Erfarenheter av relationer där man har väldigt olika syn (religion)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det där gör mig faktiskt ledsen. Om jag menar någon specifik person så är jag tydlig med det - som nu: Det gör mig ledsen att du, @Lobelia känner dig utpekad och tar åt sig personligen trots att jag inte över huvud taget syftat på dig eller någon annan specifik person.

Om jag skriver något "svepande" är det just för att jag inte menar någon särskild, utan t. ex. ett allmänt synsätt som märks ofta av många olika personer, eller ett beteende som många har etc.

Det gör mig också ledsen att du går till angrepp mot mig personligen, för något som du bevisligen läst in som jag inte alls menat.

Vidare, när jag ändå öppnar upp mig så här, gör det mig ledsen att jag redan nu misstänker vad jag kommer få för reaktioner på det här, och att det kommer göra mig än mer ledsen.

Slutligen gör det mig också ledsen att jag tänker "Jag kanske helt enkelt borde sluta försöka diskutera frågor som berör religion", men jag förmodar att det gör i alla fall några andra glada, i så fall.
Efter som du ber om det, så är deta några exempel bland dina första inlägg. Jag skriver det för att du ber mig annars skulel jag inte tagit upp dem. Enskilt så gör de flesta liknande inlägg, dina är dock vanliga.

Tack, men du behöver verkligen inte försöka utbilda mig om retorik.
Som svar på ett inlägg från inte @Inte_Ung när hon försöker förklara något helt utan onda avsikter. En otrevlig översittarteknik i mina ögon.


Du missar tydligen helt att det inte handlar om att förmedla några åsikter, egenskaper eller "vi gör så här".
Som svar på ett ärligt menat inlägg från @Inte_Ung där hon skriver vad hon menar. Inget svar på budskapet i inlägget


Nej, det är klart att man får ifrågasätta. Det går dock att göra med mer och mindre respekt.

Det är heller inget per automatik "fel" i att ifrågasätta eller inte respektera någons tro/åsikt/uppfattning, men då bör man kanske vara medveten om just att man inte riktigt har respekt för den delen av personen.
Här avfärdar du också ett försök att diskutera från @Inte_Ung, du besvarar alltså inte inlägget utan kritiserar det.


Jag tycker inte att det är att respektera någons tro/livsåskådningar, som TS skrev om i trådstarten, om man uttrycker sig som hen gör om partnerns/partnerns familjs tro.

Det är klart att man kan ha väldigt olika synsätt som påverkar relationen på alla möjliga sätt. Respekt handlar, som jag ser det, mer om hur man tänker och pratar om varandra.

Här pekar du ut en specifik person där du menar på att personen inte respekterar någons tro. Och du du kritiserar mig senare för att jag pekar ut dig.

------

Detta är bland dina tidigare inlägg i tråden, exempel på både när jag uppfattar det som du tycker att du är för mer än andra och inte ens nedlåter dig till att diskutera, men väl kritisera och när du kritiserar en person trots att du skriver att du aldrig perkar ut någon. Det är helt legitimt att diskutera så här, men jag reagerar på attityden som jag upplever som nelåtande (alltså att du är för mer än andra) den ser jag bara mot meningsmotståndare, aldrig när någon håller med dig, då är du betydligt trevligare.
 
Ja visst är det märkligt! Här pratas det ibland om spöken, andar, kristaller, naturens påverkan, homeopati osv som något helt ok. Men Gud nåde om någon är kristen! ;)
Kan du ge några exempel på vad du menar med "Gud nåde om någon är kristen!". Det måste ju vara vanligt i dina ögon med den kommentaren.

Jag har inte sett något sådant och är nyfiken på vad du menar. Vi tolkar det uppenbarligen mycket olika.
 
För mig är tro och vetenskap olika saker, som inte nödvändigtvis behöver stå i något motsatsförhållande till varandra. Tro/icketro på att det finns en eller flera gudar/övernaturliga makter/"något" som har synpunkter på saker i världen, huruvida det finns en själ, vad som i så fall händer med den efter döden, och liknande är sådant som vetenskapen varken kan (eller i många fall ens försöker) bevisa eller förkasta. Där tycker jag inte det är det minsta besvärligt eller konstigt att olika människor har olika uppfattning. Inte heller att det finns traditioner och ritualer kopplade till religionen, som är viktiga för den som är uppväxt med det.

