med hallon till "kvällsmat". Äter dock oftast bara en gång om dagen, och brukar förlägga det till kvällen.

Visst vissa fastedagar är jobbiga, men jag har fler jobbiga ätdagar (sett ur hur hungrig jag är).

 

[Lena Furberg]

Intressant! Jag har fastat i några dygn vid ett tillfälle. För att prova. Efter ca 48 timmar infann sig en sanslös eufori! Jag liksom studsade fram och förundrades över hur jävla bra livet kunde kännas och hur o-hungrig jag kunde vara trots att jag inte hade ätit på länge. Det var nästan läskigt.

Jag fastnade inte för att fasta och har aldrig gjort om det (men nu när jag tänker tillbaka på hur underbart det kändes så blir jag nästan lite sugen ). Euforin var den enda märkbart positiva effekten. Förutom erfarenheten av hur det känns att vara helt utan mat i några dagar - det är skönt att veta att jag inte dör.

Nu inser jag ju, att det Lovisaleonora pratar om inte är långa fastor utan dagsvis. "På min tid" räknades det knappt som en godkänd fasta om man inte höll ut i minst 10 dagar, 14 dagar var standard men var man en sann Hälsokostare så var 20 dagar inget märkvärdigt. Jag kände mig alltid otillräcklig och ovärdig i sällskapet.....

Jag fick också alltid höra att de första 3 dagarna var värst, sen skulle euforin och lättheten infinna sig, men det hände aldrig mig..... Intressant att du blev "hög" redan första dan! För mig var det en nedåtgående spiral .....

Att fasta någon dag då och då handlar nog om nåt helt annat. Och där har jag inga åsikter men ska följa tråden med intresse. Det kanske är bra att ibland ha en dag då dygnsprogrammet inte är uppbyggt kring måltiderna, och då man inte ens behöver tänka på vad/när/hur man ska äta. En mikropaus i livet från ätande. Personligen skulle jag nog inte äta alls under en sådan fastedag utan enbart dricka vatten. Tror jag.

 

[hier]

Ja, meningarna går ju isär lite med vad som är fasta. Jag läste någonstans att i medicinsk mening är under 500 kcal fasta. Men det tycker jag låter konstigt! För mig är fasta precis vad det är - noll kalorier. Bara vatten och te.

Jag kör periodisk "fasta", men enligt den nuvarande modellen, där får man äta upp till 500 kcal på lågkaloridagarna (som jag kallar dem). Men jag tycker 500 kcal är mycket! Men det beror ju förstås också på ens övriga kaloribehov, hur mycket man tränar, osv. Ibland äter jag ingenting på lågdagarna, ibland upp till 200 kcal.

Eufori har jag definitivt märkt av när jag har fastat över 3 dagar i sträck. Men man blir också ett riktigt pucko, måste jag säga. Så man går omkring som en lycklig och vimsig idiot

Så jag skulle inte rekommendera helfasta till t ex studenter eller de som har ett krävande yrke mentalt och intellektuellt. T ex en kirurg på akuten eller en larmoperatör hade det ju kunnat bli katastrof med om den personen inte ätit på flera dagar

 

[Trani]

Nu inser jag ju, att det Lovisaleonora pratar om inte är långa fastor utan dagsvis. "På min tid" räknades det knappt som en godkänd fasta om man inte höll ut i minst 10 dagar, 14 dagar var standard men var man en sann Hälsokostare så var 20 dagar inget märkvärdigt. Jag kände mig alltid otillräcklig och ovärdig i sällskapet.....

Jag fick också alltid höra att de första 3 dagarna var värst, sen skulle euforin och lättheten infinna sig, men det hände aldrig mig..... Intressant att du blev "hög" redan första dan! För mig var det en nedåtgående spiral .....

Att fasta någon dag då och då handlar nog om nåt helt annat. Och där har jag inga åsikter men ska följa tråden med intresse. Det kanske är bra att ibland ha en dag då dygnsprogrammet inte är uppbyggt kring måltiderna, och då man inte ens behöver tänka på vad/när/hur man ska äta. En mikropaus i livet från ätande. Personligen skulle jag nog inte äta alls under en sådan fastedag utan enbart dricka vatten. Tror jag.

Jag höll på i kanske max fem dagar. Blev euforisk efter runt två dagar, så riktigt så snabbt kom det inte. Kommer inte ihåg hur det höll i sig. Jag antar att jag sakta dalade och fick en mjuk landning.

20 dagar tror jag inte att jag hade kommit igenom med den mentala hälsan i behåll. I alla fall inte om jag samtidigt måste jobba eller anstränga mig på något sätt.

Jag inser att jag också är otydlig. Med fasta menar jag som du, att inte äta alls under en längre tid.

 

[honung]

@Lovisaleonora Här finns en bra grupp på fejjan som handlar om 5:2, mycket bra tips och råd
https://www.facebook.com/groups/52fasta/