Vissa saker är dessutom inte så kul att påbörja, belöningen är att var igång och resultatet. Det kan vara en promenad. Fönsterputs eller snickrande. Segt att börja men tillfredställande att ha det färdiga resultatet.
Jag tänder aldrig brasor och äger ingen sovsäck. Jag sover i bilen och lagar mat på mitt gasolkök. Enda anledningen till att jag gör så här är för att jag ska kunna resa utan att bli ruinerad på övernattningar. Jag har helt enkelt inte råd med vandrarhem eller hotell.
Jag har tidigare hållit på med många olika typer av hantverk. Det har varit kul för stunden men jag har alltid tröttnat. Jag tröttnar alltid på allt.
Jag har aldrig fått beröm som barn. Jag har aldrig varit omtyckt. Och jag har alltid varit ensam.Nej, allt är inte meningslöst utan krav på att prestera, snarare tvärt om. Att prestera endast för prestationens skull, för att nå ett förutbestämt "mål", är meningslöst. Mål i sig kommer aldrig att ge dig tillfredställelse, för när du uppnår det ena står nästa uppförsbacke framför dig. Det gäller istället att tänka i riktning.
Gå tillbaka till den där barnsliga frågan; varför? Varför är det just hästar, trädgård, att hjälpa andra, som du vill göra (enligt vad du skrivit i tråden då)? Egentligen tror jag inte att du dras till dessa saker för att prestera eller uppnå mål, utan för att det finns något i dem som känns meningsfullt för dig. Kanske är det meningsfullt att finnas där för andra, meningsfullt att bilda en relation till ett djur eller en trädgård (som ju också är något levande).
Det blir så vanskligt med prestation, för som barn lär vi oss att när vi gör något bra får vi beröm; men som vuxna är det ingen som berömmer oss. Ingen bryr sig egentligen vad vi gör med våra liv, och det kan låta hemskt att höra, men det är också en befrielse: Du skapar din egen mening. Låter kanske flummigt, men om vi återvänder till ordet riktning:
Om du identifierar något du värderar i livet, till exempel trädgård. Vad är det i trädgården du gillar? Att skapa ordning? Att hjälpa saker växa? Att sitta med en kopp te och kolla på när humlorna surrar? Oavsett vad det är (och du kanske inte vet exakt vad det är än, eftersom du varit så fokuserad på att prestera trädgård istället för att värdera trädgård) så kommer aldrig någon annan människa att berömma eller belöna dig för det. Belöningen kommer istället för att du gör något i enlighet med din värdering, i rätt riktning, så att du belönar dig själv genom själva handlingen. Och vad är handlingen? Jo, handlingen är allt som för dig i den riktningen. Inte i riktning mot målet, utan i riktning mot din värdering. Det kan vara något så enkelt som att du tänker 'jag vill ha kvar min trädgård'. En tanke är också ett steg i rätt riktning, och det är det som är så himla skönt med att släppa kravet på prestation: helt plötsligt är något så enkelt som en tanke i linje med din värdering något som du kan belöna dig själv för.
Det kanske låter flummigt, förvirrande, oförståeligt, men faktum är att detta perspektivskifte är kliniskt bevisat som effektivt mot depression. Många behöver dock mer stöd än någon främling på ett forum som snackar om riktningar och värderingar. Själv behövde jag en 7 veckors kurs med två psykologer! Det bra är dock att den kursen finns i förenklad form i en helt gratis app. Nu låter det som att jag är här bara för att göra reklam för någon jäkla app, men nej, jag gick kursen innan den fanns gratis i en app, och oavsett om du vill ta appkursen eller inte så rekommenderar jag verkligen att ta upp det här med riktning och värderingar med din psykolog. Jag tror verkligen att det kan hjälpa dig att komma underfund med hur du vill leva ditt liv.
Ingen kommer att belöna dig för dina prestationer. Inga mål kommer någonsin vara värda det lidande du utsätter dig själv för genom att pressa dig så hårt. Du har kraft, och att du ens startade denna tråden är ett tecken på att du har viljan att må bättre. Och i den viljan någonstans så ligger just de här sakerna och gömmer sig: dina värderingar, vad som är viktigt för dig i livet, vad som egentligen känns meningsfullt oavsett om du uppnår mål eller presterar inför andra. Jag hoppas verkligen att du finner det
Och jag avskyr att gå med hund. Jag gillar inte alls att behöva stanna hela tiden. Man kommer ju ingenstans. När min hund gick bort för 10 år sedan så tyckte jag faktiskt att det var en lättnad att inte behöva ha henne med mig när jag var ute och gick.
Jag tycker allt arbete alltid är så kämpigt (både att starta och slutföra) så det blir liksom inte värt resultatet även om man blir nöjd när det är klart.
Jag tänker nog mer på roliga saker, saker man nästan kan längta efter att göra. Utan krav helt och hållet. Inte saker man behöver göra.
Vad har du tyckt om med att resa?
Jag har massor av sovnätter i bil, det är mysigt det med om det inte är för varmt, tycker det är bäst när det är halvkallt så att myggen inte äter en.
Förebild för vem? Varför?
Uppleva nya miljöer. Jag har gärna tittat på olika trädgårdar.
För allmänheten som upplever att det är kört med miljön. Att de får se att det finns något att göra för att förbättra miljön.
Jag har i år sått en del chili och en del annat, men märker att jag inte riktigt orkar ta hand om allt. Det är jobbigt.
Se där, något som du tycker om utan att behöva prestera.
Myggnät i fönstren är härligt.
Vet inte. Men det ger inspiration till den egna trädgården.
Jag gillar att designa och bygga hus.
Jag äger ingen tv. Och uppskattar heller inte att titta på tv.
Det finns trädgårdstider på SVT play, går att se på datorn. Karl-fredrik på Österlen kan du se online på tv4. Till exempel.
Det går visserligen bra att titta på dator också.
Jag saknar som sagt intresse.
Jag blir ledsen över att du låter så uppgiven och lite resignerad (samtidigt som du ju måste ha en inre glöd eftersom du skriver här
). Är det delvis din medicinering som gör att allt känns så tungt? Det är ju en inte helt ovanlig bieffekt från vissa antidepressiva. Kan du försöka få byta? Du skrev nånstans tidigare att de inte ens hjälper särskilt bra. Har du känt annorlunda tidigare?
Jag vet inte hur medicinen påverkar. Men jag har aldrig varit intresserad av att titta på olika program. Jag var nära att köpa tv när jag brutit benet och inte kunde göra något, men det blev aldrig av för när jag fick ett kortare gips kunde jag vara mer aktiv igen.Jag blir ledsen över att du låter så uppgiven och lite resignerad (samtidigt som du ju måste ha en inre glöd eftersom du skriver här
Du ska inte behöva gå runt och känna dig så modlös, när du egentligen har massor med väldigt fina och givande intressen.
Så du är inte intresserad alls av att se, inspireras och lära mer om växter/trädgård/anläggningar av olika trädgårdar osv, fastän just blommor och trädgård är något du säger dig ha ett stort intresse för?