Det som skaver rejält för mig är när människor använder tro som ersättning för vetenskap. I mer konkreta frågor om världens beskaffenhet går det ju i allmänhet att studera och komma fram till slutsatser på vetenskaplig grund. Och de slutsatser den samlade vetenskapen kan komma fram till är rimligtvis bättre idag än för 1000 år sedan, eller jämfört med enskilda kultledare.

Om någon i Sverige år 2024 anser att bibeln är en faktabok vars blotta existens trumfar all vetenskap på området skulle jag dra inte särskilt smickrande slutsatser om personens intellektuella förmåga. Jag tror dock inte att jag öht stött på det från svenska kristna. Däremot har jag ibland sett den sortens tankegångar från religiösa i mindre sekulariserade länder. Liknande tankar (om Den Enda Sanna Kunskapskällan) verkar finnas hos en del som tror på homeopati/kristaller/spöken eller är rädda för vaccin och invandrare och liknande. Vetenskapsförakt stör mig, men inte tro i sig.
 
För mig är tro och vetenskap olika saker, som inte nödvändigtvis behöver stå i något motsatsförhållande till varandra. Tro/icketro på att det finns en eller flera gudar/övernaturliga makter/"något" som har synpunkter på saker i världen, huruvida det finns en själ, vad som i så fall händer med den efter döden, och liknande är sådant som vetenskapen varken kan (eller i många fall ens försöker) bevisa eller förkasta. Där tycker jag inte det är det minsta besvärligt eller konstigt att olika människor har olika uppfattning. Inte heller att det finns traditioner och ritualer kopplade till religionen, som är viktiga för den som är uppväxt med det.

Det som skaver rejält för mig är när människor använder tro som ersättning för vetenskap. I mer konkreta frågor om världens beskaffenhet går det ju i allmänhet att studera och komma fram till slutsatser på vetenskaplig grund. Och de slutsatser den samlade vetenskapen kan komma fram till är rimligtvis bättre idag än för 1000 år sedan, eller jämfört med enskilda kultledare.

Om någon i Sverige år 2024 anser att bibeln är en faktabok vars blotta existens trumfar all vetenskap på området skulle jag dra inte särskilt smickrande slutsatser om personens intellektuella förmåga. Jag tror dock inte att jag öht stött på det från svenska kristna. Däremot har jag ibland sett den sortens tankegångar från religiösa i mindre sekulariserade länder. Liknande tankar (om Den Enda Sanna Kunskapskällan) verkar finnas hos en del som tror på homeopati/kristaller/spöken eller är rädda för vaccin och invandrare och liknande. Vetenskapsförakt stör mig, men inte tro i sig.
Precis mina tankegångar. Tack.
 
Kan du ge några exempel på vad du menar med "Gud nåde om någon är kristen!". Det måste ju vara vanligt i dina ögon med den kommentaren.

Jag har inte sett något sådant och är nyfiken på vad du menar. Vi tolkar det uppenbarligen mycket olika.
Vi läser trådar helt olika så det är helt lönlöst att föra en vidare diskussion om det med dig. Det har funnits flera trådar om religion där troende har nedvärderats på olika sätt. Har du inte sett det så har vi inte mycket att diskutera för då ser vi verkligen inte verkligheten på samma vis.
 
  • Gilla
Reactions: MML
För mig är tro och vetenskap olika saker, som inte nödvändigtvis behöver stå i något motsatsförhållande till varandra. Tro/icketro på att det finns en eller flera gudar/övernaturliga makter/"något" som har synpunkter på saker i världen, huruvida det finns en själ, vad som i så fall händer med den efter döden, och liknande är sådant som vetenskapen varken kan (eller i många fall ens försöker) bevisa eller förkasta. Där tycker jag inte det är det minsta besvärligt eller konstigt att olika människor har olika uppfattning. Inte heller att det finns traditioner och ritualer kopplade till religionen, som är viktiga för den som är uppväxt med det.

Det som skaver rejält för mig är när människor använder tro som ersättning för vetenskap. I mer konkreta frågor om världens beskaffenhet går det ju i allmänhet att studera och komma fram till slutsatser på vetenskaplig grund. Och de slutsatser den samlade vetenskapen kan komma fram till är rimligtvis bättre idag än för 1000 år sedan, eller jämfört med enskilda kultledare.

