Flytta?

[Inte_Ung]

Det finns inga strategier som fungerar på mina ångestattacker. Jag har provat allt.

Lägga dig ner och vänta ut dem?

 

[EmmaBovary]

Jag har fått härda ut så många ångestattacker helt ensam att jag inte tänker fortsätta med det.

Tycker väl ändå att det låter ok vettigt att ha som strategi att uppsöka psykakuten om det blir för överjävligt, när du säger att du inte åker dit lättvindigt. Såklart inte långsiktig lösning, men vad ska man göra liksom. Vad jag reagerar på är det här med att härda ut ångestattacker ensam? Jag tror att de flesta är ganska ensamma i det läget, även om man exempelvis är samboende. Tycker det är lite märkligt att understryka den biten?

 

[Inte_Ung]

Fast det verkar ju gå att köra till akuten i en timma?
Då går de ju bevisligen att hantera rätt bra skulle jag vilja påstå.

Ja inte har då jag kunnat köra bil när jag har haft grav ångest.

 

[parellikusken]

Ja inte har då jag kunnat köra bil när jag har haft grav ångest.

Inte under panikattacker. Men har jag bara en väldigt hög ångestnivå så kan jag köra bil, dock gör jag det inte då jag skulle vara en trafikfara.

 

[parellikusken]

Tycker väl ändå att det låter ok vettigt att ha som strategi att uppsöka psykakuten om det blir för överjävligt, när du säger att du inte åker dit lättvindigt. Såklart inte långsiktig lösning, men vad ska man göra liksom. Vad jag reagerar på är det här med att härda ut ångestattacker ensam? Jag tror att de flesta är ganska ensamma i det läget, även om man exempelvis är samboende. Tycker det är lite märkligt att understryka den biten?

Jag vill säga att för bara ångest är akuten inte bra att uppsöka. Man blir lätt beroende av det och får ännu svårare att hantera ångesten. Akuten är bra när det är akut och fara för ens liv, i övrigt ingen bra lösning.

Been there, done that.

 

[EmmaBovary]

Jag vill säga att för bara ångest är akuten inte bra att uppsöka. Man blir lätt beroende av det och får ännu svårare att hantera ångesten. Akuten är bra när det är akut och fara för ens liv, i övrigt ingen bra lösning.

Been there, done that.

Såklart är det inte världens bästa mönster, sedan finns det väl mellanting som i allt annat. Sedan tenderar folk att beskriva sin ångest lite olika, så ångesten som beskrivs här skulle kanske kunna vara något du själv hade uppfattat som akut och som en fara föra livet etc. Menar inte att blunda för att problematiken som du målar upp dock, den existerar ju.

 

[Wille]

Fast det verkar ju gå att köra till akuten i en timma?
Då går de ju bevisligen att hantera rätt bra skulle jag vilja påstå.

För att jag inte har något val. Men inte fan står jag ut med ångesten för det. Man klarar rätt mycket när man inte har något val.

Jodå.
Men är du nöjd med det då?
Och du har ju inte hittat någon medryttarhäst.

Är det bara själva ridandet som du gillar eller är det även skötseln av hästarna?
Du har inte funderat på att jobba med hästar?

Egentligen inte, men jag har ändå inte råd med egen häst och medryttarhäst är ändå näst bästa alternativet. Men eftersom jag inte hittat någon medryttarhäst och inte heller har pengar att rida för så har jag ju varit tvungen att sluta helt.

Jag gillar mest ridandet men tycker skötseln är ok. Jag har jobbat med hästar men det är inget jag vill göra om.

Lägga dig ner och vänta ut dem?

Provat. Ångesten fortsätter ändå timme efter timme. Jag står inte ut.

 

[Inte_Ung]

Egentligen inte, men jag har ändå inte råd med egen häst och medryttarhäst är ändå näst bästa alternativet. Men eftersom jag inte hittat någon medryttarhäst och inte heller har pengar att rida för så har jag ju varit tvungen att sluta helt.

Jag gillar mest ridandet men tycker skötseln är ok. Jag har jobbat med hästar men det är inget jag vill göra om.

Men då så går ju inte det. Som med att jag inte kan bli pilot.
Du måste hitta på något annat.

Åka motorcykel kanske?
Det är kul.

 

[Grazing]

Jag vill säga att för bara ångest är akuten inte bra att uppsöka. Man blir lätt beroende av det och får ännu svårare att hantera ångesten. Akuten är bra när det är akut och fara för ens liv, i övrigt ingen bra lösning.

Been there, done that.

Fast akuten är visst bra att besöka när ångesten är väldigt jobbig, rätt vad det är så har ångesten tagit över och det har blivit livsfara utan att man tänkt på det ens. Det behöver inte ens vara att man levt i jobbiga tankar dagarna innan.

Tills vården har gett en metoder att hantera ångesten på så får dom ta att man söker upp dom för hjälp och lindring. Det som blir fel är när man får hjälp men sen inte vill ta emot den och enbart och endast förlitar sig på akuten och deras hjälp. Det är en liten balansgång det där. Men man ska aldrig tveka att åka in om man känner att man inte klarar av ångesten.

 

[Wille]

Men då så går ju inte det. Som med att jag inte kan bli pilot.
Du måste hitta på något annat.

Åka motorcykel kanske?
Det är kul.

Ja, jag vet att det inte går. Det är bara så svårt att hitta något annat jag känner lika passionerat för. Jag ville ju rida för att prestera. Det var det jag tyckte var kul.

 

[WhoIsItAgain]

Finns ju andra saker man kan glra och tävla i. Tex kaninhoppning, fast då måste man såklart orka träna och ta hand om kaninerna.

