Vi har en väg där det är 100km/h. Brukar leda över, bara för att jag själv känner mig mycket säkrare då. Ponnyn bryr sig inte, men jag tycker det känns bättre ändå.Idag red jag igen och det gick sådär. Vi skulle över en rätt stor, trafikerad väg med bilar som kör uppåt 100 och jag började känna mig mer och mer nervös ju närmre vi kom. När vi nästan var framme vid vägen frös min häst fast, stirrade mot bilarna och började rygga. Jag försökte fortsätta framåt men sen fegade jag ut och bestämde mig för att rida tillbaka hem istället. Då fick hon fart och det blev dragkamp för att få henne att lyssna på vad jag ville (att inte springa i full jäkla fart), och på det så kom sjävklart en lastbil bakom oss vilket hon är livrädd för. Det var bara att svänga in på ett fält och försöka rida lite volter där tills den passerat, vilket var lättare sagt än gjort då hon slet tyglarna ur mina händer och vände sig för att fortsätta hemåt x antal gånger
Allt det här hade väl känts lugnt, sånt händer trots allt, om det inte var för att jag blir så besviken på mig själv och hur spänd och rädd jag blir i sådana situationer. Vägar och bilar är jag rätt paranoid för då olycksrisken är så stor och skadorna även blir så pass allvarliga om olyckan väl är framme. Börjar min häst titta, spänna sig och rygga ut i vägen när en bil kör förbi vill jag helst befinna mig på andra sidan en åker typ. Det är skönt att ingen av hästarna reagerar på enstaka bilar på en landsväg, men stora vägar samt större fordon är det inte lika lugnt med. Ber alltid en liten bön om att det inte ska finnas några traktorer, lastbilar eller skåpbilar på vägen när jag rider
Sen tycker jag du är modig som vågar sitta kvar när ni fick ha dragkamp och det dessutom kom en lastbil och hon är rädd för såna!