Om någon i Sverige år 2024 anser att bibeln är en faktabok vars blotta existens trumfar all vetenskap på området skulle jag dra inte särskilt smickrande slutsatser om personens intellektuella förmåga. Jag tror dock inte att jag öht stött på det från svenska kristna. Däremot har jag ibland sett den sortens tankegångar från religiösa i mindre sekulariserade länder. Liknande tankar (om Den Enda Sanna Kunskapskällan) verkar finnas hos en del som tror på homeopati/kristaller/spöken eller är rädda för vaccin och invandrare och liknande. Vetenskapsförakt stör mig, men inte tro i sig.
Jag håller med dig i ditt synsätt, men ändå inte. För en del religiösa är bibeln/koranen och vad den andliga ledaren säger sanningen. Jag känner (minst) en sådan helsvensk person och hennes intellektuella förmåga är det inget fel på eller var det inte när vi umgicks - jag tvivlar på att den förändrats. Numera hade jag haft svårt för att umgås ens ytligt på jobb, hennes liv kretsar kring tron.

Jag tror inte det är förakt mot vetenskap utan mer en gudstro som utesluter vetenskap, åtminstone den som de anser strida mot tron och något som hotar den. Rädsla ligger närmre till hands för mig än förakt.
 
Efter som du ber om det, så är deta några exempel bland dina första inlägg. Jag skriver det för att du ber mig annars skulel jag inte tagit upp dem. Enskilt så gör de flesta liknande inlägg, dina är dock vanliga.

Ja, vill man försöka få någon att framstå på ett icke fördelaktigt sätt, så kan man ju göra precis så som du gör nu och ta några lösryckta citat ur sitt sammanhang och försöka bygga sitt argument på det.

Som svar på ett inlägg från inte @Inte_Ung när hon försöker förklara något helt utan onda avsikter. En otrevlig översittarteknik i mina ögon.



Som svar på ett ärligt menat inlägg från @Inte_Ung där hon skriver vad hon menar. Inget svar på budskapet i inlägget

Har du läst dessa inlägg i sitt sammanhang? D. v. s. är du medveten om att mina svar om att @Inte_Ung inte behöver "utbilda" mig i retorik, och att jag inte svarade på "budskapet i inlägget", kom efter flera försök från min sida att förklara för hen att det hen argumenterade mot inte över huvud taget förekommit.

Jag skrev något om att såna här diskussioner ofta leder till att "vi troende" ska stå till svars för allt knäppt som alla troende någonsin gjort.

Därefter kom en mängd inlägg om hur "vi" används för att utesluta andra ur en gemenskap, att en person inte bör uttala sig om en grupps åsikter och tankar som "vi tycker" o. s. v. Det var alltså detta "budskap" jag valde att inte bemöta, eftersom @Inte_Ung fullständigt tycktes ha missat att jag inte alls skrev något om "vi tycker" eller "vi gör så här" etc.

Jag har ingen anledning att bemöta något som bygger på ett fabricerat scenario om något som jag inte sagt.

Här avfärdar du också ett försök att diskutera från @Inte_Ung, du besvarar alltså inte inlägget utan kritiserar det.

Jag minns inte på rak arm vad det handlade om, men jag kan inte se att jag kritiserade inlägget jag svarade på? Jag svarade ju att det är klart man får ifrågasätta, men att man kan göra det med olika mycket respekt. Samt att jag tycker att det kan vara bra att vara medveten om när/om/att man inte respekterar någons tro/en annan del av en person. Jag förstår verkligen inte vad av det du får som "kritik mot inlägget".

Här pekar du ut en specifik person där du menar på att personen inte respekterar någons tro. Och du du kritiserar mig senare för att jag pekar ut dig.

Det svaret var, om jag minns rätt, ett svar till en person som svarade på en kommentar från mig till TS funderingar i sitt första inlägg. Att bemöta det som skrivs av TS i hens första inlägg är knappast att "peka ut en enskild person".

------

Detta är bland dina tidigare inlägg i tråden, exempel på både när jag uppfattar det som du tycker att du är för mer än andra och inte ens nedlåter dig till att diskutera, men väl kritisera och när du kritiserar en person trots att du skriver att du aldrig perkar ut någon. Det är helt legitimt att diskutera så här, men jag reagerar på attityden som jag upplever som nelåtande (alltså att du är för mer än andra) den ser jag bara mot meningsmotståndare, aldrig när någon håller med dig, då är du betydligt trevligare.

Nej, jag anser inte att jag har någon anledning att diskutera sådant som läggs på mig som jag aldrig gett uttryck för. Om det får dig att uppfatta mig som att jag "tycker mig förmer än andra", så får det stå för dig.

Jag diskuterar gärna med både meningsmotståndare och de som delar min åsikt om något, men det ger ju i regel mer att diskutera med personer som inte bara håller med varandra på alla punkter.

Men när "meningsmotståndet" bygger på åsikter och synsätt som läggs på mig, och som jag inte har, då tappar jag efter några försök att reda ut "missen" intresset av att diskutera vidare. Då kan jag inte se att man är särskilt intresserad av att faktiskt diskutera något, utan det framstår snarare som att man försöker hugga på allt man kan för att hävda sig själv och angripa den andre. Särskilt omöjligt att diskutera blir det när det man anses ska "bemöta" är något som någon annan tycker att man tycker, fast man inte gör det.
 
Vi läser trådar helt olika så det är helt lönlöst att föra en vidare diskussion om det med dig. Det har funnits flera trådar om religion där troende har nedvärderats på olika sätt. Har du inte sett det så har vi inte mycket att diskutera för då ser vi verkligen inte verkligheten på samma vis.
Så du vill fortsätta att tycka att religion nedvärderas, men inte tala om vad du anser vara nedvärderande. Hur ska folk kunna förklara sig eller ens kunna förstå vad du menar om du vägrar svara? Då är det definitivt inte konstigt att det krockar.

Jag har ställt flera liknande frågor, både här (1-2) och i andra trådar. Ingen vill svara tycks det. Det känns som ni vill vara martyrer.
 
Ja, vill man försöka få någon att framstå på ett icke fördelaktigt sätt, så kan man ju göra precis så som du gör nu och ta några lösryckta citat ur sitt sammanhang och försöka bygga sitt argument på det.
Jag har tagit hela inlägg och länkat till dem så det själv går att kontrollera sammanhanget. Du bad om min åsikt och nu sågar du den, alltså att jag framör den på det vis som är möjligt i en sån här tråd med citat av hela inlägg. Jag kan inte ta hela sammanhanget, det är orimligt att citera hela tråden. Vad förväntade du dig för svar?
 
Senast ändrad:
Så du vill fortsätta att tycka att religion nedvärderas, men inte tala om vad du anser vara nedvärderande. Hur ska folk kunna förklara sig eller ens kunna förstå vad du menar om du vägrar svara? Då är det definitivt inte konstigt att det krockar.

Jag har ställt flera liknande frågor, både här (1-2) och i andra trådar. Ingen vill svara tycks det. Det känns som ni vill vara martyrer.
Läser du mina inlägg finner du svaret. Varför måste jag upprepa mig för att du inte orkar läsa ordentligt? Du lyssnar inte på svaret. för övrigt har jag inte skrivit något om att religionen nedvärderas utan om de troende.

Och jag är inte en gravid så det går bra att tilltala mig med du. Som för övrigt ingalunda är en martyr.
 
Jag diskuterar gärna med både meningsmotståndare och de som delar min åsikt om något, men det ger ju i regel mer att diskutera med personer som inte bara håller med varandra på alla punkter.
Jag har försökt föra en diskussion här, jag har dock sällan fått svar på själva budskapet, mest är det viset jag framför min åsikt som tycks fånga ditt intresse.
 
Jag har tagit hela inlägg och länkat till dem så det själv går att kontrollera sammanhanget. Du bad om min åsikt och nu sågar du den. Jag kan inte ta hela sammanhanget, det är orimligt att citera hela tråden. Vad förväntade du dig för svar?

Jag förväntade mig inget särskilt, men jag hade väl i alla fall hoppats på lite ärligare tolkningar än att jag "inte svarar på budskapet i inlägget", "avfärdar diskussion" o. s. v. när det kommer efter en ras inlägg där jag försökt att förklara att jag inte uttryckt mig alls så som @Inte_Ung argumenterar mot (och menar att jag gjort).
 
Jag förväntade mig inget särskilt, men jag hade väl i alla fall hoppats på lite ärligare tolkningar än att jag "inte svarar på budskapet i inlägget", "avfärdar diskussion" o. s. v. när det kommer efter en ras inlägg där jag försökt att förklara att jag inte uttryckt mig alls så som @Inte_Ung argumenterar mot (och menar att jag gjort).
Så jag är oärlig nu för att jag försöker förklara vad jag menar så gott det går. Det var rentutav elakt.
 
Sen tycker jag man måste komma ihåg att grupper som kristna och muslimer omfattar otroligt många människor, med olika bakgrunder och olika sätt att vara religiösa på. Samt att religionen är så tätt sammanflätad med samhällets kultur och historia, att det är svårt att helt särskilja religionen från personens övriga sociala och kulturella arv.

Många svenskar är döpta och konfirmerade. Vi går i övrigt i kyrkan på bröllop, begravningar och när det är Luciagudstjänst med fin sång, för att det är vackert och känns högtidligt. Vi tycker att man ska vara snälla mot varandra, dela med oss och hellre förlåta än hämnas. Vi är inte alltid så bra på det, men vi försöker. Vi tröstar oss med tanken på att den älskade som gått bort har det bra på någon sorts "andra sidan". Jag tycker överlag det kan vara svårt att veta vilka av oss som tror på Gud och Jesus, och vilka av oss som inte gör det. Det är helt enkelt ofta inte så stor skillnad på oss.

De som syns, hörs och upplevs jobbiga är ju i allmänhet de som sticker ut mest från den stora massan. De är just därför inte heller särskilt representativa. Som någon skrev i en tidigare tråd: Hitler kom till makten genom demokratiska val. Det betyder inte att alla som gillar demokrati ska antas vara nazister, eller behöva stå till svars för vad de gjorde.
 
Jag tänkte samma. Jag tänkte också att med rätt partner så behöver det inte ens vara ett problem. Jag hade lagt armen om den andre och blinkat med mina ögon och flinat och sagt "Gud hade verkligen fullt upp när han skapade jorden, förstår att han inte orkar visa sig igen och låter Moder jord sköta resten så det rullar på" :D Allt behöver ju inte vara ett problem egentligen.

OBS! Tror ju då inte att Gud skapade jorden, kanske måste påpeka det här. ;)
Nej jag tror heller inte att det måste vara ett problem, om båda tillsammans har hittat en gemensam plats där man vet vilka skärningspunkterna skulle vara och båda är villiga att försöka undvika dem. (Jag har en erfarenhet som NÄSTAN tangerar det här, hade en partner som trodde på ufo. Vi löste det så att jag lyssnade på honom nån gång i halvåret eller så när han läst nåt nytt om det, tänkte jaha och sen var det inte mer med det. 😄 Men såklart jämför jag inte ufo med en livsåskådning)
 
Om de gör det, ja. Men det vet vi väl inte riktigt vilka som gör.
Jodå.
I skolan t.o.m.

Ålidenskolan i Flen. Skolinspektionen kritiserar återigen skolan. Anledningarna är att de lär ut att evolutionen inte är sann. En annan lärare säger att det inte finns några vetenskapliga bevis för att människan härstammar från aporna.

Källa
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/mP1P14/religios-friskola-evolution-ar-bluff

Mera
https://www.dagen.se/nyheter/2024/05/11/kristen-skola-anses-framja-kreationism-far-boter/
 
Jag tycker att det är svårt att förklara eftersom tro är tolkning. Att tolka Bibeln och vad som står där. När man ska förklara det för någon som inte tror höjs ögonbrynen och det går inte fram. Så visst kan man greppa Bibeln och förklara därigenom, men om man vill förstå måste man också vara öppen för att förstå tolkningar av vad som faktiskt står och att det inte är så svart och vitt som varje stavelse i Bibeln som man tror på. Och det är här som man möter på motstånd upplever jag. Troende tolkar, icketroende läser ut bokstavligen, det går inte att förstå varandra riktigt.
Jag tänker att en persons förhållande till Bibeln är lika personligt som personens förhållande till Gud. Det är intrycket jag fått av dem i min omgivning som Bibeln är väldigt viktig för. Därför går det inte riktigt att slå upp Bibeln, peka på något och avkräva en troende förklaringen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
Samhälle Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några...
68 69 70
Svar
1 380
· Visningar
45 406
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp