Föräldrar till barn som rider

Ponnytanten är fortsatt fantastisk 😍
20190929_145334.webp
Idag fick dottern i uppgift att tänka till om vad hon ville göra och sen genomföra det. Nyttigt att tänka själv! Hon bestämde sig för att träna på ridvägar, både i skritt och trav. Det gick jättebra 🙂
 
Min 11 åring har egen ponny som hon fick i sommras.
Hon har testat på att gå på ridskola men det är inte något som passar henne alls.
Så hon rider för en tränare en gång i veckan :)
Är så häftigt att se hennes utveckling och hur hon börjat tro mer på sig själv.
Och hur snabbt hon lär sig.

Just nu är det hoppning över mindre hinder men hon tuffar till sig och vill prova på högre :D
 
Vilket fint ekipage och jag undrar om du har tips på ridbyxor för 10-åring kille? Har en här hemma som behöver ett par nu när han blivit ”seriös” och börjat ridskola!
Vi har ett par från Horze.se. Köpt dem begagnade för en hundralapp tror jag. De är i ett jeanstyg och helskodda i mocka. Sitter lite fladdrigt men det beror nog mer på barnets brist på fett än på byxan 😅🙈 Bifogad bild visar byxan lite grann
C17BC0CA-C333-4024-803E-63E8D89BD3BE.webp


Mvh Miks
 
Idag var det upp som en sol och ner som en pannkaka. Först ponnyridning. Donna var jättepigg och glad och ville mest galoppera. Dottern satt mest och skrattade 😍 ponnysarna fick sen byta hage och allt var jättebra! Sen ville hon rida Ambres (min stora häst) trots att vi visste att han varit tittig dagen innan. Det började bra, dottern höll honom på mattan när han försökte fåna sig, men till sist fick han en knäpp, tvärvände och drog i galopp tvärs över ridbanan. Dottern flög såklart av 🙁 och hästen skämdes som fan och drog ända upp till stallet! Dottern var dock tuff och vågade sitta upp igen, travade lite med longerlina på. Klarade sig utan fysiska skador, bara en rejäl chock ❤ hon konstaterade sen att det viktigaste är att hästen har kul när man rider, och det hade iaf ponnyn ❤
 
Jag känner mig lite modfälld... Runt sommaren (både innan och efter) tyckte jag att vi hade "hittat" vår lilla medryttarponny lite mer. Nu känns det inte så kul. Hon nafsar efter oss och skickar iväg ett bakben då och då. Börjat "rusa" i skogen (jag leder dock alltid). Är vi på banan försöker hon sparka mig om jag leder, något som händer i skogen ibland också (men mycket mer sällan).

Jag är självklart med hela tiden i hantering osv, men just nu känner jag att jag knappt vågar vända mig mig bort i stallet för att ponnyn helt plötsligt backat upp mot mitt barn. Jag är i grunden varken rädd eller orolig som person, men nu hör jag mig själv säga saker som "Gå inte fram till henne!" mest hela tiden. Vill ju inte skapa osäkerhet hos barnet (det har heller inte hänt att ponnyn faktiskt har gjort illa någon av oss).

Själv är jag bara gammal ridskoleryttare som nyligen återupptagit ridning efter många års paus. Jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag ska ta mig an problemet... Några tips?
 
Jag känner mig lite modfälld... Runt sommaren (både innan och efter) tyckte jag att vi hade "hittat" vår lilla medryttarponny lite mer. Nu känns det inte så kul. Hon nafsar efter oss och skickar iväg ett bakben då och då. Börjat "rusa" i skogen (jag leder dock alltid). Är vi på banan försöker hon sparka mig om jag leder, något som händer i skogen ibland också (men mycket mer sällan).

Jag är självklart med hela tiden i hantering osv, men just nu känner jag att jag knappt vågar vända mig mig bort i stallet för att ponnyn helt plötsligt backat upp mot mitt barn. Jag är i grunden varken rädd eller orolig som person, men nu hör jag mig själv säga saker som "Gå inte fram till henne!" mest hela tiden. Vill ju inte skapa osäkerhet hos barnet (det har heller inte hänt att ponnyn faktiskt har gjort illa någon av oss).

Själv är jag bara gammal ridskoleryttare som nyligen återupptagit ridning efter många års paus. Jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag ska ta mig an problemet... Några tips?
Avsluta och leta ny, bqrn
 
Jag känner mig lite modfälld... Runt sommaren (både innan och efter) tyckte jag att vi hade "hittat" vår lilla medryttarponny lite mer. Nu känns det inte så kul. Hon nafsar efter oss och skickar iväg ett bakben då och då. Börjat "rusa" i skogen (jag leder dock alltid). Är vi på banan försöker hon sparka mig om jag leder, något som händer i skogen ibland också (men mycket mer sällan).

Jag är självklart med hela tiden i hantering osv, men just nu känner jag att jag knappt vågar vända mig mig bort i stallet för att ponnyn helt plötsligt backat upp mot mitt barn. Jag är i grunden varken rädd eller orolig som person, men nu hör jag mig själv säga saker som "Gå inte fram till henne!" mest hela tiden. Vill ju inte skapa osäkerhet hos barnet (det har heller inte hänt att ponnyn faktiskt har gjort illa någon av oss).

Själv är jag bara gammal ridskoleryttare som nyligen återupptagit ridning efter många års paus. Jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag ska ta mig an problemet... Några tips?
Det låter inte som en glad häst :(. Vad säger ägaren?
 
Kul att läsa om fler småkillar som rider. :) Sonen är 6 år och har ridit på ridskola i snart 2 år. Vi har precis köpt egen ponny och nu vill han bara rida på henne, så ridskolan är lite på paus. Det roligaste är att galoppera och hoppa, så klart. :D Det närmsta målet nu är att åka på klubbtävling med egna ponnyn och rida 30 cm clear round.
En liten film från när han tävlar på sin favoritponny på ridskolan:
 
Idag var dottern inte ridsugen, och det är så vansinnigt skönt att ponnyn inte måste ridas varje dag! Så jag åkte till stallet ensam (också skönt :angel:) och tog hand om min stora och pysslade lite med ponnysarna :)
 
Jag känner mig lite modfälld... Runt sommaren (både innan och efter) tyckte jag att vi hade "hittat" vår lilla medryttarponny lite mer. Nu känns det inte så kul. Hon nafsar efter oss och skickar iväg ett bakben då och då. Börjat "rusa" i skogen (jag leder dock alltid). Är vi på banan försöker hon sparka mig om jag leder, något som händer i skogen ibland också (men mycket mer sällan).

Jag är självklart med hela tiden i hantering osv, men just nu känner jag att jag knappt vågar vända mig mig bort i stallet för att ponnyn helt plötsligt backat upp mot mitt barn. Jag är i grunden varken rädd eller orolig som person, men nu hör jag mig själv säga saker som "Gå inte fram till henne!" mest hela tiden. Vill ju inte skapa osäkerhet hos barnet (det har heller inte hänt att ponnyn faktiskt har gjort illa någon av oss).

Själv är jag bara gammal ridskoleryttare som nyligen återupptagit ridning efter många års paus. Jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag ska ta mig an problemet... Några tips?

Inte riktigt samma beteende men däremot sur och grinig har vår ponny också varit. Vägrar gå framåt i ridning och kickar gärna för att visa sitt missnöje om ryttaren försöker tvinga henne att gå fram. Visade sig att hon hade ont i ryggmusklerna pga dåligt sittande sadel. Den funkade med tidigare ägaren men då hon ändrat kroppsform efter att hon flyttat till oss så passade inte sadeln längre och tryckte på ryggen. Numera har vi för det mesta en glad och tillgiven ponny. Så kolla upp att ponnyn inte har ont någonstans och därför beter sig illa.

Sedan hade jag lite samma i vintras, eftersom ponnyn blev stressad och "ilsk" blev jag också stressad och barnen blev nervösa. Ond cirkel för det gjorde ju också ponnyn nervös. Fick tipset att "fake it til you make it" i hanteringen av henne och låtsas vara självsäker och modig (dock inte dominant och elak förstås utan mer med kroppspråket visa att jag vet vad vi ska göra, följ med mig). När jag visade trygghet blev ponnyn lugn och följer snällt med.
 
Inte riktigt samma beteende men däremot sur och grinig har vår ponny också varit. Vägrar gå framåt i ridning och kickar gärna för att visa sitt missnöje om ryttaren försöker tvinga henne att gå fram. Visade sig att hon hade ont i ryggmusklerna pga dåligt sittande sadel. Den funkade med tidigare ägaren men då hon ändrat kroppsform efter att hon flyttat till oss så passade inte sadeln längre och tryckte på ryggen. Numera har vi för det mesta en glad och tillgiven ponny. Så kolla upp att ponnyn inte har ont någonstans och därför beter sig illa.

Sedan hade jag lite samma i vintras, eftersom ponnyn blev stressad och "ilsk" blev jag också stressad och barnen blev nervösa. Ond cirkel för det gjorde ju också ponnyn nervös. Fick tipset att "fake it til you make it" i hanteringen av henne och låtsas vara självsäker och modig (dock inte dominant och elak förstås utan mer med kroppspråket visa att jag vet vad vi ska göra, följ med mig). När jag visade trygghet blev ponnyn lugn och följer snällt med.
Igenkänning här😅 vi har en ponny hemma, äger den inte men har förbarmat oss att ta hand om den m träning och skötsel, dottern 8år nu kan forfarande rida då hon är lätt, ponnyn är bara 78cm i mankhöjd.
Igår lyckades dottern övertala oss till att ta fram ponnyns gamla sadel, en förvisso jättefin 12tum lädervariant men vi har haft pony puta senaste året så det blev ju lite nygammalt samt lite annan känsla förstås.. sen iväg till ridhuset och trimma där och jisses vilken tjurig ponny som inte ville jobba! Ponnyn är tjurig emellanåt och har många rävar bakom örat, är miniatyr/ponny korsning grövre variant så ingen perfekt ridponny men vi har kul (oftast) och de har utvecklats massor!! Men jag tror det blev för mycket med ny sadel och kanske inte favorit aktiviteten😂
 
Jag känner mig kluven. Dottern har ena islandshästen som sin egen. Det är en riktig klippa och läromästare. Men dottern älskar att hoppa. Islandshästen har helt okej hoppteknik, men det blir ändå inte samma som med en "vanlig" ponny. Galoppen är inte lika ridbar. Blir ofta pass mellan hindren. Och hästen smiter gärna förbi om man inte ramar in henne ordentligt. Hästen är 140, har dressyrsadel och dottern är 11 år och fortfarande rätt liten. Hon får kämpa en hel del. Rider ofta med ngt för långa tyglar och det har jag tjatat om sen hon var 4 år. Vi har varit iväg på pay and pumps och ibland är det stolpe in och ibland stolpe ut.
Samtidigt är det en häst som är kanon på många andra sätt. Positiv glad, lagom framåt. Aldrig slö. Man kan flänga runt barbacka och hantera henne själv som barn osv.
En c ponny med bra egenskaper kostar ju liksom minst 60.000..... men visst skulle jag vilja köpa en.
 
Jag känner mig kluven. Dottern har ena islandshästen som sin egen. Det är en riktig klippa och läromästare. Men dottern älskar att hoppa. Islandshästen har helt okej hoppteknik, men det blir ändå inte samma som med en "vanlig" ponny. Galoppen är inte lika ridbar. Blir ofta pass mellan hindren. Och hästen smiter gärna förbi om man inte ramar in henne ordentligt. Hästen är 140, har dressyrsadel och dottern är 11 år och fortfarande rätt liten. Hon får kämpa en hel del. Rider ofta med ngt för långa tyglar och det har jag tjatat om sen hon var 4 år. Vi har varit iväg på pay and pumps och ibland är det stolpe in och ibland stolpe ut.
Samtidigt är det en häst som är kanon på många andra sätt. Positiv glad, lagom framåt. Aldrig slö. Man kan flänga runt barbacka och hantera henne själv som barn osv.
En c ponny med bra egenskaper kostar ju liksom minst 60.000..... men visst skulle jag vilja köpa en.
Går det att kolla på en foderhäst eller så då? Tycker att jag ibland ser urvuxna ponnyer som ägarna är ovilliga att skiljas helt från, men som ändå vill ha ryttare. Men det känns iofs mycket baserat på kontaktnät.
 
Går det att kolla på en foderhäst eller så då? Tycker att jag ibland ser urvuxna ponnyer som ägarna är ovilliga att skiljas helt från, men som ändå vill ha ryttare. Men det känns iofs mycket baserat på kontaktnät.

Ja precis som du skriver krävs det kontakter. Vi känner inte jättemånga med ponnys. Sen är min upplevelse att de ofta vill ha en fodervärd som är väldigt talangfull som kan ta fram ponnyn i tävlingssammanhang. Vi behöver ju mer en läromästare som kan lära och hjälpa dottern.
 
Ja precis som du skriver krävs det kontakter. Vi känner inte jättemånga med ponnys. Sen är min upplevelse att de ofta vill ha en fodervärd som är väldigt talangfull som kan ta fram ponnyn i tävlingssammanhang. Vi behöver ju mer en läromästare som kan lära och hjälpa dottern.
Vi rider i ett stall som hyr ut ponnys terminsvis. Sonen har ridit 3 olika B-ponnys som alla varit supersnälla. Han är ju nybörjare men jag märker när jag tar i dem att det finns mer i den än bara lufs rakt fram. Kanske finns det något liknande där ni bor? Detta stall finns i Stockholms området. Vet inte vart ni bor eller hur långt hon hyr ut ponnys. Hör av dig om du vill veta mer 😊

Just nu rider sonen urgulliga Alladin
CA9C0E04-25EA-4794-A053-46A928A30BD4.webp


Mvh Miks
 

Liknande trådar

Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 662
Senast: Ninnurur
·
Hästmänniskan Nu är det så att jag kommer från en familj utan hästintresse från början. Jag fick självmant säga till att jag ville börja rida, och dom...
Svar
10
· Visningar
1 218
Senast: Ananazen
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 087
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
3 850

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp