Erfarenheter av relationer där man har väldigt olika syn (religion)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Trådstaten och det kontextet finns dock kvar då många spinner vidare på det som skrivits. Det blir då konstigt att haka upp sig på att folk anknyter till trådstarten.
Nja, den kontexten finns säkert kvar för en del men jag ser väldigt mycket i tråden som är utanför den. Och MMLs svar var ju till nån som försökte rätta in henne i ts-ledet igen.
 
Nja, den kontexten finns säkert kvar för en del men jag ser väldigt mycket i tråden som är utanför den. Och MMLs svar var ju till nån som försökte rätta in henne i ts-ledet igen.
Så olika man kan uppfatta saker, jag uppfattade det som @MML försökte tala om att tråden inte handlade om bokstavstroende (eller liknande), att det alltid finna dårar och då fick svaret att det kom upp redan i trådstarten.
 
Sen tycker jag man måste komma ihåg att grupper som kristna och muslimer omfattar otroligt många människor, med olika bakgrunder och olika sätt att vara religiösa på. Samt att religionen är så tätt sammanflätad med samhällets kultur och historia, att det är svårt att helt särskilja religionen från personens övriga sociala och kulturella arv.

Många svenskar är döpta och konfirmerade. Vi går i övrigt i kyrkan på bröllop, begravningar och när det är Luciagudstjänst med fin sång, för att det är vackert och känns högtidligt. Vi tycker att man ska vara snälla mot varandra, dela med oss och hellre förlåta än hämnas. Vi är inte alltid så bra på det, men vi försöker. Vi tröstar oss med tanken på att den älskade som gått bort har det bra på någon sorts "andra sidan". Jag tycker överlag det kan vara svårt att veta vilka av oss som tror på Gud och Jesus, och vilka av oss som inte gör det. Det är helt enkelt ofta inte så stor skillnad på oss.

De som syns, hörs och upplevs jobbiga är ju i allmänhet de som sticker ut mest från den stora massan. De är just därför inte heller särskilt representativa. Som någon skrev i en tidigare tråd: Hitler kom till makten genom demokratiska val. Det betyder inte att alla som gillar demokrati ska antas vara nazister, eller behöva stå till svars för vad de gjorde.
Många svenskar är tvångsregistrerade i Svenska Kyrkan. Trots att vi är ett av världens mest framgångsrikt sekulära länder, är det inte alltför länge sedan staten skildes från den kristna kyrkan.

Jag blev tvångsansluten.

Men annars håller jag med i mycket.
 
@Ullmerkott hade en mycket bra formulering i ett inlägg ovan.

Det är först när tro ska ersätta vetenskap som vi hamnar i något samhällsfarligt och destruktivt, som skulle utgöra ett stort svek mot våra barn (alltså alla barn i samhället) om vi accepterade. Så länge tro är längs en annan dimension ser jag inte samma möjlighet till skada. Så bokstavstroende och fundamentalism är skadliga för vårt samhälle. Men det utgör en minoritet av troende som grupp.
 
Så jag är oärlig nu för att jag försöker förklara vad jag menar så gott det går. Det var rentutav elakt.

Jag får nog hålla med tidigare talare om att det inte går att diskutera med dig. Du vrider och vänder på det som skrivs, och kräver svar på något som aldrig sagts o. s. v. Vill du föra en diskussion är det kanske inte den bästa metoden?
 
Jag får nog hålla med tidigare talare om att det inte går att diskutera med dig. Du vrider och vänder på det som skrivs, och kräver svar på något som aldrig sagts o. s. v. Vill du föra en diskussion är det kanske inte den bästa metoden?
Jaha, jag svara på din fråga som du insisterar på trots att jag vill undvika det, du insinuerar att jag klippt ut och tagit saker från sitt sammanhang trots att det är hela inlägg och länkar till dem. Sen påstår du att jag inte är helt ärlig( hur du nu kan avgöra bättre än jag vad jag menar) när jag pekar ut vad i inläggen jag reagerat på som du bett mig om och sen fortsätter du med att jag vänder och vrider på inläggen.

3 av 4 exempel jag tar är dessutom när du uppenbart duckar frågeställningar och kommer med härskartekniker istället för att svara. Och nu anklagar du, som påstår dig aldrig peka ut folk, mig för att vända och vrida på inläggen. Tycker du det är ett bra sätt att debattera? Jag skulle inte ens skrivit inlägget om du inte bett om det.

Se om ditt eget hus innan du krossar glaset.
 
Nej jag tror heller inte att det måste vara ett problem, om båda tillsammans har hittat en gemensam plats där man vet vilka skärningspunkterna skulle vara och båda är villiga att försöka undvika dem. (Jag har en erfarenhet som NÄSTAN tangerar det här, hade en partner som trodde på ufo. Vi löste det så att jag lyssnade på honom nån gång i halvåret eller så när han läst nåt nytt om det, tänkte jaha och sen var det inte mer med det. 😄 Men såklart jämför jag inte ufo med en livsåskådning)

Varför skulle vi inte jämföra tron på att UFO finns med en gudstro? Båda är nåt som en del tror på och som är viktigt för dem. Men av nån anledning ska religiös tro särbehandlas.

Tror nån på UFO så anses denne vara en knäppgök av väldigt många men tror nån på gudar så ska man bara respektera det? UFO-tron är betydligt mindre skadlig...

Den olika behandlingen av olika sorters tro tycker jag är mycket märklig.
 
Varför skulle vi inte jämföra tron på att UFO finns med en gudstro? Båda är nåt som en del tror på och som är viktigt för dem. Men av nån anledning ska religiös tro särbehandlas.

Tror nån på UFO så anses denne vara en knäppgök av väldigt många men tror nån på gudar så ska man bara respektera det? UFO-tron är betydligt mindre skadlig...

Den olika behandlingen av olika sorters tro tycker jag är mycket märklig.
Jag tror att det till stor del handlar om att religiös tro (inte bokstavstro då) inte står i konflikt med vetenskapen. Många (de flesta?) troende tror inte att Gud styr världens skeenden, i alla fall inte i strid med naturlagarna, utan snarare att Gud är den skapande och livgivande kraften, det yttersta goda som man känner en ödmjukhet och vördnad inför, vars yttersta vilja (om man kan säga så) är en värld i balans. Men att vi människor själva rår över världen inom de ramar som vetenskapen visar på, och att vi har en egen vilja och en möjlighet att välja gott eller ont.

Till skillnad från t ex tron på ufon, kristaller, andar, djurkommunikation osv där utövarna/anhängarna oftast menar att vetenskapens regler som vi känner dem inte gäller just här, man "köper" inte vetenskapen fullt ut. En stor skillnad enligt mig.
 
Kanske en spinoff men läser här att de troende får stå ut med påhopp etc. Då kan ni ju ana vad som sker om man säger att man tror på själar, spöken, österländsk medicin etc. Vi människor dömer väldigt mycket och väldigt snabbt. Och det är ju lite kul att några redan skrivit om tex Ufon, homeopati etc och direkt förutsätter att man är vetenskapsförnekare.
 
Varför skulle vi inte jämföra tron på att UFO finns med en gudstro? Båda är nåt som en del tror på och som är viktigt för dem. Men av nån anledning ska religiös tro särbehandlas.

Tror nån på UFO så anses denne vara en knäppgök av väldigt många men tror nån på gudar så ska man bara respektera det? UFO-tron är betydligt mindre skadlig...

Den olika behandlingen av olika sorters tro tycker jag är mycket märklig.
Håller med, det är dock en skillnad - UFO (unidentified flying objects) finns bevisligen, om det är någon annan civilisation eller annat skumt är diskutabelt. Jag hakade upp mig på om spöken finns eller inte när några som jag tror på fullt ut anser att spöken finns, jag tror på dem, men jag har svårt att tro på spöken. Det slog lite slint i hjärnan tills jag fick frågan "Måste du förstå?" eller liknande. Jag släppte det helt. Jag behöver inte veta om det finns spöken eller ens veta om jag tror på dem, det samma gäller religion. För mig är tron på det oförklarliga, det må vara "di sma undar jordi", gudar, spöken, andar, poltergeistfenomen eller UFO intressant, spännande och det kan finnas en del sanningar. Det är dovk mer sannolikt att vi faktiskt hittar ett verkligt ufo i form av någon varelse från en annan planet än att någon kan bevisa guds existens.
 
Kanske en spinoff men läser här att de troende får stå ut med påhopp etc. Då kan ni ju ana vad som sker om man säger att man tror på själar, spöken, österländsk medicin etc. Vi människor dömer väldigt mycket och väldigt snabbt. Och det är ju lite kul att några redan skrivit om tex Ufon, homeopati etc och direkt förutsätter att man är vetenskapsförnekare.

