Få honom engagerad?

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Fast det beror ju på vad man tycker om. Jag som inte är så förtjust i småbarn, aldrig varit, tycker tvärtom att det är skönt att barn inte är små särskilt länge. Så småbarnstiden ser jag snarast som något man försöker ta sig igenom så snabbt och smärtfritt som möjligt, för att sedan ha glädjen av lite större barn resten av livet.

Jag följer hellre barnet när det är lite äldre än under småbarnstiden, mycket intressantare då tycker jag!

Så man kan inte utgå från att alla tycker småbarnstiden är den bästa tiden.

Hur många barn har du?

 

[mik]

Sv: Få honom engagerad?

Vi tar exakt lika mkt ansvar i allt som rör barnen, där emot är han osäkrare än mig och kan fråga då, om t.ex sonen får äta en viss frukt eller om man kanske ska undvika det enligt livsmedelsverket.

Precis det jag menar och precis den situationen jag inte vill hamna i.

Fast hur kan du ens kalla ovanstående senario för en "situation"?? Man måste väl kunna fråga varandra om saker oavsett vad det gäller i det gemensamma livet. Min sambo frågar mej om saker när det gäller våran dotter, katter, bilar, mat osv osv OCH jag frågar honom om saker i samma ämne. Man måste väl inte fatta allt själv för att vara en ansvarsfull person/förälder.

Du blir väldigt arg på mej i dina inlägg och det tycker jag tyder ännu mer på att du inte själv kan se vad du faktiskt skriver. Jag svarar på det du skriver inte på vad jag tror att du ev menar egentligen.
Jag tror verkligen inte att du är en dålig människa men jag tror inte heller att du är mogen att skaffa barn just nu heller.

Du säger hela tiden att tråden handlar om att din sambo inte vill prata om barn, men uppenbarligen har ni ju pratat någon gång eftersom du vet att han vill ha barn och du inte ville ha barn men nu ev har ändrat dej. Han kanske känner att det inte finns så mkt att prata om om ni inte planerar att börja försöka förrens om flera år?! Jag och min sambo diskuterade aldrig ordentligt kring barn förrens vi valde att sluta skydda oss och börja försöka. Innan dess visste vi bara att vi ville ha barn, någon gång. Jag kommer inte ihåg vem av oss det var som tog upp ämnet, men det var inga långa djupa detaljdiskussioner iallafall.

Jag är själv absolut ingen hellyllemamma och hade inga som helst planer på att skaffa barn innan jag träffade min nuvarande sambo, men det ändrades.


Jag kan nämligen inte förstå det... Min sambo vägrar ha tre hundar och om han tillslut hade sagt okej så hade jag blivit eld och lågor och planerat och haft mig inför den kommande familjemedlemmen och tyckt att det varit kanonroligt. Men han verkar inte bry sig...

Det här inlägget säger också en del. Du tjatar dej till att han ska säga ok till en ny hund och du blir förvånad att han inte engagerar sig? Han vill ju inte egentligen eftersom han har vägrat först.

Jag ska också skaffa hund och min sambo är inte så sugen egentligen men har sagt ja eftersom jag och dottern vill och jag förväntar mig verkligen inte att han ska ta samma ansvar för den som jag kommer göra.

Sedan kan man aldrig jämföra djur med barn, tycker jag. Jag vill bara påpeka synsättet.

 

[caballus]

Sv: Få honom engagerad?

Vad har ni för tankar? Jag sa ju till för ca en vecka sen att jag ville prata om det men fortfarande ingenting, är jag för otålig?

Man = är väldigt enkel.
Man = vill prata nu, inte sen.
Man = grubblar inte, pratar nu istället.
Man = vill inte prata känslor, vad är det för trams?
Man = förstår inte subtila pikar.
Man = förstår inte subtila pikar.
Man = har uteslutande vita t-shirts i skåpet så han inte behöver välja på morgonen...

Vill du ta upp saken med honom så GÖR det men var TYDLIG! Eller... för att göra det enkelt för dig att berätta för honom vad det är du vill säga = Be honom läsa ditt inlägg i den här tråden. Tyckte du var tydlig nog i inlägg nr 1, du vill att han är involverad, på riktigt, och inte lämnar dig i sticket, utan tar en ordentlig bit ansvar mot att du kanske återgår i arbete tidigare? Så du tänkt eller så jag tolkat det?

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Precis det jag menar och precis den situationen jag inte vill hamna i.

Det är väl ingen situation att hamna i?
Eller menar du att du aldrig undrar över någonting eller blir osäker? Hur gör du då för att ta reda på svaret?
Frågar du närmsta person och får svar på 5 sekunder eller offrar du en hel dag på att ta reda på det själv för ingen annan kan ha rätt förutom du själv?

Jag blir då genast nyfiken på vad du gör den dagen ditt barn ställer en fråga till dig.

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Fast det beror ju på vad man tycker om. Jag som inte är så förtjust i småbarn, aldrig varit, tycker tvärtom att det är skönt att barn inte är små särskilt länge. Så småbarnstiden ser jag snarast som något man försöker ta sig igenom så snabbt och smärtfritt som möjligt, för att sedan ha glädjen av lite större barn resten av livet.

Jag följer hellre barnet när det är lite äldre än under småbarnstiden, mycket intressantare då tycker jag!

Så man kan inte utgå från att alla tycker småbarnstiden är den bästa tiden.

Din bebis ligger väl fortfarande i magen?



Småbarnstiden är den tiden som det händer mest på kortast tid!
Min dotter är 4 månader nu, hon skrattar, pratar, rullar runt och kan ta tag i saker så man får hålla koll på hennes händer när man är ute och går.
Min 2 åring kan räkna, alla färger, älskar att sitta bredvid och läsa böcker, klä på och av sig själv, göra sina behov på pottan, lägga upp och skära sin egen mat, hälla upp dricka i sitt glas. Han pratar i långa meningar, sjunger hela låtar som blinka lilla stjärna och imse vimse spindel. Kan alla kroppsdelar. Har helt underbar fantasi och berättar massa roliga saker. Han kan dessutom skillnad på att hitta på och prata sanning
"Idag har jag ätit korv!" *lyser bus i ögonen* "Nääää jag bara skoja, jag har ätit kyckling."
"Jag har åkt raggarbil med farfar" *lyser bus i ögonen* "Näää jag bara skoja, farfar har ingen raggarbil"
Han kör kundvagn själv i affären och kan plocka 3 äpplen, 1 grön mjölk, 2 röda paprikor osv osv.

Du påstår alltså att tiden från han bara var liten och åt och sov till idag är helt ointressant?

 

[mik]

Sv: Få honom engagerad?

Bra skrivet!

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Hur många barn har du?

Inga, hurså?

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Din bebis ligger väl fortfarande i magen?

Ja, det finns väl andra barn? Jag har ju träffat småbarn även om jag inte har något eget än, och jag tycker helt enkelt att äldre barn är mer intressanta än småbarn.

Småbarnstiden är den tiden som det händer mest på kortast tid!
Min dotter är 4 månader nu, hon skrattar, pratar, rullar runt och kan ta tag i saker så man får hålla koll på hennes händer när man är ute och går.
Min 2 åring kan räkna, alla färger, älskar att sitta bredvid och läsa böcker, klä på och av sig själv, göra sina behov på pottan, lägga upp och skära sin egen mat, hälla upp dricka i sitt glas. Han pratar i långa meningar, sjunger hela låtar som blinka lilla stjärna och imse vimse spindel. Kan alla kroppsdelar. Har helt underbar fantasi och berättar massa roliga saker. Han kan dessutom skillnad på att hitta på och prata sanning
"Idag har jag ätit korv!" *lyser bus i ögonen* "Nääää jag bara skoja, jag har ätit kyckling."
"Jag har åkt raggarbil med farfar" *lyser bus i ögonen* "Näää jag bara skoja, farfar har ingen raggarbil"
Han kör kundvagn själv i affären och kan plocka 3 äpplen, 1 grön mjölk, 2 röda paprikor osv osv.

Du påstår alltså att tiden från han bara var liten och åt och sov till idag är helt ointressant?

Nej, inte för dig som verkar gilla småbarn. Men för mig är inte småbarn särskilt intressanta, det har jag aldrig tyckt. Det är ju olika vad man tycker är intressant.

Jag förstår att du tycker det är kul att din son kan säga att han har ätit korv när han har ätit kyckling, men för egen del låter det kanske inte som det roligaste skämt jag hört. Eller att det är särdeles fascinerande att någon kan dricka ur glas och sjunga imse vimse spindel.

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Man måste väl inte fatta allt själv för att vara en ansvarsfull person/förälder.

Inser man sina brister ökar förmågan att fylla dem.
Frågar man ingenting får man ingenting veta.

 

[mik]

Sv: Få honom engagerad?

Ja, det finns väl andra barn? Jag har ju träffat småbarn även om jag inte har något eget än, och jag tycker helt enkelt att äldre barn är mer intressanta än småbarn.




Nej, inte för dig som verkar gilla småbarn. Men för mig är inte småbarn särskilt intressanta, det har jag aldrig tyckt. Det är ju olika vad man tycker är intressant.

Jag förstår att du tycker det är kul att din son kan säga att han har ätit korv när han har ätit kyckling, men för egen del låter det kanske inte som det roligaste skämt jag hört. Eller att det är särdeles fascinerande att någon kan dricka ur glas och sjunga imse vimse spindel.

Det går inte att jämföra hur man känner inför småbarn generellt och hur man känner inför sitt alldeles egna barn.
Jag kan nästa sätta mitt huvud på att du kommer se det på ett helt annat sätt när det gäller ditt eget barn och dess utveckling.

Vi får väl se om något år vad dina inlägg kommer att handla om

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Nej, inte för dig som verkar gilla småbarn.

När jag var gravid med sonen var planen att jag skulle börjat jobba när han blev 4 månader för bebisar är så tråkiga


Jag tycker andras barn är helt ointressanta. Ska jag tillbringa tid med andra barn får de gärna vara 9-10 år. Då är det kul.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Självklart kommer jag tycka mitt eget barn är mer intressant än t ex jerseykos son jag aldrig har träffat. Men jag kommer förmodligen tycka att mitt eget barn är mer intressant som femåring än som femmånadersbebis. Visst kommer mitt eget barns utveckling att vara intressant, men framförallt när h*n börjar skolan, utvecklar egna åsikter och egna intressen, kort sagt börjar bli en egen person. Den utvecklingen tycker jag personligen är mer intressant än att lära sig räkna till fem eller hantera en gaffel.

Alla tycker helt enkelt inte att småbarnstiden är den intressantaste i en människas liv, eller att en människa är som mest intressant som småbarn.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

När jag var gravid med sonen var planen att jag skulle börjat jobba när han blev 4 månader för bebisar är så tråkiga

Och hur blev det?

Jag kommer också att börja jobba när barnet är fyra månader - men inte för att bebisar är tråkiga, utan för att min man ska få möjlighet att vara med barnet också!

 

[mik]

Sv: Få honom engagerad?

Självklart kommer jag tycka mitt eget barn är mer intressant än t ex jerseykos son jag aldrig har träffat. Men jag kommer förmodligen tycka att mitt eget barn är mer intressant som femåring än som femmånadersbebis. Visst kommer mitt eget barns utveckling att vara intressant, men framförallt när h*n börjar skolan, utvecklar egna åsikter och egna intressen, kort sagt börjar bli en egen person. Den utvecklingen tycker jag personligen är mer intressant än att lära sig räkna till fem eller hantera en gaffel.

Alla tycker helt enkelt inte att småbarnstiden är den intressantaste i en människas liv, eller att en människa är som mest intressant som småbarn.

Vem har sagt att en människa är som mest intressant som småbarn? Men det innebär knappast att de är ointressanta. Jag kan lova dej att barn har egna åsikter långt innan de börjar skolan och de har även egna intressen långt tidigare och samma sak när det gäller att bli en egen person.

Jag började jobba deltid när dottern var 5 månader.....och det var inte för att hon var tråkig.

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Utvecklar de egna åsikter i skolåldern. De måste min 2½ åring missat

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Egna åsikter om samhället, värderingar, och så vidare. Inte egna åsikter om vad man borde äta till middag och vilka byxor man vill ha på sig.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Vem har sagt att en människa är som mest intressant som småbarn? Men det innebär knappast att de är ointressanta. Jag kan lova dej att barn har egna åsikter långt innan de börjar skolan och de har även egna intressen långt tidigare och samma sak när det gäller att bli en egen person.

Jag började jobba deltid när dottern var 5 månader.....och det var inte för att hon var tråkig.

Nej, och jag kommer inte heller att börja jobba för att jag tror barnet kommer vara tråkigt. Men jag tror att barnet kommer vara betydligt mer intressant när det är lite äldre, har ett mer utvecklat språk, osv. Dvs börjar utvecklas mer som individ - sånt som jerseyko räknade upp att hennes son kan är ju sånt som hör till varje normalbegåvad individs utveckling, knappast specifikt för just det barnet.

Varför är det så provocerande att tycka att småbarnstiden inte är den mest intressanta? Det är ju helt ok om man själv tycker att småbarnstiden är den roligaste tiden, men måste alla andra tycka det också?

Med egna intressen menar jag vilken litteratur man gillar, vilka yrken man tycker är intressanta, vilka sporter man vill utöva, vilka skolämnen man tycker är roligast. Knappast sådant som tvååringar har särskilt mycket åsikter om.

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Och hur blev det?

Jag kommer också att börja jobba när barnet är fyra månader - men inte för att bebisar är tråkiga, utan för att min man ska få möjlighet att vara med barnet också!

Slutade jobba juni 2007 och kommer börja studera augusti 2011 (distans).
Jobbade november 08-januari 09 och sen april 09-september 09.

Pappan har tagit ut sina 10 pappadagar med sonen och 12 dagar med FP med sonen och sen 7 pappadagar med dottern.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Oj, din man måste ha blivit väldigt besviken att han inte kunde vara hemma mer än så, utan att du lade beslag på i princip hela föräldraledigheten själv. Jag skulle nog inte tyckt det var ok om min man hade gjort som du, och då tycker jag till skillnad från er inte att småbarnstiden är den bästa tiden.

Hur lyckades du övertala honom till det, om ni var överens om att barnen är intressantast som små?

 

[jerseyko]

Sv: Få honom engagerad?

Med egna intressen menar jag vilken litteratur man gillar, vilka yrken man tycker är intressanta, vilka sporter man vill utöva, vilka skolämnen man tycker är roligast. Knappast sådant som tvååringar har särskilt mycket åsikter om.

Du måste nog ta en bukefika med min son nästa gång vi är i sthlm