Få honom engagerad?

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Det är väldigt lätt att göra när man med facit på hand vet att ens föreställningar brukar stämma.
Som jag skrivit tidigare handlar det om insikt och kännedom om ens egen person + hur pass insatt man är i det man redan på förhand bildar sig en uppfattning om.

Jag brukar kunna ta lång tid på mig att bilda mig en uppfattning om både människor och ting men i gengäld reviderar jag sällan åsikten.

Fast det är rätt stor skillnad på att föda barn och skaffa en hund för att göra en jämförelse..

Tycker nog inte att man kan jämföra det med annat.

Och jo jag hade saker helt klara för mig innan jag fick barn, saker som jag under mitt ganska långa liv hållit heligt ändrades rätt radikalt när jag väl fick barn. det är i princip inte förens nu när han är 9 månader som vissa saker återgår till det normala.

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Fast det finns folk som inte jobbar heltid med eller utan barn, så det är dina tolkningar.

De brukar skriva halvtid eller deltid i så fall. En anställning utgår alltid från heltid dvs 100%

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Fast det är ju oxå något som startar redan i 1-2 års åldern. Leker att man lagar mat, bjuder på fika. Är med och hjälper mamma och pappa med städning, matlagning, tvätt. Det som händer under småbarnsåren är ju starten för den 10 åring du ser framför dig.

Visst, men för mig är den riktigt intressanta perioden mellan 10 och 20, jag tycker det händer mer med en människa då än mellan 0 och 10.

Och barn i 20 års åldern? Jag är 24 år, jag måste vara en bebis i dina ögon

Barn i betydelsen "avkomma till sina föräldrar". Man är ju sina föräldrars barn hela livet, oavsett ålder.

Fast där skiljer det väl väldigt mkt? För ryttaren har andra personer som håller igång allting under graviditeten och sen kombineras ridningen med barnen.
I ditt jobb kan du ju inte bara göra en del. Utan måste göra allt och kan inte överlåta det på någon annan.

Det är lika i meningen att man har sitt största intresse som yrke.

Och det många nog blir lite upprörda över är nog att man kan läsa dina inlägg att du längtar mer till ditt jobb än ditt barn.

Varför är det mer upprörande än när hästägande gravida skriver att de längtar efter att kunna rida igen?

Att jag ser fram emot att forska igen innebär ju inte att jag inte också ser fram emot att få barn. Det är inget motsatsförhållande, det är ju möjligt att se fram emot två saker samtidigt.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

De brukar skriva halvtid eller deltid i så fall. En anställning utgår alltid från heltid dvs 100%

Gör den? För dig kanske, inte för mig.

Men då har du lärt dig nåt nytt idag - att någon jobbar innebär inte med nödvändighet att de jobbar 100%, det kan innebära deltid också.

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Visst, men för mig är den riktigt intressanta perioden mellan 10 och 20, jag tycker det händer mer med en människa då än mellan 0 och 10.


Att jag ser fram emot att forska igen innebär ju inte att jag inte också ser fram emot att få barn. Det är inget motsatsförhållande, det är ju möjligt att se fram emot två saker samtidigt.

Fast det stämmer ju inte rent utvecklingsmässigt. En människa utvecklas betydligt mer de första åren än vad de gör senare i livet..

Men du framhåller gärna att jobbet går före och om det inte är så så måste du skriva på annat sätt så allmänheten förstår som inte kan läsa tankar..

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Det beror på vad man menar med utveckling. Att bli en självständig samhällsmedborgare är också utveckling, om än social snarare än neurologisk.

Utveckling är inte nödvändigtvis = neurologisk utveckling.

Allmänheten tycks inte ha några större problem att förstå vad jag skriver, det är du som inte förstår. Till största delen för att du läser in en massa som inte alls står där.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Få honom engagerad?

Men då har du inte läst mkt här på bukefalos om det inlägget var det mest oförskämda du läst................

Möjligt att jag befinner mig på mer mogna forum än "föräldrar", tydligen.

Att skriva att en person som man vet väntar barn inte borde ha barn är inte bara oförskämt utan riktigt elakt. Vad vill man uppnå med det?

 

[Mitten]

Sv: Få honom engagerad?

Jag är ju samhällsvetare, klart jag tycker socialiseringsprocesser är tokintressanta!

Jag är inte samhällsvetare men tycker också att det är rätt intressant . Och den delen har jag precis nu börjat få glimtar av, hur tvååringen beter sig mot äldre barn och mot yngre, vilka hon 'lyder' och vilka som skrämmer henne, hennes manipulerande som finslipas. Det är jätteintressanta observationer tycker jag. Kanske du också kommer tycka det .

Skulle bara vilja flika in lite hejjarop att jag tror du kommer bli en jättebra mamma, bara för att ge lite positiva rop som kontrast! Jag tror inte att du kommer ändra några grundläggande åsikter men tror kanske att du kommer hitta intressepunkter tidigar än du räknar med.

Btw började jag jobba 50% vid 7 månader, gudars vad skönt det var Vuxentid och vuxendiskussioner än ändå mer stimularande än bebisjoller. Konstigt att ingen regerar negativt på de som tycker det är jättegulligt med bebisar/småbarn men sedan tappar intresset - bättre att tycka de är mer o mer intressanta än mindre o mindre kan jag tycka

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Gör den? För dig kanske, inte för mig.

Men då har du lärt dig nåt nytt idag - att någon jobbar innebär inte med nödvändighet att de jobbar 100%, det kan innebära deltid också.

Men snälla läs vad jag skriver..

Alla tjänster utgår från heltid dvs 100%. På ett forum där man inte vet hur folk jobbar så är det väl bättre att skriva direkt vad som gäller istället!

Och det är väl tur att jag kan lära mig något kanske något du borde reflektera över själv!

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Möjligt att jag befinner mig på mer mogna forum än "föräldrar", tydligen.

Att skriva att en person som man vet väntar barn inte borde ha barn är inte bara oförskämt utan riktigt elakt. Vad vill man uppnå med det?

Det skrev jag även innan personen väntade barn.. Helt baserat på tidigare trådar! Tror knappast att Mabuse bryr sig nämnvärt eller blir ledsen över det.

Och nej det är var sig oförskämt eller elakt, inte mer elakt än vad personen själv skriver ibland..

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Det jag tar med mig från den här tråden är framförallt en ökad kunskap om hur du resonerar och hanterar människor som har andra erfarenheter och åsikter än du själv, vilket är intressant det med!

Dessutom vilka normer som råder kring vad man som blivande mamma bör tycka om småbarnstiden, och normer är alltid intressanta tycker jag, eftersom de påverkar människor så mycket.

 

[mik]

Sv: Få honom engagerad?

Oj vad ni snattrar på och gör ert bästa för att alla ska ha samma åsikt och tycka om samm sak

Det jag menade med det inlägget var givetvis att visa skillnaden på reaktioner. Givetvis bryr inte han sig om det är jag som får som jag vill men det jag eftersökte var ju att han skulle bry sig när han får som han vill (haka inte upp er på den formuleringen nu!!!)

Jag tror verkligen aldrig att du och jag skulle kunna ha samma åsikt om speciellt mkt som gäller barn.

Eftersom du känner det nödvändigt att efter dina egna meningar skriver att man inte ska haka upp sig på dina formuleringar så kanske du skulle träna lite på att formulera dej för att undvika missförstånd?

Sedan antar jag att du startat en tråd för att få en diskussion och jag antar att du inte bara väntade dej medhåll. Man kan väl säga att detta är en typisk buke tråd; ett läger för ts åsikt/fråga och ett emot....

 

[No1]

Sv: Få honom engagerad?

Fast det är rätt stor skillnad på att föda barn och skaffa en hund för att göra en jämförelse..

Tycker nog inte att man kan jämföra det med annat.

Och jo jag hade saker helt klara för mig innan jag fick barn, saker som jag under mitt ganska långa liv hållit heligt ändrades rätt radikalt när jag väl fick barn. det är i princip inte förens nu när han är 9 månader som vissa saker återgår till det normala.

Det spelar ingen roll om det handlar om en hund, ett barn eller en tjänst/yrke.
Det handlar om att man vet vad det innebär och det tilltalar en inte.
Det innebär att när man uttalar man sig så vet man att ställningstagandet inte kan påverkas av "förmildrande" faktorer ex att det är ens egna biologiska barn.

Jag har flera vänner som uttalat sig lika spiksäkert som mabuse innan barnen kommit och de har inte ändrat sig, snarare konstaterat bekräftelser av deras förutbestämda åsikt.

Nu kan förvisso mabuse tillhöra en av alla dessa snackare som får revidera sin åsikt men efter alla poster jag läst så tror jag nog hon tillhör en av dem/oss som v-e-t.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Det skrev jag även innan personen väntade barn.. Helt baserat på tidigare trådar! Tror knappast att Mabuse bryr sig nämnvärt eller blir ledsen över det.

Och nej det är var sig oförskämt eller elakt, inte mer elakt än vad personen själv skriver ibland..

Jo, det är rätt elakt att skriva till någon som väntar barn inom några veckor att den inte borde ha några barn. Det tror jag inte man måste vara jätteempatisk för att förstå.

Givet att du nu anser att jag är olämplig som förälder, vad tycker du jag borde göra i det här läget? Ge upp barnet för adoption?

Däremot har du rätt i att jag inte bryr mig så mycket om det du skrev, eftersom jag vet att du inte känner mig, och baserar dina åsikter om mig på saker som du tror att jag skrivit, men som jag de facto aldrig har sagt.

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Det beror på vad man menar med utveckling. Att bli en självständig samhällsmedborgare är också utveckling, om än social snarare än neurologisk.

Utveckling är inte nödvändigtvis = neurologisk utveckling.

Allmänheten tycks inte ha några större problem att förstå vad jag skriver, det är du som inte förstår. Till största delen för att du läser in en massa som inte alls står där.

Det är ju knappast bara jag som reagerar över dina inlägg

 

[prinsessfeminist]

Sv: Få honom engagerad?

Jag är inte samhällsvetare men tycker också att det är rätt intressant . Och den delen har jag precis nu börjat få glimtar av, hur tvååringen beter sig mot äldre barn och mot yngre, vilka hon 'lyder' och vilka som skrämmer henne, hennes manipulerande som finslipas. Det är jätteintressanta observationer tycker jag. Kanske du också kommer tycka det .

Håller med dig. Det är väldigt intressant att reflektera över och observera hur barn tar mer eller mindre plats. Det är också roligt att få vara med i bakgrunden och guida rätt. Jag har tex blivit ganska bra på konflikthantering och kompromissandets ädla konst tack vare barn. Det gäller att tänka och inte dra slutsatser av tolkningar, utan att faktiskt se vad som händer och försöka klura ut hur alla barn kan lära sig något av en situation.

Skulle bara vilja flika in lite hejjarop att jag tror du kommer bli en jättebra mamma, bara för att ge lite positiva rop som kontrast! Jag tror inte att du kommer ändra några grundläggande åsikter men tror kanske att du kommer hitta intressepunkter tidigar än du räknar med.

Tror jag också.

Btw började jag jobba 50% vid 7 månader, gudars vad skönt det var Vuxentid och vuxendiskussioner än ändå mer stimularande än bebisjoller. Konstigt att ingen regerar negativt på de som tycker det är jättegulligt med bebisar/småbarn men sedan tappar intresset - bättre att tycka de är mer o mer intressanta än mindre o mindre kan jag tycka

Jag har också alltid arbetat eller studerat under småbarnstiden. Jag tycker att ett avhandlingsarbete vore utmärkt som intellektuell stimulans mellan kräkningarna och blöjorna och de underbara första leendena.

Tack vare min familjs upplägg så har vi haft föräldrarledighetsdagar kvar långt upp i åldern. Ett skrivande innebär dessutom att man planerar sina dagar lite som man vill. Jag kan ärligt erkänna att jag tack vare barnen fått mer fokus på mina studier när jag kombinerade universitet och småbarnsår. Man fick vara effektiv när man kunde vara effektiv, helt enkelt.

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Btw började jag jobba 50% vid 7 månader, gudars vad skönt det var Vuxentid och vuxendiskussioner än ändå mer stimularande än bebisjoller. Konstigt att ingen regerar negativt på de som tycker det är jättegulligt med bebisar/småbarn men sedan tappar intresset - bättre att tycka de är mer o mer intressanta än mindre o mindre kan jag tycka

Precis - i mina öron låter det väldigt mycket värre att säga att man tycker sina barn är roligast och mest intressanta upp till tre års ålder, och att man sedan successivt tappar intresset för dem ju äldre de blir.

Det påminner mig om dokumentären "Min mamma hade fjorton barn", en väldigt intressant historia om en kvinna som just gjorde det, hon avgudade barnen när de var små, och ju större de blev, ju mindre intresse hade hon för dem, utan skaffade istället ett nytt litet barn. När hon dog var det inget av barnen som ens såg till att hon fick en gravsten.

Ett extremt exempel, absolut, men i mina ögon rätt betänkligt och inget jag ser som förebild i mitt eget föräldraskap.

 

[rubytoo]

Sv: Få honom engagerad?

Jo, det är rätt elakt att skriva till någon som väntar barn inom några veckor att den inte borde ha några barn. Det tror jag inte man måste vara jätteempatisk för att förstå.

Givet att du nu anser att jag är olämplig som förälder, vad tycker du jag borde göra i det här läget? Ge upp barnet för adoption?

Däremot har du rätt i att jag inte bryr mig så mycket om det du skrev, eftersom jag vet att du inte känner mig, och baserar dina åsikter om mig på saker som du tror att jag skrivit, men som jag de facto aldrig har sagt.

Nej jag har som sagt skrivit flertalet gånger att jag hoppas att du ändrar din inställning när du väl får barn, dvs det att du inte tycker om småbarn mfl saker.

Det jag hakat upp mig på är vissa sker som du skrivit som är helt känslokalla och att du är så fruktansvärt bestämd i dina åsikter innan du vet hur det är att få barn. Så var det även i bb tråden där du öht inte tog åt dig ett dugg av endast goda råd av folk som faktiskt nyligen fött barn.. Du idiotförklarar folk och skriver i princip att du vet bäst..

Jag är en fruktansvärt empatisk person och det är därför som jag reagerar både på dina och ts inlägg i princip alla barntrådar. Jag tycker ni båda skriver väldigt känslokallt gentemot ert kommande barn

 

[Mabuse]

Sv: Få honom engagerad?

Jag har också alltid arbetat eller studerat under småbarnstiden. Jag tycker att ett avhandlingsarbete vore utmärkt som intellektuell stimulans mellan kräkningarna och blöjorna och de underbara första leendena.

Tack vare min familjs upplägg så har vi haft föräldrarledighetsdagar kvar långt upp i åldern. Ett skrivande innebär dessutom att man planerar sina dagar lite som man vill. Jag kan ärligt erkänna att jag tack vare barnen fått mer fokus på mina studier när jag kombinerade universitet och småbarnsår. Man fick vara effektiv när man kunde vara effektiv, helt enkelt.

Det är det jag hoppas på!

 

[prinsessfeminist]

Sv: Få honom engagerad?

Det skrev jag även innan personen väntade barn.. Helt baserat på tidigare trådar! Tror knappast att Mabuse bryr sig nämnvärt eller blir ledsen över det.

Och nej det är var sig oförskämt eller elakt, inte mer elakt än vad personen själv skriver ibland..

Jag tar sällan till kraftuttryck och jag censurerar ofta det jag vill säga i många trådar. Men du tar banne mig priset. Helt fördjälva elak är du!!!

Det finns gränser för vad man säger till människor. Hur mycket jag än ansåg att du hade fel om en sak, så skulle jag aldrig sänka mig så lågt att skriva så genomelaka påståenden som du uttryckt i denna tråd. Är det någon som saknar empati så är det du.

SKÄRP DIG och var inte en sådan bottenlös IDIOT!!!

Tänk lite och fundera på hur du hade känt dig om någon sade så till dig?!