Fegistråden

[_Zacke_]

Här går det uselt vågar knappt sitta upp... max skritta några steg vid stallet, men inte avslappnat. Lång väg att gå innan man kan rida normalt igen

 

[Bufera]

Här går det uselt vågar knappt sitta upp... max skritta några steg vid stallet, men inte avslappnat. Lång väg att gå innan man kan rida normalt igen

Vad tråkigt för dig @_Zacke_ Känns det lättare med någon annan häst?
Jag kunde tex tycka det var skit jobbigt att trava lite fort på min häst men kunde glatt sitta upp på kompisens häst och galoppera i skogen utan större problem.

 

[_Zacke_]

Vad tråkigt för dig @_Zacke_ Känns det lättare med någon annan häst?
Jag kunde tex tycka det var skit jobbigt att trava lite fort på min häst men kunde glatt sitta upp på kompisens häst och galoppera i skogen utan större problem.

Min häst är ju egentligen väldigt lugn och stabil, lite dåligt utbildad bara. Så tror inte det beror så mycket på hästen tyvärr han har aldrig gjort något dumt när jag suttit på.
Hoppas att allt ska bli lite lättare den dagen vi får klart en egen ridbana.. just nu får jag rida på öppna gärden eller på trafikerad grusväg... inte så bra när man är rädd.

 

[Bufera]

Min häst är ju egentligen väldigt lugn och stabil, lite dåligt utbildad bara. Så tror inte det beror så mycket på hästen tyvärr han har aldrig gjort något dumt när jag suttit på.
Hoppas att allt ska bli lite lättare den dagen vi får klart en egen ridbana.. just nu får jag rida på öppna gärden eller på trafikerad grusväg... inte så bra när man är rädd.

Verkligen inte, jag rider aldrig min på öppna fält. Just för att jag blir rädd/nervös.

 

[djezima]

Kl
Hej, vad kul med sällskap i eländet!

Känner mig så löjlig i min oro, precis som ni beskriver. Har ridit i 25 år och jobbat i galoppen, även som jockey en kort tid.
Men har sen fått reumatism i ryggraden vilket kommer med enorma smärtor tidvis. Ridning kan vara både orsak och bot för smärtan, och någonstans där kommer rädslan in.

Min gamla häst var jag aldrig rädd på, hon kände mig utan och innan. Gjorde vad hon förstod att jag menade och busade så mycket jag klarade, och tvärstannade om jag fick kramp. Hon tog hand om mig och vi var trygga med varandra. Så fick jag ta bort henne i somras.

Köpte en unghäst I vintras. En väldigt försiktig och klok individ som kan bli lika klok som lin förra. Hon är riden I skritt innan jag köpte henne, även ute.

Har kravlar upp ett par gånger i vinter och skrittat ett par varv. Men har i övrigt haft för ont för att kunna göra något. Har även haft svårt att bara gå med henne, eftersom jag haft svårt att gå.

Egentligen är jag inte rädd för ridningen, utan för att hon ska hoppa till/ bralla lite och det ska utlösa smärtan så att jag inte kan hantera henne. Vill inte heller ramla av, eftersom alla smällar "ekar I skelettet" i flera dagar, vilket gör väldigt ont!

Vi ska denna vecka flytta hem hem dit jag är uppväxt. Även om förhållandena är sämre där ytan ridbana osv, tror jag det blir bra. Där har jag min mamma till hjälp som har bättre häst kunskap än dem i stallet jag står nu. Vi ska börja följa med på hundpromenader, då jag sen kan följa med uppsuttet och mamma håller mig i Snöre (helt för min skull, hästen följer en utan Snöre efter 5 minuter).
Jag längtar så!

 

[Blimblom]

Red ut med sällskap idag, började bra med väl lugna hästar, men sen blev min och en av dom andra rädda för en fågel som flög upp från en bäck, och sen eskalerade det fort xD
Blev feg och hoppade av när hästen var på nivån att han tvärvände och försökte dra åt andra hållet för att en gren låg på stigen... då hade han även passat på att taggat till och småbockat när vi skulle trava bara...
Hoppade iaf upp igen när han lugnat sig och var "normal"
Det är skönt att han iaf kan chilla ner fort efter han vart rädd för... allt

 

[djezima]

Landade hem-hemma igår, hästen går nu i hagen och jag har börjat iordningställa mitt gamla stall där jag huserat i 18 år innan. Känns skönt att komma hem, här har jag trygghet.

Hästen sköter sig exemplariskt och älskar nya hagen som vilat flera år och är helt utan lera!

Längtar redan efter att komma upp i sadeln, vilket känns som ett superbra tecken!

 

[Buck]

Hoppar in här lite och stressar av mig -_-.

Mitt största oro och ångest moment har alltid varit att åka iväg med häst på träning osv. Hur många gånger jag än gör det så blir magen helt kass och jag räknar alltid för mycket tid för varje moment, vilket gör att jag nu sitter här och väntar på att det ska bli lagom med tid för att ta in hästen och borsta.

Har tagit tablett mot ångesten de senaste dagarna vilket har varit härligt, i skillnad till förra gången då jag var superstressad och fick ångest dagligen veckan fram tills träningen.

Hästen är inte svårlastad (med mina mått mätt då hon faktiskt går in ) men hon kan vela lite.
Första körträningen för mig vilket leder till mycket strul med logistiken iom att vagnen ska med.
Men allt är löst (om vagnen går in i låne släpet dvs).

Har hämtat hem sadelskåpet och packat, fyllt på luft i släpet och tankat dragbilen, ska vara vid träningen om 2h och det tar 40min att köra, har gott om tid på mig men sitter ändå här och nojar.

Är otroligt avundsjuk på alla som går ut 30min innan de ska köra och bara snabbt och smidigt slänger in det nödvändigaste i släpet lastar och åker utan minsta lila stress..

 

[Buck]

Uppdatering
Det gick jätte jätte jätte bra på träningen! Hästen är ju världens bästa och jag har svårt att förstå hur snäll hon är ^_^. Gick raka vägen in i transporten, stod som ett ljus även om hon gnäggade på alla hästar vi körde förbi . Väntade fint i transporten sen och stod som ett ljus när vi selade , hur fin som hellst att köra och var varken stressad eller övertaggad, red fram en halvtimme vilket kanske var lite att ta i men hade ju ingen koll på hur hon var på bortaplan .
Den var det några enkla men ack så nyttiga övningar på träningen, hon var som smör i tömmen och följde så fint och avslappnat emellanåt .
Fick verkligen blodad tand och vill nu bara ut och träna igen och igen

 

[TheRedLightning]

Åh här har jag tagit tjuren vid hornen och anmält mig till en Clear Round på 70cm, det kommer ingå oxrar och jag har inte hoppat oxer på år... vet inte riktigt vad jag gett mig in på , borde kanske tagit 50 eller 60 istället, men men. 2 veckor kvar innan start och mitt självförtroende svackar redan nu.

Jag var riktigt nervös innan starten, och det blev inte bättre av att hästen stundtals växte fast under framridning/framhoppning och vägrade gå framåt. Var riktigt pinsamt inne på framhoppningen, tur det var gulliga tjejer med som tog det hela med ro och skrattade åt det istället, men kändes ändå lite pinsamt.

Vi hoppade inte ens fram på en oxer så första oxern jag hoppade var inne på banan, hade inte riktigt tid att tänka, var mer fokuserad på att rida. Tänker fortfarande på det rådet ridläraren (som sitter i hörnet och är speaker) sa till mig en gång "släng fegistanten i hörnet och rid".
Det brukar gå mycket bättre då, så väl inne på banan hade jag inte riktigt tid att tänka, med tanke på att det var min första tävling på 3-4 år och hästens allra första tävling (hästen är ca 6 år) så tycker jag det gick väldigt bra även om det var några missar (hoppade före hästen), men det löste sig, nu tar vi nya tag och siktar på att bli bättre å bättre, kanske vågar jag mig på högre höjder, då hästen i fråga hoppade högt över så det kändes som vi hoppade säkert en meter stundtals.

 

[_Zacke_]

Bra jobbat både @Buck och @TheRedLightning

 

[Blimblom]

Här går det lite upp och ner, så länge hästen är lugn går det bra, men har varit några gånger när han stressat upp sig lite, och jag fegat ur och hoppat av. Men jag tänker att jaja, det får väl va! Vet att det ligger hos mig.

Igår red jag, efter lite pepp från stallägarna, upp till stora skogen på andra sidan den hemska trafikerade 80 där alla kör minst 100 vägen :P Och vår väg är skog på båda sidor, så man syns inte när man rider upp till den.
Första gången jag rider dit själv på över ett år, så jag antar att det iaf har gått lite framåt!
Har tidigare varit rädd för att han ska bli rädd, sticka rätt över vägen och så blir vi påkörda. Har legat hemma i sängen och tänkt på det och blivit helt yr och svettig liksom... haha så jävla dumt att stressa upp sig själv så... Men det har iaf släppt.
Nu är jag rädd att jag ska trilla av, och han springa hem själv och bli påkörd Så jag hoppar alltid av en bra bit innan vägen och går med honom över

Och igår så kom grannens hund rusandes mot oss bakom staketet, på vägen som leder upp till den där stora vägen, hästen blev såklart rädd och tog något galoppsprång, stannade, sen tog ett till, men sen var det lugnt. Han blev inte det minsta uppjagad av det, utan lunkade vidare med sänkt huvud. Kom på sen att det där hade skrämt skiten ur mig för ett tag sen, och nu tänkte jag inte ens tanken "tänk om han hade stuckit där, och fortsatt rätt ut på vägen" känns skönt!

Sen var han lugn hälften av turen, blev lite pigg och stressig på vägen hem så då gick jag lite, men hoppade upp och red förbi hundstället iaf, så det inte skulle bli en grej i mitt huvud :P

 

[Kilauea]

Jag ska rida idag, för första gången sen vi flyttade till nytt stall förr snart två veckor sen....ponnyn är riden, av tre tjejer i 13-års åldern, så han har inte stått. Ändå är jag nervös .

 

[Kilauea]

Det gick bra. Skrittade bara, fick bråka nån gång om vilken väg vi skulle gå men vågade sitta kvar hela tiden. Kändes hur bra som helst!
Han är så mycket mer harmonisk i nya stallet.

 

[LionQueen]

Jag har också en sak som jag är rädd för, men jag tror att jag kan ta mig över denna rädsla om jag kan få tips på vad jag ska göra i situationen.

Det gäller egentligen inte min unghäst, även om det är möjligt att den situationen kan dyka upp, utan snarare när jag ridit andras hästar på uteritt. Rent konkret är jag rädd för vad hästen jag sitter på ska göra när den blir skiträdd.

Det är väldigt obehagligt att komma ridande på en smal stig och hästen blir skiträdd för något (föremål som dyker upp, fordon eller liknande) - hästen spänner hela kroppen, huvudet upp, den frustar och börjar takta och fundera på vart den ska fly. Okontaktbar för både lugnande röst eller inverkan av ryttare..

Vad som kan hända i mitt huvud....
Scenario 1: Jag vänder hästen, den skenar hemåt till stallet som är långt bort över bilvägar osv.. Jag kanske sitter kvar, kanske hästen ramlar och vi faller omkull o dör.
Scenario 2: Hästen flyger okontrollerat ut över åkern eller in i snårig skog och vi lyckas sakta av kanske 300 m senare... men mig på eller på marken.
Scenario 3: Jag går av hästen, försöker leda den förbi, chans att bli sparkad eller omkullvält.

Tips på vad man kan/bör göra i dessa situationer?

Nu när jag köpt en egen häst (ganska cool av sig) så jobbar vi med miljöträning så förhoppningsvis minimeras dessa situationer.

 

[Kilauea]

Jag har också en sak som jag är rädd för, men jag tror att jag kan ta mig över denna rädsla om jag kan få tips på vad jag ska göra i situationen.

Det gäller egentligen inte min unghäst, även om det är möjligt att den situationen kan dyka upp, utan snarare när jag ridit andras hästar på uteritt. Rent konkret är jag rädd för vad hästen jag sitter på ska göra när den blir skiträdd.

Det är väldigt obehagligt att komma ridande på en smal stig och hästen blir skiträdd för något (föremål som dyker upp, fordon eller liknande) - hästen spänner hela kroppen, huvudet upp, den frustar och börjar takta och fundera på vart den ska fly. Okontaktbar för både lugnande röst eller inverkan av ryttare..

Vad som kan hända i mitt huvud....
Scenario 1: Jag vänder hästen, den skenar hemåt till stallet som är långt bort över bilvägar osv.. Jag kanske sitter kvar, kanske hästen ramlar och vi faller omkull o dör.
Scenario 2: Hästen flyger okontrollerat ut över åkern eller in i snårig skog och vi lyckas sakta av kanske 300 m senare... men mig på eller på marken.
Scenario 3: Jag går av hästen, försöker leda den förbi, chans att bli sparkad eller omkullvält.

Tips på vad man kan/bör göra i dessa situationer?

Nu när jag köpt en egen häst (ganska cool av sig) så jobbar vi med miljöträning så förhoppningsvis minimeras dessa situationer.

Jag brukar börja sjunga, för att komma ihåg att andas. Och försöka tänka på att sitta djupt i sadeln, att slappna av. Skitsvårt, men vartefter jag lärt känna min häst igen så går det bättre och bättre.

 

[LionQueen]

Jag brukar börja sjunga, för att komma ihåg att andas. Och försöka tänka på att sitta djupt i sadeln, att slappna av. Skitsvårt, men vartefter jag lärt känna min häst igen så går det bättre och bättre.

När jag ridit och hästen "bara" varit lite rädd så har jag också sjungit och lallat lite, det funkar jättebra. Men när hästen får panik... ja då vet jag inte vad jag ska göra...

 

[Kilauea]

När jag ridit och hästen "bara" varit lite rädd så har jag också sjungit och lallat lite, det funkar jättebra. Men när hästen får panik... ja då vet jag inte vad jag ska göra...

Aha, jag läste det som att du är rädd att den ska få panik. Inte att den får det.
Fel av mig.

 

[Blimblom]

Jag har också en sak som jag är rädd för, men jag tror att jag kan ta mig över denna rädsla om jag kan få tips på vad jag ska göra i situationen.

Det gäller egentligen inte min unghäst, även om det är möjligt att den situationen kan dyka upp, utan snarare när jag ridit andras hästar på uteritt. Rent konkret är jag rädd för vad hästen jag sitter på ska göra när den blir skiträdd.

Det är väldigt obehagligt att komma ridande på en smal stig och hästen blir skiträdd för något (föremål som dyker upp, fordon eller liknande) - hästen spänner hela kroppen, huvudet upp, den frustar och börjar takta och fundera på vart den ska fly. Okontaktbar för både lugnande röst eller inverkan av ryttare..

Vad som kan hända i mitt huvud....
Scenario 1: Jag vänder hästen, den skenar hemåt till stallet som är långt bort över bilvägar osv.. Jag kanske sitter kvar, kanske hästen ramlar och vi faller omkull o dör.
Scenario 2: Hästen flyger okontrollerat ut över åkern eller in i snårig skog och vi lyckas sakta av kanske 300 m senare... men mig på eller på marken.
Scenario 3: Jag går av hästen, försöker leda den förbi, chans att bli sparkad eller omkullvält.

Tips på vad man kan/bör göra i dessa situationer?

Nu när jag köpt en egen häst (ganska cool av sig) så jobbar vi med miljöträning så förhoppningsvis minimeras dessa situationer.

Vad man bör göra vet jag ej, men jag hoppar av, fast jag är inte direkt rädd från marken, så för mig underlättar ju det.
Håller hästen så jag har koll på huvudet och kan få den att springa runt mig och inte rätt fram, om den skulle fara iväg.

Om möjligt hade jag gått fram till det läskiga så hästen fått se att det ej var något farligt. Min häst är rätt nyfiken av sig, och bara han får stå lite och kolla, så brukar han, med lite pepp från mig, vilja gå fram och inspektera det farliga. Sen lugnar han sig oftast.
Går inte det så går jag med honom tills han lugnat sig

 

[_Zacke_]

Det är också min största rädsla, att hästen ska få panik över något och sticka. Speciellt eftersom det flera gånger hänt att min fått panik och dragit helt i blindo i fullt sken trots att inget speciellt hänt. Dock har det aldrig hänt när jag suttit på men har ju heller aldrig ridit ut på honom pågrund av detta. Har haft hjälp av en tränare som först hjälpte mig att träna mycket från marken för att lättare kunna få stopp på honom där men nu har vi börjat ta upp det till ryggen. Det är en form av one-rein-stop. Tränar på att böja halsen åt ena sidan och flytta undan rumpan betyder stanna. Skulle dock aldrig våga göra det om det redan bärt iväg utan tanken är ju att ta till det när man känner att man är påväg att tappa kontrollen. Har inte tränat det så mycket än att jag känner mig trygg med det men hoppas att det ska kunna hjälpa i framtiden.

Kan tillägga att jag alltid också har hoppat av och gått med hästen i jobbiga situationer, även under den tiden då jag inte varit så rädd för att rida.