Eller modellhästar. Är väldigt kreativt, de modelleras ju om och det finns utställningar där man visar sina kreationer och kan vinna priser och visa upp vad man presterat.

Finns säkert mycket annat också, som kanske kan "ta över" istället för hästar?

 

[Nahar]

Ja, jag vet att det inte går. Det är bara så svårt att hitta något annat jag känner lika passionerat för. Jag ville ju rida för att prestera. Det var det jag tyckte var kul.

Kanske är det fixeringen vid prestation som är grundproblemet, oavsett vad det nu är du känner intresse för? I sådana fall kanske det är där du behöver börja tänka om, istället för att leta efter nya saker att göra.

 

[Wille]

Kanske är det fixeringen vid prestation som är grundproblemet, oavsett vad det nu är du känner intresse för? I sådana fall kanske det är där du behöver börja tänka om, istället för att leta efter nya saker att göra.

Men utan det så är typ allt rätt meningslöst. Varför orka engagera sig när det ändå inte ger något?

 

[Shaggy]

Men utan det så är typ allt rätt meningslöst. Varför orka engagera sig när det ändå inte ger något?

Ser du livet som en tävling där det gäller att komma först och segra? Orsaken till att jag frågar är att du alltid (?) pratar om prestation och aldrig om att göra saker för att det är kul att göra just det och det gäller oavsett om det är jobb eller fritid.

 

[Wille]

Ser du livet som en tävling där det gäller att komma först och segra? Orsaken till att jag frågar är att du alltid (?) pratar om prestation och aldrig om att göra saker för att det är kul att göra just det och det gäller oavsett om det är jobb eller fritid.

Det är prestationen som är kul. Det är därför jag aldrig blivit någon skogsmulleryttare. Jag tycker det är astrist att bara rida i skogen hela tiden. Det är inte stimulerande. Jag behöver utmaning.

 

[sjoberga]

Men utan det så är typ allt rätt meningslöst. Varför orka engagera sig när det ändå inte ger något?

Varför skulle "prestation" vara det som är meningsfullt? Vad lägger du i ordet? Jag tycker det verkar meningsfullt att hitta ett sätt att må bra och klara av sitt liv. "Prestation" är på klart lägre prioritetsnivå. Vad är det som "prestation" ger som du suktar efter och tycker skulle vara tillräckligt för att "engagera sig"?

 

[Shaggy]

Det är prestationen som är kul. Det är därför jag aldrig blivit någon skogsmulleryttare. Jag tycker det är astrist att bara rida i skogen hela tiden. Det är inte stimulerande. Jag behöver utmaning.

Om du ser livet så så förstår jag mycket av dina problem. Det gör ju att du inte kan hämta krafter från en promenad i vårsolen där du lyssnar på fåglarna eller bara sitta och titta på en vacker vy osv. Har du tagit upp det här med din terapeut? Att ha en sådan prestationshets som du visar på inom alla områden lägger en oerhört stor börda på dig. För dig verkar det inte finnas "good enought" utan allt måste alltid vara helt perfekt. Jag ser mig själv som att jag har kontrollbehov och gärna fungerar som mental bläckfisk men jag blir utmattad bara av att läsa hur du beskriver din vardag med minutiös kontroll av minimala saker

 

[Kirre]

Ser du livet som en tävling där det gäller att komma först och segra? Orsaken till att jag frågar är att du alltid (?) pratar om prestation och aldrig om att göra saker för att det är kul att göra just det och det gäller oavsett om det är jobb eller fritid.

Det här blev en oerhört jobbig ögonöppnare för mig för några år sen när jag var djupt nere i skiten, att jag hela mitt liv byggt min självkänsla på prestation. När prestationer (i mina ögon) uteblev klev jag djupare ner i depressionen.

När så min psykolog visade på papper (hon var glad i att rita ) denna felaktiga korrelation, först då kunde jag börja se glädjen i att bara göra, utan prestation. Jag grät resten av dagen efter det samtalet (över mitt dittills sjuka liv i strävan efter att jämt prestera) men vilken livsboja jag blev frisläppt ifrån efter det! Med massor av mentalt jobb för att vända tankemönstret förstås men då förstod jag äntligen vad jag skulle göra.

Som du också noterat har även jag dragit liknelser kring TS tankemönster till mitt eget om att bygga självkänsla på prestationer.

 

[Shaggy]

Det här blev en oerhört jobbig ögonöppnare för mig för några år sen när jag var djupt nere i skiten, att jag hela mitt liv byggt min självkänsla på prestation. När prestationer (i mina ögon) uteblev klev jag djupare ner i depressionen.

När så min psykolog visade på papper (hon var glad i att rita ) denna felaktiga korrelation, först då kunde jag börja se glädjen i att bara göra, utan prestation. Jag grät resten av dagen efter det samtalet (över mitt dittills sjuka liv i strävan efter att jämt prestera) men vilken livsboja jag blev frisläppt ifrån efter det! Med massor av mentalt jobb för att vända tankemönstret förstås men då förstod jag äntligen vad jag skulle göra.

Som du också noterat har även jag dragit liknelser kring TS tankemönster till mitt eget om att bygga självkänsla på prestationer.

Jag ser mig själv tusen gånger förstärkt. Jag har fått släppa väldigt mycket av den där prestation hetsen och mår så mycket bättre av det.

 

[Eurydome]

Jag vet inte om det finns mer hjälp att få. Min psykolog säger inte så mycket. Den här veckan har jag inte heller träffat henne eftersom det är påsk.

Men be om att få hennes tankar kring din situation och fråga om det finns mer hjälp att få t ex inom psykiatrin.