Just ufo beror kanske på lite, det känns väldigt brett, men tror man på homeopati så ställer man väl inte upp på vetenskapen fullt ut? T ex går ju metoden ut på att ju mer man späder ut ett ämne desto starkare blir det. Inte heller har väl effekter kunnat visas i kliniska studier?

Jag menar det är ju det kritiken går ut på, att det inte är vetenskapligt?
 
Jag tror att det till stor del handlar om att religiös tro (inte bokstavstro då) inte står i konflikt med vetenskapen. Många (de flesta?) troende tror inte att Gud styr världens skeenden, i alla fall inte i strid med naturlagarna, utan snarare att Gud är den skapande och livgivande kraften, det yttersta goda som man känner en ödmjukhet och vördnad inför, vars yttersta vilja (om man kan säga så) är en värld i balans. Men att vi människor själva rår över världen inom de ramar som vetenskapen visar på, och att vi har en egen vilja och en möjlighet att välja gott eller ont.

Till skillnad från t ex tron på ufon, kristaller, andar, djurkommunikation osv där utövarna/anhängarna oftast menar att vetenskapens regler som vi känner dem inte gäller just här, man "köper" inte vetenskapen fullt ut. En stor skillnad enligt mig.
Jag upplever det som olika sidor av myntet, dessutom finns det mycket kvasivetenskap inom new age där man använder vetenskapen för att visa sanningen i det man tror på. Dessutom har det visat sig att den del saker funkar som varit kvasivetenskap, exempelvis akupunktur. Mycket flum grundar sig i gamla traditioner.
 
Kanske en spinoff men läser här att de troende får stå ut med påhopp etc. Då kan ni ju ana vad som sker om man säger att man tror på själar, spöken, österländsk medicin etc. Vi människor dömer väldigt mycket och väldigt snabbt. Och det är ju lite kul att några redan skrivit om tex Ufon, homeopati etc och direkt förutsätter att man är vetenskapsförnekare.
Men om man helt utan några som helst bevis påstår saker som står i direkt motsats till vetenskapen (t.ex. att något blir starkare om man späder ut det) - vad är det om inte vetenskapsförnekande?

När det gäller själar, spöken och ufon behöver det inte finnas något sådant motsatsförhållande. Det går ju varken att bevisa eller motbevisa om människan har en själ, om något av själen kan finnas kvar efter döden, eller om det någonstans i det oändliga universum finns andra livsformer som skulle kunna transportera sig på från jorden synligt sätt. Där är den enes tro inte värd mer än den andres.

Men kommer man med tvärsäkra påståenden om hur något ÄR (t.ex. att knarrandet i trappan inte kan vara något annat än farfar som går igen, eller att ljusskenet på himlen i tisdags måste vara små gubbar från en annan planet) så har man ju omvandlat en mer generell tro på andar och ufon till (ogrundad) fakta om en specifik situation. Och då är det fullt rimligt att omgivningen ifrågasätter.
 
Men om man helt utan några som helst bevis påstår saker som står i direkt motsats till vetenskapen (t.ex. att något blir starkare om man späder ut det) - vad är det om inte vetenskapsförnekande?
Man förnekar inte vetenskapen i stort för att man tror på exempelvis homeopati, man tror just på homeopati. Folk påstår saker utan vetenskapliga bevis rätt ofta och tror på vetenskapen ändå vi är inte så värst rationella alltid.
 
Jag hakade upp mig på om spöken finns eller inte när några som jag tror på fullt ut anser att spöken finns, jag tror på dem, men jag har svårt att tro på spöken.
Jag bor i hus, och tillbringade som barn mycket tid i hus, där det händer konstiga saker.
Det är orsaken till att jag inte är Ateist utan Agnostiker.
Just nu så har vi en väggklocka som uppför sig som klockan i "lnterstellar".
Om det inte hade varit den 3dje klockan på samma plats så hade vi betraktat det som en tillfällighet.
En klocka som vi visste fungerade bytte vi med från en annan plats och hängde dit.
Vi har letat magnetism, elektricitet och reglar men inte hittat någon förklaring.
På platsen där klockan hänger har tidigare varit en dörr mellan kammaren och salen.
Det ligger nära till hands att tro på spöken då.
Och vi har börjat att fundera på om den malplacerade afrikanska batiken som svärfar hade hängt där egentligen tjänade ett syfte.

Nästa försök blir att byta till en antik mekanisk klocka, de tidigare har varit elektriska.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Samhälle Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några...
68 69 70
Svar
1 380
· Visningar
45 406
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp