Jag fastar inte annat än om jag ska opereras eller liknande och därför måste fasta.
Däremot blir jag lite ledsen och tung inombords när jag läser såna här trådar.
Jag förstår ju att ni är vuxna människor, säkert sunda och hälsosamma och med full koll på det ni gör. Ändå blinkar stora varningslampor framför mina ögon när jag läser hur personer kämpar sig igenom "fastedagarna" med moroten att i morgon får jag äta smörgås/pannkakor/pasta/vad det nu är.
Jag har nämligen också fastat en gång i tiden. Det började med helfasta någon dag i veckan, sedan blev det max 700 kalorier varannan dag, sedan max 500 varje dag... För mig ser dieter som 5:2 och liknande ut som en ypperlig inkörsport till ätstörningar.
Säger naturligtvis inte att alla som kör 5:2 eller annan fastediet kommer få någon ätstörning, majoriteten kommer inte det, men det kanske kan vara bra att vara medveten om att dieten (likt många dieter) har stora likheter med ett vanligt förstadie till ätstörningar. Så om man vet med sig att man har en risk för att drabbas av ätstörning (lätt för beroende, höga krav på sig själv, många tidigare försök till viktminskning, missnöje med kroppen, dålig självkänsla etc. etc.) , kanske man ska se sig om efter en annan diet.
Däremot blir jag lite ledsen och tung inombords när jag läser såna här trådar.
Jag förstår ju att ni är vuxna människor, säkert sunda och hälsosamma och med full koll på det ni gör. Ändå blinkar stora varningslampor framför mina ögon när jag läser hur personer kämpar sig igenom "fastedagarna" med moroten att i morgon får jag äta smörgås/pannkakor/pasta/vad det nu är.
Jag har nämligen också fastat en gång i tiden. Det började med helfasta någon dag i veckan, sedan blev det max 700 kalorier varannan dag, sedan max 500 varje dag... För mig ser dieter som 5:2 och liknande ut som en ypperlig inkörsport till ätstörningar.
Säger naturligtvis inte att alla som kör 5:2 eller annan fastediet kommer få någon ätstörning, majoriteten kommer inte det, men det kanske kan vara bra att vara medveten om att dieten (likt många dieter) har stora likheter med ett vanligt förstadie till ätstörningar. Så om man vet med sig att man har en risk för att drabbas av ätstörning (lätt för beroende, höga krav på sig själv, många tidigare försök till viktminskning, missnöje med kroppen, dålig självkänsla etc. etc.) , kanske man ska se sig om efter en annan diet.