Era bästa sluta-dra-i-koppel metoder

[purity_666]

Min hund är av typen att man ska framåt så fort som det bara är möjligt. I början av promenaden är nosen inte påkopplad alls. Då funkar bara syn och vi ska fram, fram, fram. Nu är det en liten hund så jag har inga problem med att hålla emot, men det är så jäkla irriterande.

Jag vill inte ha honom fotgående hela tiden. Vi bor på landet så han kan få lufsa i längre koppel. Jag vill att han ska kunna gå en meter framför mig, utan att hänga i kopplet.

Så era bästa metoder?
Jag har testat att vända så fort kopplet blir sträckt, vilket leder till en hund som rusar åt andra hållet och vräker sig fram.
Jag har testat att stanna när han hänger i kopplet och inte fortsätta förrän han backar så kopplet slackar. Han lärde sig snabbt att backa men kastar sig fram i kopplet igen så fort vi börjar gå. Här brister mitt tålamod måste jag erkänna. Min andra hund tittar på mig som om jag är dum i huvudet också. Hon går som en dröm i kopplet, man märker inte ens att hon är med.

Vildingen lugnar ner sig på hemvägen och får då beröm när han går fint, så han kan ju. Han är bara så hetsig i början. Likadant om jag har med honom någonstans, han stryper sig nästan.

Så, bästa tipsen för en övertaggad hund?

 

[Lovisaleonora]

Har haft två stora som gjort precis så. Armarna blir längre, väldigt osmidigt och smärtsamt.

Min lösning har varit respekt för kopplet, d v s samma som för hästarna. För oss funkade en non-pill-harness bäst. Det blev helt enkelt för obehagligt att uppföra sig illa, så nu räcker det med röstkommando.

 

[Monstermom]

Kontakt i början av promenaden, man kommer inte utanför tomten om man inte är uppmärksam och jobbar med matte (trickrepertoar, fotgående, vad som helst). Sen får man lite frihet (några sekunder), sen tillbaka till att jobba med matte. Ju bättre hunden blir på att växla, desto längre friheter. Han drar för att promenaden är mer spännande än du är (efter hur du beskriver det), ändra på det först och främst.

Första 1-2 dagarna är det mycket jobb, men sen rullar det på som regel.

Är det särskilda saker han vill söka upp kan du prova premacka dessa, men för det mesta tror jag inte det behövs för att bara få trevligare uppförande i kopplet. (Sen kan man göra det ändå, för att det är intressant, men det är ju en annan femma. )

 

[purity_666]

Kontakt i början av promenaden, man kommer inte utanför tomten om man inte är uppmärksam och jobbar med matte (trickrepertoar, fotgående, vad som helst). Sen får man lite frihet (några sekunder), sen tillbaka till att jobba med matte. Ju bättre hunden blir på att växla, desto längre friheter. Han drar för att promenaden är mer spännande än du är (efter hur du beskriver det), ändra på det först och främst.

Första 1-2 dagarna är det mycket jobb, men sen rullar det på som regel.

Är det särskilda saker han vill söka upp kan du prova premacka dessa, men för det mesta tror jag inte det behövs för att bara få trevligare uppförande i kopplet. (Sen kan man göra det ändå, för att det är intressant, men det är ju en annan femma. )

Vad är premacka?

 

[purity_666]

Har haft två stora som gjort precis så. Armarna blir längre, väldigt osmidigt och smärtsamt.

Min lösning har varit respekt för kopplet, d v s samma som för hästarna. För oss funkade en non-pill-harness bäst. Det blev helt enkelt för obehagligt att uppföra sig illa, så nu räcker det med röstkommando.

Jag har en sele där man fäster kopplet frampå, den funkar hyfsat. Han har ju fortfarande samma beteende, men får inte kraften att dra så när han försöker dra så snurras han mot mitt håll. Ja det gör att han inte kan dra, men hjälper inte beteendet i sig =/

 

[Tonto]

Kontakt i början av promenaden, man kommer inte utanför tomten om man inte är uppmärksam och jobbar med matte (trickrepertoar, fotgående, vad som helst). Sen får man lite frihet (några sekunder), sen tillbaka till att jobba med matte. Ju bättre hunden blir på att växla, desto längre friheter. Han drar för att promenaden är mer spännande än du är (efter hur du beskriver det), ändra på det först och främst.

Första 1-2 dagarna är det mycket jobb, men sen rullar det på som regel.

Är det särskilda saker han vill söka upp kan du prova premacka dessa, men för det mesta tror jag inte det behövs för att bara få trevligare uppförande i kopplet. (Sen kan man göra det ändå, för att det är intressant, men det är ju en annan femma. )

Om man har en hund som mer än gärna kommer och jobbar och går fot så fort man ber om det, samt bjuder upp till fotgående själv, men som ändå drar som en gnu så fort han inte går fot?

 

[Lovisaleonora]

Jag har en sele där man fäster kopplet frampå, den funkar hyfsat. Han har ju fortfarande samma beteende, men får inte kraften att dra så när han försöker dra så snurras han mot mitt håll. Ja det gör att han inte kan dra, men hjälper inte beteendet i sig =/

De selarna tycker jag är helt förkastliga, det förstärker ju snarare hundens kraft. Det ska vara obehagligt med oönskade beteenden. Sedan ska det såklart kombineras med träning för att få ett önskat beteende.

 

[Monstermom]

Vad är premacka?

Att mer sannolika beteenden förstärker mindre sannolika beteenden. Läs mer här tex.

Om man har en hund som mer än gärna kommer och jobbar och går fot så fort man ber om det, samt bjuder upp till fotgående själv, men som ändå drar som en gnu så fort han inte går fot?

Då skulle jag säga att man har en hund som just premackats till att dragandet i sig själv är förstärkande. Då har man lite uppförsbacke att jobba mot, framförallt i början, när man ska ställa om kopplingen att funka tvärtom. Det går, dock!

De selarna tycker jag är helt förkastliga, det förstärker ju snarare hundens kraft. Det ska vara obehagligt med oönskade beteenden. Sedan ska det såklart kombineras med träning för att få ett önskat beteende.

Och jag tycker avsiktligt obehag i träning är förkastligt. Inte heller förstärker framknäppta selar hundens kraft, tvärtom. Behöver jag fysiskt kunna kontrollera Monster så är det att knäppa fram i sele som gäller, då rår han inte på mig.

 

[Lovisaleonora]

Och jag tycker avsiktligt obehag i träning är förkastligt. Inte heller förstärker framknäppta selar hundens kraft, tvärtom. Behöver jag fysiskt kunna kontrollera Monster så är det att knäppa fram i sele som gäller, då rår han inte på mig.

Jag kan inte kontrollera någon av våra genom att knäppa framtill, men det är säkert en smaksak.

Jag talar inte om träning och fysiskt obehag, jag talar om konsekvenser av ett visst handlande. Som elstaket till inhägnader. Sticker man dit nosen får man en stöt. Varje gång. Rycker man och ignorerar kopplet, får man en reprimand. Varje gång.

 

[Monstermom]

Jag kan inte kontrollera någon av våra genom att knäppa framtill, men det är säkert en smaksak.

Jag talar inte om träning och fysiskt obehag, jag talar om konsekvenser av ett visst handlande. Som elstaket till inhägnader. Sticker man dit nosen får man en stöt. Varje gång. Rycker man och ignorerar kopplet, får man en reprimand. Varje gång.

Fast det handlar ju om just obehag. Konsekvensen är just obehag.

Även det är ju en fråga om en smaksak, på sätt och vis. Du gillar de straffande selarna, jag tycker de är förkastliga. Jag gillar de frontknäppta selarna, du tycker de är förkastliga. Vi har nog olika inställning i grunden där, helt enkelt.

 

[purity_666]

Att mer sannolika beteenden förstärker mindre sannolika beteenden. Läs mer här tex.



Då skulle jag säga att man har en hund som just premackats till att dragandet i sig själv är förstärkande. Då har man lite uppförsbacke att jobba mot, framförallt i början, när man ska ställa om kopplingen att funka tvärtom. Det går, dock!
.

Haha okej.. nu ser jag mig själv rusa intervaller med honom för att han ska få komma fram fort, fort ibland. Tyvärr är jag fet och otränad så det blir inte lätt *s*

Nej han drar inte mot något speciellt. Hans nos är inte inkopplad så han går inte ens och nosar i vägkanten, han ska bara fram. Har han lång koppel kör han vindrutetorkarmetoden, dvs fram och tillbaka över vägen, hängandes i kopplet. På hemvägen går han och nosar och tar det lugnt. Men bort då ska det gå snabbt. Vi cyklar ibland. Han drar mig finfint på väg bort, på väg hem håller han sig bredvid cykeln och drar inte alls.

Han kan inte direkt gå fot heller, men jag kan korrigera tillräckligt. Godis har jag också med och han kommer till mig så fort jag gör pussljud, men sen drar igen. Man kan inte ha honom lös för han drar iväg. Med förra ägaren var han borta ett helt dygn. Jag fick honom som 1.5 åring och han var totalt otränad.

 

[Lovisaleonora]

Fast det handlar ju om just obehag. Konsekvensen är just obehag.

Även det är ju en fråga om en smaksak, på sätt och vis. Du gillar de straffande selarna, jag tycker de är förkastliga. Jag gillar de frontknäppta selarna, du tycker de är förkastliga. Vi har nog olika inställning i grunden där, helt enkelt.

Jag är absolut inte mot obehag som konsekvens av ett oönskat beteende. Tvärtom, jag gillar självkorrigerande metoder som t ex elstaket. Inte för inlärning, utan för avlärning s a s.

 

[Monstermom]

Haha okej.. nu ser jag mig själv rusa intervaller med honom för att han ska få komma fram fort, fort ibland. Tyvärr är jag fet och otränad så det blir inte lätt *s*

Nej han drar inte mot något speciellt. Hans nos är inte inkopplad så han går inte ens och nosar i vägkanten, han ska bara fram. Har han lång koppel kör han vindrutetorkarmetoden, dvs fram och tillbaka över vägen, hängandes i kopplet. På hemvägen går han och nosar och tar det lugnt. Men bort då ska det gå snabbt. Vi cyklar ibland. Han drar mig finfint på väg bort, på väg hem håller han sig bredvid cykeln och drar inte alls.

Han kan inte direkt gå fot heller, men jag kan korrigera tillräckligt. Godis har jag också med och han kommer till mig så fort jag gör pussljud, men sen drar igen. Man kan inte ha honom lös för han drar iväg. Med förra ägaren var han borta ett helt dygn. Jag fick honom som 1.5 åring och han var totalt otränad.

Jag hade helt klart börjat med att träna kontakt med matte i första steget. Höj värdet på dig själv. Ger inte det fullt resultat kanske det är dags att håva fram Premack, men det känns ofta mycket krångligare (det är inte krångligt egentligen, men kan kännas väldigt stort av någon anledning) så lättare att börja med att leka igång kontakt.

 

[russinbulle]

Silvertejpa fast den på en skateboard och dra den fram

Nä, jag har själv en hund som lätt drar när hon är övertaggad och vill fort fram till ett mål - eller bara har gott om energi (och då helst vill springa istället för trava långsamt) - så har inga bra råd att ge där

 

[Luff]

Jag har ju haft ett 37 kgsdragmonster som jag inte fick ordning på. Det enda som funkade var stenhård disciplin och det är inte så jag vill ta en skogspromenad. Han hade av tidigare ägare aldrig koppeltränats och dragit dom i cykel kilometervis i halsbandet. Men vad som lugnade mig var sele - en vanlig med ryggkoppling. Då blev jag inte stressad av hänget och stretandet i kopplet där hund lät som en kvävd groda. Han slappande av fortare och promenaderna blev trevligare, inte trevliga men trevligare. På en liten hund måste det ju vara att föredra.

För oss var det ju glädjen att få komma ut på långpromenad som överskuggade allt även om det skedde varje dag. Skulle han däremot springa fem kilometer med maken så var han som en bromsad släpvagn.
Tänkte många gånger på hur annorlunda det varit om vi haft honom från början. Inne var han en supercool hund och faktiskt så var han lat. Han lyssnade om vi gjorde övningar och var duktig att spåra. Men tack vare sin obefintliga koppelträning, och INGEN socialisering - dom hade honom lös på gården långt inne i skogen där han gick som han ville. Under sina första år träffade han en fågelhund ett fåtal gånger. Då fick han springa efter tills han blev trött och sen låg dom bägge utmattade.
Snacka om att befästa självbelöningar.

 

[Lager]

Min hund är av typen att man ska framåt så fort som det bara är möjligt. I början av promenaden är nosen inte påkopplad alls. Då funkar bara syn och vi ska fram, fram, fram. Nu är det en liten hund så jag har inga problem med att hålla emot, men det är så jäkla irriterande.

Jag vill inte ha honom fotgående hela tiden. Vi bor på landet så han kan få lufsa i längre koppel. Jag vill att han ska kunna gå en meter framför mig, utan att hänga i kopplet.

Så era bästa metoder?
Jag har testat att vända så fort kopplet blir sträckt, vilket leder till en hund som rusar åt andra hållet och vräker sig fram.
Jag har testat att stanna när han hänger i kopplet och inte fortsätta förrän han backar så kopplet slackar. Han lärde sig snabbt att backa men kastar sig fram i kopplet igen så fort vi börjar gå. Här brister mitt tålamod måste jag erkänna. Min andra hund tittar på mig som om jag är dum i huvudet också. Hon går som en dröm i kopplet, man märker inte ens att hon är med.

Vildingen lugnar ner sig på hemvägen och får då beröm när han går fint, så han kan ju. Han är bara så hetsig i början. Likadant om jag har med honom någonstans, han stryper sig nästan.

Så, bästa tipsen för en övertaggad hund?

Kontaktövningar tycker jag är bra, skvaller eller andra uppgifter. Ge ett uppdrag att utföra - så att du kan berömma, istället för att fastna i att försöka korrigera.

Min får bära. Men hon är ju labbe och lättdistraherad. Så länge hon får ha nåt i munnen så vet hon att hon är väldigt viktig = går fint.

Annars så ex: gå fot (a la appellplan) en bit, gå vanligt, sitt/ligg/ge tass, gå vanligt, ögonkontakt, gå vanligt, sök i träd, etc etc. Gå korta sekvenser bara och stanna innan hunden stressar iväg - ge en liten uppgift och beröm. Gå en bit till - upprepa, beröm.

Som inlärning så tycker jag det funkar fint att göra så - uppmärksamhet på mig. Sedan när du har den fokusen så behöver du inte hålla på med en massa sånt på varenda promenad. Det är bara i första fasen.

Samma med lösträning. För att de ska hålla sig nära och se ett värde i att göra det.

Men visst - jag kan även hänga på grimma eller korrigeringssele på en hund som inte är disciplinerad om jag måste ut med den igenom en massa störningar. Är det mest "ta sig igenom utan att antasta nån" så vill jag spara mina egna axlar. Men då snackar vi ju inte träning.

Sedan blir hundarna coolare med tiden, så länge de motioneras och tränas i övrigt.

 

[Tonto]

Att mer sannolika beteenden förstärker mindre sannolika beteenden. Läs mer här tex.



Då skulle jag säga att man har en hund som just premackats till att dragandet i sig själv är förstärkande. Då har man lite uppförsbacke att jobba mot, framförallt i början, när man ska ställa om kopplingen att funka tvärtom. Det går, dock!

Ja. Det han tycker är roligt är just att dra. Inte att nosa, jaga löv, eller ta sig fram utan det är draget han tycker är roligt så jag kan ju inte använda den metoden. Dvs kontakt och sedan belöning då det är dragandet han vill göra. Jag trodde först att det var att han ville fram/nosa osv. Men nej. Det är dragandet han vill göra.

Har jag honom i nosgrimma så går han bra för då finns det inget att dra i. (Nödlösning nu när han är skadad och absolut inte får dra).

 

[Dentaku]

För mig har det funkat bäst med Bentley att det helt enkelt inte lönar sig att dra i kopplet - då kommer man ingenstans. Det krävdes dock, precis som med all annan träning, att han var i en sinnesstämning där han var mottaglig för att lära sig och även nu får han gå i kort koppel vid sidan för att varva ner om han är för på. Där är det lättare att göra "halvhalter" för att se om han har koll på mig och det är först när han självmant sätter sig vid min sida när vi stannar som han får gå i långt koppel igen.

 

[Red_Chili]

Är hunden duktig på inkallning och kan vara lös?

För två av mina (som i princip drog sönder mig i början) så hjälpte det att sätta på sele. Ingen speciell sele, bara en vanlig sele som gjorde att de slapp obehaget från halsbandet. Båda fortsatte gå finfint i sele men började dra så fort halsband kom på.
För min nu yngsta, då hjälpte det att byta ut sele mot halsband istället... Hon drar i sele men går finfint i vanligt halvstryp (som inte stryper när det är åtdraget).

Jag har även sett till att hundarna får bli trötta fysiskt, därav min fråga om lösspring i början. Jag brukar göra så att vi går med koppel en liten bit (under den tiden stannar jag och tar tillbaka hunden till mig om den drar kraftigt), sedan får de vara lösa och göra av med energi.

På tillbakavägen försöker jag om möjligt ha på flexikoppel för att hundarna ska fortsätta känna sig lite fria, och för att träna på "gå fint på vägen-kommandon". Dessa kommandon använder jag även när de sedan går i vanligt koppel och jag försöker ha så långa koppel att hundarna får möjlighet att ta sig runt och nosa lite längs vägarna där vi går osv. Men ja, om de drar så stannar jag och kallar in.

Med unghunden är det (var framförallt förut) hopplöst att försöka träna när hon har massor av energi, det brukade mest resultera i att hon hoppade upp och ner för att bita mig i armen istället Däremot när hon är lite tröttare, då beter hon sig också bättre och då passar jag på att träna. Då blir det ju också enkelt för hunden att göra rätt = effektivast möjliga träning. Jag lägger på kommandon på lite allt möjligt och berömmer allt som är steg i rätt riktning i träningen. Allt eftersom det gått bättre så har hon även uppfört sig bättre i början av promenaderna och sedan någon månad tillbaka har vi kunnat gå långa koppelpromenader utan att jag fått ont i axlarna (vilket jag får väldigt lätt).

 

[purity_666]

Är hunden duktig på inkallning och kan vara lös?

För två av mina (som i princip drog sönder mig i början) så hjälpte det att sätta på sele. Ingen speciell sele, bara en vanlig sele som gjorde att de slapp obehaget från halsbandet. Båda fortsatte gå finfint i sele men började dra så fort halsband kom på.
För min nu yngsta, då hjälpte det att byta ut sele mot halsband istället... Hon drar i sele men går finfint i vanligt halvstryp (som inte stryper när det är åtdraget).

Jag har även sett till att hundarna får bli trötta fysiskt, därav min fråga om lösspring i början. Jag brukar göra så att vi går med koppel en liten bit (under den tiden stannar jag och tar tillbaka hunden till mig om den drar kraftigt), sedan får de vara lösa och göra av med energi.

På tillbakavägen försöker jag om möjligt ha på flexikoppel för att hundarna ska fortsätta känna sig lite fria, och för att träna på "gå fint på vägen-kommandon". Dessa kommandon använder jag även när de sedan går i vanligt koppel och jag försöker ha så långa koppel att hundarna får möjlighet att ta sig runt och nosa lite längs vägarna där vi går osv. Men ja, om de drar så stannar jag och kallar in.

Med unghunden är det (var framförallt förut) hopplöst att försöka träna när hon har massor av energi, det brukade mest resultera i att hon hoppade upp och ner för att bita mig i armen istället Däremot när hon är lite tröttare, då beter hon sig också bättre och då passar jag på att träna. Då blir det ju också enkelt för hunden att göra rätt = effektivast möjliga träning. Jag lägger på kommandon på lite allt möjligt och berömmer allt som är steg i rätt riktning i träningen. Allt eftersom det gått bättre så har hon även uppfört sig bättre i början av promenaderna och sedan någon månad tillbaka har vi kunnat gå långa koppelpromenader utan att jag fått ont i axlarna (vilket jag får väldigt lätt).

Tyvärr kan han inte vara lös. Han sticker.. som i är borta flera timmar. Med förra ägaren var han borta ett helt dygn. Jag tänker att vi ska träna det också, men ett steg i taget.
Det är synd för han har massor med energi. Släpper dom med vänner i ett ridhus ibland och han är den som springer mest.
Han får gå i långlina då och då, tyvärr uppför han sig lite likadant då. Bara framåt som gäller.
Jag kör häst ett par dagar i veckan. Funderar på att se om det funkar att ha med honom ut den dagen jag kör lite lugnare. Kan ju bli krångligt med koppel, men ska testa. Då fick han rasa av sig rejält en dag i veckan i alla fall.

Han är likadan i sele och halsband. Funkar bra med sele där man knäpper kopplet fram, men det förändrar ju inte grundbeteendet i sig, det gör bara att han går fint i den selen.

Sen bor vi på landet, mitt bland åkrar. Ska vi till skogen måste vi ta bil så det blir inte av så jätteofta. Annars kan man ju snirkla runt bland träd, be dom hoppa upp på bänkar, gå slalom mellan lyktstolpar, ja få det att hända saker. Vi har långa, raka grusvägar med åkrar på båda sidor. Händer inte så mycket spännande där.