Familj med någon som är borta mycket?

Nej, men du menar att mannen inte kan vara en bra förälder utan att byta yrke. Jag menar inte att det är kvinnans ansvar heller. Utan mer en rätt grov generalisering.

Jag tycker det är en märkligt svartvit syn och tråkigt att istället för att försöka komma med konstruktiva tankar så skuldbelägger du den som redan är i situationen. Du tror inte att de som är i situationen verkligen tänker på vad som är bäst för deras barn i den sitsen de är i nu och vad som är rimligt att göra?

Jag kan omöjligt vara annat än svart-vit i det här. För barn gäller kvantitet, närvaro, inte kvalitetstid då och då. Det är ju så det är, så som barn fungerar.

Jag tror säkert att de som är i situationen försöker göra det bästa av situationen. Det tvekar jag inte på en enda sekund men jag har inga lösningar.
 
Blev tvungen att googla. Uttrycket tillskrivs katolske prästen Theodore Hesburgh. För en katolsk präst född 1917 var det säkert helt relevant, barnen var ju helt kvinnornas ansvar. För föräldrar 2017 - not so much.
Jag tror faktiskt att det fortfarande är ett bra uttryck. Det mest osmakliga som finns är föräldrar som kastar skit på varann, och använder barnen som budbärare.
 
Barnens bästa i en situation där ena föräldern jobbar borta periodvis.

Att en förälder är borta långa perioder säger ju inget om huruvida det är bråk, skrik och kaos när hen är hemma. Det som diskuteras i tråden är ju hur det påverkar kontakten med barnet, den andra föräldern och relationen dem emellan. Man får väl ändå förutsätta att sådant som du beskriver inte finns i vardagen, oavsett om man jobbar borta eller hemma.
 
Ja, och det innebär ju att barnen kan få en bra uppväxt, för föräldern är ju minst lika mycket hemma på heltid, som borta på heltid? Och att de är mer lediga första året var det ju ingen tvekan om?
 
Blev tvungen att googla. Uttrycket tillskrivs katolske prästen Theodore Hesburgh. För en katolsk präst född 1917 var det säkert helt relevant, barnen var ju helt kvinnornas ansvar. För föräldrar 2017 - not so much.

Då var jag ju inte helt fel ute med att det kändes förlegat då. Jag tycker snarare det är sunt att kärleken och relationen till ens barn är helt frikopplad från den andra föräldern.
 
Jag tror faktiskt att det fortfarande är ett bra uttryck. Det mest osmakliga som finns är föräldrar som kastar skit på varann, och använder barnen som budbärare.
Men varför tjatar du om föräldrar som kastar skit? Tråden handlar ju inte om det. Den handlar om föräldraskap när pappan jobbar borta.

Det kassa med uttrycket är att det lägger ansvaret för barnen på kvinnan.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 158
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
1 993
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 297
Senast: Snurrfian
·
R
Hästmänniskan Jag har ridit sen jag var 4, började rida varje dag 2015 och har en egen häst sen 2020. Har senaste året tyckt att det varit jobbigt...
Svar
8
· Visningar
2 178

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Uppsittningspall?!
  • Skadade hästar och konvalescenter
  • Födda 2022

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp